skip to Main Content

HÄLSOTIPS FRÅN NAPRAPATLANDSLAGET

Vi har i våra artiklar om olika besvär fokus på att de handfasta och enkla tips och råd om hur man kan avhjälpa sin onda rygg, tennisarmbåge och så vidare, bland annat genom rehab-övningar. I denna artikeln sätter vi ett bredare perspektiv för hälsan, nämligen hur vårat beteende och våra vanor påverkar själva grundhälsan. I fysiologi använder man en cell eller en miljö som är i balans med begreppet”homeostas”. För att kroppen ska vara i balans krävs att det är en balans mellan en mängd saker. För att detta ska ske måste kroppen få nog vila, bra näring, för att nämna två exempel. Detta påverkar inte bara välmåendet och din energinivå, men i slutändan även din muskuloskeletala hälsa, alltså hur bra dina muskler och leder fungerar, och i vilken grad du förebygger problem i ryggen (etc.), eller påskyndar läkningen om du redan besväras av smärta.

 

”TVÅ VARGAR”

En kväll satt en gammal kvinna med sitt lilla barnbarn. De pratade om allt och inget, om livet. Den gamla kvinnan blev efter ett tag tystlåten. Det lilla barnet drack ur sin kopp med varm choklad, kröp intill sin mormor och frågade vad hon tänkte på. ”Kära barn”, sa mormor. ”Det pågår en strid inom mig mellan två versioner av mig själv. En är ond: arg, svartsjuk och girig. Den andra är god: lekfull, glad, fridfull och passionerad. Detta är tankar som mal inom mig, som två stridande vargar”. Barnbarnet tänkte en stund och frågade sedan med förundran: ”Mormor, vilken av vargarna vinner striden?” Den gamla kvinnan log mot sitt barnbarn och svarade: ”Den jag matar”.

Vilka tillstånd ger du näring åt?

Ett tillstånd kan definieras som ”summan av de fysiologiska processerna som råder i en person till en given tid” – eller förklarat på ett enklare sätt – hur vi mår. Vi försätts hela tiden i olika tillstånd, av oss själva och genom påverkan av andra. Tillståndet bestäms av hur vi lyckas skapa balans i våra hjärnor och kroppar. Hur vida vi lyckas att skapa välmående är beroende av vad vi tänker och hur vi matchar kroppens behov av olika typer av näring; mat-mässigt, emotionellt, fysiskt. Att förbättra sin förmåga att försätta sig i rätt tillstånd är vad personlig utveckling handlar om. Det är du själv som till sist är den som bestämmer vilka tillstånd du hamnar i, så du måste lära dig påverka ditt tillstånd på bästa sätt. Faktum är att vi kan påverka hur vi mår i en given situation, genom hur vi väljer att tänka och agera. Detta betyder inte att livet inte kommer bjuda på utmaningar, sorg, rädsla, frustration och andra «negativa» tillstånd. Men med rätt verktyg blir det lättare att hantera livets dalgångar, och inte låta de negativa tillstånden bli kroniska. Vilken varg matar du?

Det är centralt att ha en medvetenhet om vilket/ vilka tillstånd du befinner dig i, och vilket/ vilka du önskar att uppnå. Fokus på detta ger möjligheter till att sätta tydliga mål och ger drivkraft åt ett beteende och en plan som leder dig till det önskade tillståndet. Exempel kan vara ”Jag har ont i dag och är stel. Jag önskar att bli smärtfri, och vill därför jobba på att bli mer flexibel.

 

Vad är stress – egentligen?

