skip to Main Content

Detta är historien om en härlig skidtur, som blev till en korsbandsskada, och hur Hanna kom tillbaka genom rätt behandling och rehab

Korsbandskada
Två veckor efter operation (post-OP)

Ett roligt och modigt puderåk över soliga Lillskutan i Åre. Pumpa höger, pumpa vänster, hitta rytmen. Vad som sedan gör att min höger skida fastnar är ännu oklar. Kan det ha varit en sten? Oavsett, så landar jag med höger ben under vänster och ett klassiskt vridvåld i pjäxa har uppstått. Efter att ha arbetat inom idrott i flera år och sett x antal främre korsbandsskador sno tid ur idrotten för våra atleter, var det ironiskt nog min tur att genomgå den psykiska och fysiska utmaningen med en främre korsbandsskada. Men vi ska ta allting från början, med lite mer info om vad korsbanden är, samt hur man kan rehabilitera som jag gjorde, met gott utfall. 

 

Vart sitter främre korsbandet och vad har det för funktion?

Människans knäled är ett av de mest skadedrabbade områdena i kroppen då det dagligen utsätts för stor belastning och bär upp hela vår vikt. Knäleden är en s.k gångjärnsled som utgörs av lårbenet (femur), skenbenet (tibia) och vadbenet (fibula).

Vi har två korsband i vardera knä, ett främre (ACL) och ett bakre (PCL). Enkelt förklarat kan man säga att det främre korsbandet förbinder lårbenet med underbenet för att skapa stabilitet. Det främre korsbandet har därför som största uppgift att stabilisera knät, framförallt vid vridningar. Det har även en funktion i att förhindra översträckning (hyperextension) i knät.

Skademekanism 

Innan knall och fall…

Skador på främre korsbandet uppstår vanligtvis vid inbromsning av en rörelse eller vid byte av rörelseriktning. Därför är det en av våra absolut vanligaste skador inom pivoterande idrott som fotboll, innebandy, alpin skidåkning. Inte ovanligt är att man även får skador på knäts mediala menisk och medialt kollateralligament. En s.k “unhappy triad”-skada innebär skada på dessa tre strukturer och kräver ofta operation och omfattande rehabilitering.

 


Olika grader av främre korsbandsskador

Bristningar i främre korsbandet klassificeras i tre olika omfattningar, ruptur grad 1 -3. 

  • Grad 1 innebär att en mindre del av korsbandet har gått av med smärta i knäleden med utan funktionsnedsättningar eller instabilitet i knäleden. 
  • Grad 2 En omfattande del av främre korsbandet har gått av och knäleden upplevs ofta instabil och dysfunktionell. 
  • Grad 3 Innebär att hela främre korsbandet har gått av vilket medför stor instabilitet och funktionsbortfall. Omfattande rehabilitering och ofta ett kirurgiskt ingrepp (främre korsbandsrekonstruktion) är ofta nödvändigt för att återfå funktion och stabilitet i knäleden.

Symtombild

Känslan av att någonting brister inne i knät beskrivs av många. Smärta, måttlig till kraftig svullnad kring knäleden inom några timmar och ibland även hematom (blödning). En känsla av instabilitet och att det är svårt att gå på knät är också vanligt. Man pratar om en “giving away”, dvs att knät viker sig vid belastning, t.ex. när man går nedför trappor. Viktigt dock att komma ihåg är att alla främre korsbandsskador ter sig olika och en del har knappt smärta eller instabilitet trots totalruptur.

Diagnos

MR-bild

Det kan vara svårt att i akut skede ställa diagnos på en korsbandsskada och framförallt att veta omfattningen av den. För att kunna göra en fullständig klinisk undersökning behöver patienten vara avslappnad i muskulaturen, framförallt i hamstringsmuskulaturen. Smärtan gör ofta att muskulaturen är väldigt spänd och en stor svullnad i knäleden försvårar även undersökningen och kan ge en falsk stabilitet av leden. De kliniska undersökningar man förr eller senare bör göra för att utreda om det föreligger en främre korsbandsskada är de så kallade draglådetestet, Lachmans test och Pivot Shift test.

Misstänker man en skada på främre korsband är det viktigaste initialt att lägga kompression över leden, då i form av en linda. Det gör att man kan minimera blödningen och den svullnad som uppstår. Sedan är det viktigt att söka vård för att få en adekvat undersökning samt får en remiss till röntgen. Omfattningen av skadan syns först på en MR även om skickliga kliniker är duktiga på att tolka tester. 

Hur behandlar man en främre korsbandsskada?