Stress är ett tillstånd, och betyder per definition att något rubbas ur balans. Det finns många olika typer av stress. Kemisk, fysisk, emotionell och mental stress är kanske de faktorer som påverkar oss mest. En viss grad av stress är positivt och en del av det naturliga livet. Vi utsätts för olika påfrestningar, och om vi klarar att återhämta oss från denna stress så leder det inte till några problem. Om du pressar dig lite extra för att träna dig till en bättre kondition, eller jobbar på lite mer i perioder för att nå dina mål på jobbet, är detta del av en önskad belastning som leder till utveckling och stärkande av individen. Det är när stressen blir för stor över tid som problemen uppstår. Vad många inte vet är at stress summeras i kroppen. Din kropp kan inte skilja mellan mental, emotionell eller fysisk stress, och det är den samlade potten av din stressbelastning som utgör graden av stress. Symptom uppstår när de olika stressorerna läggs ihop och tillsammans bildar en belastning som kroppen inte klarar av att hantera. Om du upplever symptom som smärta eller andra typer av oönskade tillstånd, kan du anta att din kropp är under en för stor totalbelastning.

Figuren nedan kallar jag ”Friskometern”, och illustrerar hur hälsa är ett spektrum av tillstånd: Från det gröna ”friska området” där kroppen kan hantera de negativa belastningarna, till den ”ofriska” gula delen där symptomen börjar manifestera sig, och till den röda ”sjuka” delen, då den negativa belastningen är så stor att det har lett till sjukdom. Oavsett vart du är i ”Friskometern”, kan du påverka ditt tillstånd genom de 4 krafterna. När du gör hälsosamma val som påverkar dina biologiska behov på så sätt att pilen rör sig mot vänster, så blir du friskare. Både frisk, ofrisk och sjuk är naturliga tillstånd, men bara ett av dem är önskliga som ett normaltillstånd: Det friska. Förståelsen du får genom boken hjälper dig få pilen att peka mer åt det friska hållet.

Friskometern –  en modell för förståelsen av hälsa/ ohälsa

DINA KRAFTER

Ditt tillstånd påverkas i huvudsak av fyra faktorer som jag kallar ”De fyra krafterna”:

  • Dina tankar
  • Din vila
  • Din träning
  • Din mat

För att kunna uppleva mesta möjliga glädje och energi gäller det att ha koll på dessa krafter och veta hur du påverkar dem. Hur du hanterar dessa bestämmer din förmåga att uppleva energi, glädje, hälsa eller det som definierar positiva tillstånd för dig. Här är en kort beskrivning av de fyra delarna:

1. DINA TANKAR

ATT FOKUSERA PÅ RÄTT SAKER

Att välja sanningen om att det är yttre omständigheter som ”är orsak till” det negativa i ditt liv är en bra strategi – om man önskar att bli bitter och handlingsförlamad! Att fokusera på detta sätt kan exempelvis innebära att man argumenterar med att avståndet till gymmet är så långt att man inte får tränat, eller att man inte har tid att laga nyttig mat på grund av si och så. Vanliga argument för att man inte får det som man önskar är att man är för ung, för gammal, för dåligt väder, generna, konjunkturen, partnern och så vidare och så vidare. Känner du igen mönstret? Du har säkerligen stött på någon som skyller på någon annan eller något annat för deras situation som de inte är tillfreds med. Att fokusera på yttre omständigheter som orsak till att man inte är på rätt plats i livet innebär att man intar en offer-roll, och det säkraste sättet att minska handlingsrummet i sitt eget liv. Med detta tankesätt är det högst troligt att de yttre omständigheterna har skuld för när det inte fungerar som man vill, även om 5 år!

Den motsatta strategin är att se sig i spegeln och fråga: ”Vad kan jag göra för att påverka situationen på bästa sättet? Hur ska jag tänka och agera för att åstadkomma de förändringar jag önskar? Hur tar jag ansvar för mig och mitt på smartaste sätt?”. Jag kallar denna strategi ”att se sig själv i spegeln”, och tror att det är en förutsättning för att kunna skapa positiva förändringar i sitt liv. Detta betyder inte att du själv har ansvar för allt som händer i ditt liv, du kan drabbas av olyckliga situationer och orättvisa som är 100 % andras fel. Skillnaden mellan att se sig som ett offer och på en som ser sig själv i spegeln är att den ena fokuserar på vad andra har gjort fel, den andra på vad den själv kan göra för att få det bästa ut ur situationen. Vad väljer du?

 

2. DIN VILA

Vardagstempot är högt för många idag, i synnerhet för stadsborna. Gå upp tidigt, kolla mejl, svara i telefon, surfa på nätet, jobba långa dagar, handla nödvändigheter, planera helgen, betala räkningar, plocka upp ungarna från dagis… Låter det bekant? Den smarta människan ser till att den är i fysiologisk balans så att den kan klara av vardagssysslorna. Att arbeta och uträtta saker är nödvändigt, men för mycket ”görande” och för lite ”varande” gör slut på dina energireserver och lämnar dig utmattad. Det är inte framgångsrikt att arbeta sig själv till döds på bekostnad av livskvaliteten.

Vila och återhämtning

Vila och återhämtning kan definieras som vad som helst som hjälper dig att återställa dina energinivåer. Sömn, ”power-naps”, pauser, helger och semestrar är exempel på ”aktiviteter” som hjälper dig att ladda batterierna, om du ser till att förvalta dem på ett sätt som tillåter återhämtning.

Föreställ dig det sinnesstimuli som människan exponerades för, för runt hundra år sedan. Hur mycket information var de tvungna att hantera? Inte mycket, om vi jämför med idag. De teknologiska framstegen har ökat den informationsmängd vi dagligen måste hantera exponentiellt. Digital informationsspridning ökar de sociala mediernas intrång i vardagen och har gjort oss än mer beroende av att konsumera information. När du kommunicerar via din mobiltelefon, surfar på internet eller tittar på tv arbetar ditt nervsystem för att tolka stora informationsmängder. Det kräver energi. Den ständiga tolkningen av de bilder och ljud vi engagerar oss i är i sig en källa till stress. Man kan lugnt säga att vila krävs för att skapa balans.

Hur hittar du vila för att återställa dina energi-lager? Pressar du dig för hårt utan att ta pauser? Om du inte ger kroppen det den behöver kommer den förr eller senare att tvinga dig till det. Ta dig tid till återhämtning nu, annars kommer mycket mer tid krävas för att hantera problem i framtiden.

3. DIN MAT

Hur du förser kroppen med näring är viktigt för alla funktioner i din kropp – det är maten, och ingenting annat, som bygger upp alla cellerna i hela din kropp. Den bestämmer kvaliteten på alla processer som sker varje sekund. I detta kapitel ska vi dyka ned i denna viktiga livsstilsfaktor, då vi faktisk har potentialen att äta oss friska eller sjuka, beroende på hur vi väljer. Vissa människor äter vad som helst och när som helst, andra har strikta riktlinjer för hur de äter. Många som söker snabba resultat hoppar på kurer, kortsiktiga lösningar och magiska dieter som lovar att göra underverk. Konsumenten är starkt påverkad av trender och reklam från matindustrin. Det är viktigt att förstå att våra matvanor bestäms av våra valda sanningar, som är influerade av våra föräldrar, vänner, media eller kändisar. Första steget mot att skapa långsiktiga, hälsosamma matvanor är att förstå att allt startar med våra tankar och prioriteringar.

Lägg märke till effekterna av din måltid

Varje måltid har en effekt på din fysiologi, och det är möjligt att lägga märke till hur man reagerar på vad man äter eller just ätit. Kroppens signaler indikerar om måltiden ligger i linje med dina behov och om kvaliteten på maten är bra eller dålig. Det finns självklart en mängd olika signaler som guidar dig i dina val. Vissa sker under måltiden, andra kommer långt efteråt. Vissa signaler är kraftiga, andra mer subtila.