I Sverige drabbas ca 6000-7000 personer varje år av en främre korsbandsskada och ca hälften opereras. Beslutet om vilka som ska opereras grundas främst på personens önskade aktivitetsgrad samt knäledens funktion och upplevda stabilitet. Personer med hög aktivitetsgrad eller som önskar återgång till idrott opereras i princip alltid. Många motionärer klarar sig dock fint med konservativ behandling och ordentlig rehabilitering tillsammans med fysioterapeut/naprapat. För många går det utmärkt att springa, träna styrketräning och återgå till ett normalt liv även utan ett främre korsband.

Operationen sker under narkos och sker genom titthål. Vid operation tar man ett kroppseget graft (“material”) att göra ett nytt korsband av. Vid främre korsbandsrekonstruktion används i Sverige vanligen semitendinosussenan (en sena från baksida lår) som kroppseget graft. Det medför att man får som en bristning i baksida lår efter operation och rehabilitering är viktigt för att återfå funktionen i hamstringsmuskulaturen igen.

Tiden efter operation

Att operera en främre korsbandsskada (ACL) är vanligt, men en omfattande operation som kräver mycket rehabilitering. Initialt handlar rehaben om att minimera svullnad och återfå rörligheten (böj/sträck) i knät. Det är mycket viktigt att följa riktlinjerna för vilken träning som ska utföras för att man ska få en så god prognos som möjligt. En rehabilitering efter korsbandsskada tar ca 6-9 månader och är en lång process. Beroende på sysselsättning så är sjukskrivningen från arbete allt från 2 veckor till 4 månader. 


Exempel på en post-operativ rehabilitering:

Fas 1 (0-2 veckor): Minska svullnad, förbättra rörligheten (range of motion, ROM), normalisera gångmönster, förbättra kontroll av främst quadriceps och i synnerhet vastus medialis. Inga övningar i öppen kedja (med andra ord är det ”stängd kedja” som gäller; övningar där man benet inte kan överkomma motståndet vid belastning, og således är likt gång – foten trycks mot ett underlag/ yta och kroppen rör sig från detta). 
Fas 2 (2-6 veckor): Minska svullnad, full passiv sträckning, normalt gångmönster utan kryckor. Träning för att underhålla övrig styrka och kondition jätteviktigt här. Cykel, balansträning, knäböj, höftlyft etc.

 

Liggande avlastning (klassiskt ”Liggande 90”, men skadade knät avgör vinkel). Med hjälp av gravitationen tillåts kroppen hitta en bättre funktion utan belastning. Böj bara skadade benet i det omfånget som är trygt.  Ligg i 5-10 minuter.
Fas 3 (6-12 veckor): Målsättning ingen kvarstående svullnad, fullt passivt rörelseomfång. Säkerställa knäkontrollen och påkoppling av baksida lår. Crosstrainer, cykel, benspark, bencurl, utfallssteg.
Fas 4 (3-4 månader): Målsättning att förbättra styrka i det opererade benet utan smärta och svullnad. Normaliserad knäkontroll. Konditionsträning specifikt för idrotten. Lätt jogg, hopprep etc.
Fas 5 (4-6 månader): Förbättra styrka och kontroll. Tyngre styrketräning med lägre reps. Grenspecifik träning med fysio/naprapat. Testa konditionsförmåga innan man går vidare till tuffare grenspecifik träning. Hoppträning och riktningsförändring.
Fas 6 (6 månader plus): Funktionstest innan återgång till idrott. Tuffare löpning och hoppträning, pivotering, träning med boll och moment i maximal hastighet. Hoppträning/test av tackling (för idrottare)

Slutligen 

En främre korsbandsskada är bland den mest omfattande skadan man kan drabbas av både som motionär och som idrottare. Det tar lång tid att återfå fullständig funktion och styrka och det kan vara rejält frustrerande emellanåt. Att gå från stark, frisk och idrottsaktiv till att ha smärta och försöka lära sig gå igen är riktigt tufft. Efter att själv ha fått erfara detta nu har jag insett hur viktigt stödet från andra med samma skadebakgrund kan vara. 


Gör din rehab, ta hjälp av duktig terapeut och ha tålamod. Vi hjälper dig gärna!

Artikelförfattare:

Hanna Fridh studerar till naprapat vid Naprapathögskolan i Stockholm; ”När jag inte pluggar arbetar jag som personlig tränare, fystränare inom fotboll och innebandy samt är medicinskt ansvarig för ett damlag i Svenska Superligan. Stort eget intresse för idrottsmedicin, skidåkning, träning och dricker en och annan kopp kaffe för mycket.”

 

Back To Top