A) Omedelbara effekter:                                                                                   

Positiva (+)

  • Ökad energi
  • Emotionell stabilitet
  • Mental skärpa och fokus
  • Behaglig mättnadskänsla

Negativa (-)

  • Svårt att koncentrera sig
  • Fortfarande hungrig eller övermätt efter måltiden Trött och/eller stirrig
  • Arg och/eller ledsen

 

B) Fördröjda effekter:

Positiva (+)

  • God hälsa
  • Glädje
  • Energi
  • Fungerande immunförsvar

 

Negativa (-)

  • Försämrad hudkvalité
  • Huvudvärk
  • Muskel- och ledvärk
  • Viktuppgång och sjukdom

 

4. DIN TRÄNING

Variera din träning

För att behålla en balanserad och flexibel kropp måste man röra sig på ett varierat sätt. Det som gäller för mat gäller för rörelse. Alltför många tenderar att äta samma typ av mat och utövar samma träningsform, om och om igen. En hälsosam och flexibel kropp kräver att du rör dig på olika sätt istället för att göra samma saker varje gång. Att röra sig på ett varierat sätt stimulerar olika kvaliteter och funktioner, medan monoton träning begränsar rörelsekvaliteten. Genom att träna olika saker får du ett mer flexibelt nervsystem, bredare kapacitet för muskelarbete, mindre slitage på leder, osv. Det ultimata är att träna både styrka, uthållighet, flexibilitet, balans och koordination. För att uppnå det måste träningen vara varierad. Varierar du din träning eller är du fast i ett monotont program?

 

Var(-je)dagsmotion

Att få tillräckligt mycket rörelse och tillräckligt ofta är essentiellt för att optimera systemet. Många människor får för lite rörelse i vardagen. Även de som tränar en timme, tre gånger i veckan kan vara undernärda på rörelse om de sitter stilla resten av veckan. Varje dag består av 1 440 minuter, varje vecka av 10 080 minuter. 180 minuters träning är inte tillräckligt för hela veckan! Bästa sättet att hålla kroppen vid god hälsa är enligt min erfarenhet att röra på sig ofta och mycket. Genom att röra sig naturligt i vardagen, ta promenader, cykla, ta trapporna istället för hissen eller leka med sina barn, kan man få massor av gratis och tidsbesparande rörelse varje dag. Första steget till en funktionell kropp är att hålla den i funktion, i rörelse, varje dag. Rörelse behöver inte vara i form av tung eller slitsam träning. Ett bra fundament för kroppens ”rörelsehunger” är den dagliga, naturliga aktiviteten, så kallad vardagsmotion. Har du energi och motivation att dessutom gå och träna är det toppen! Intensiva träningspass är väldigt hälsosamma – om den totala stressnivån är i schack. Kom ihåg: Hård träning måste balanseras med vila och bra mat.

Till sist, en översikt över hur de fyra krafterna påverkar ditt tillstånd, och hur ditt tillstånd påverkar din förmåga och vilja till att välja rätt beteende. Märk dig att effekterna går båda vägar (därav både gröna och röda pilar): Äter du bra mat påverkar du ditt tillstånd positivt (från beteende mot tillstånd). Efter en träningsrunda är du ofta mer benägen att äta nyttigt (tillstånd till beteende.

ÖVERSIKT/ MODELL FÖR PÅVERKAN TILLSTÅND OCH ”DE FYRA KRAFTERNA”

Lycka till

Hoppas du fick några nya insikter eller en större förståelse för vad som påverkar ditt nervsystem och alla de andra systemen i din kropp, och som således är med på att påverka om du har ont nacke, rygg eller axlar eller inte.

Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget

Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter. Ole är en anlitar föreläsare på företag och events där man önskar motivation för hälsoval och man vill jobba för en frisk personal. Kontakta Ole här.

padelarmbåge

Artikelförfattare Ole A. Haslestad

Källor: Texten är en bearbetning av delar av e-boken ”4 Kraften – så balanserar du din hälsa” av Ole A. Haslestad

Back To Top