Artros

Vad är artros?

Artros är en kronisk ledsjukdom där ledens brosk gradvis bryts ner snabbare än det byggs upp​. Brosket fungerar som en skyddande, stötdämpande yta mellan benändarna i en led. När brosket tunnas ut eller skadas kan det leda till att ben nöter mot ben, vilket orsakar irritation i leden och påverkar även omkringliggande vävnader som ledband och muskler​. Resultatet blir ofta smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i den drabbade leden​. Ibland uppstår även inflammation i leden, vilket kan ge svullnad och värmeökning.

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige​. Ungefär var fjärde person över 45 år har artros, och sjukdomen blir vanligare ju äldre vi blir​. Det är dock inte enbart en följd av åldrande – yngre personer kan också drabbas, särskilt om de haft vissa riskfaktorer (till exempel en tidigare ledskada, se nedan)​. Artros kan uppstå i kroppens alla leder, men det är vanligast i viktbärande och ofta använda leder.

Orsaker och riskfaktorer

Den exakta orsaken till att artros uppstår är inte fullt klarlagd, men sjukdomen anses vara multifaktoriell, dvs. flera faktorer bidrar till dess utveckling​. Både genetiska anlag, belastning genom livet och biologiska processer i kroppen påverkar. Förr beskrev man ofta artros som en ”förslitning” av leden, men modern forskning visar att det inte bara handlar om mekaniskt slitage utan även om biokemiska förändringar och låggradig inflammation i leden​. Här är några kända riskfaktorer som ökar sannolikheten att utveckla artros:

• Hög ålder: Risken för artros ökar med stigande ålder. De flesta som får artros är över 45 år, vilket delvis beror på att det tar lång tid för brosknedbrytningen att ge symtom​. Åldrande medför också förändringar i broskets egenskaper som kan göra det mer sårbart​ (Viktigt att notera är att hög ålder inte garanterar att man får artros – det är ingen obligatorisk del av åldrandet​.)
• Ärftlighet: Gener spelar en stor roll. Har man familjemedlemmar med artros är risken högre att man själv drabbas​. Cirka 40–60% av risken för artros i knän, höfter och händer beror på genetiska faktorer enligt vissa studier​.
• Kön: Kvinnor efter klimakteriet löper större risk att utveckla artros än män i samma ålder​. Skillnaden tros hänga ihop med hormonella faktorer. I yngre år är dock risken mer lika mellan könen eller till och med något högre hos män, vilket kan bero på att män oftare drabbas av idrottsrelaterade knäskador i unga år.
• Övervikt: Hög kroppsvikt ökar belastningen på leder som knän och höfter, vilket påskyndar broskets nedbrytning. Överviktiga personer (BMI > 30) har upp till 8 gånger högre risk att utveckla knäartros jämfört med normalviktiga​. Även handartros är vanligare hos personer med övervikt, troligen på grund av inflammatoriska ämnen som fettväven utsöndrar i kroppen​.
• Tidigare ledskada: En större skada i en led kan leda till artros åratal senare. Till exempel utvecklar omkring hälften av alla som haft en allvarlig knäskada (såsom korsbandsskada eller meniskskada) artros inom 10–20 år​. Även frakturer som sträcker sig in i en led eller kraftiga stukningar kan öka risken.
• Tung eller repetitiv belastning: Yrken eller idrotter med långvarig, ensidig belastning på en viss led kan bidra till artrosutveckling​. Till exempel kan många år av tunga lyft i arbetet eller högintensiv träning som överbelastar en led öka slitaget.
• Svaga muskler: Musklerna runt leden hjälper till att stabilisera och avlasta leden. Om dessa muskler är svaga får leden ta emot mer belastning vid rörelse, vilket kan öka risken för broskskada​.

Ofta är det en kombination av flera av ovan faktorer som ligger bakom att artros uppstår. Ju fler riskfaktorer man har, desto större är sannolikheten att drabbas​. Den goda nyheten är att flera riskfaktorer går att påverka själv – till exempel vikt, muskelstyrka och belastningsmönster – vilket vi tar upp under Förebyggande åtgärder nedan.

Symptom

Artros utvecklas vanligen gradvis. I början kan symtomen vara lindriga och lätt förbises. Typiskt är att man känner stelhet och viss ömhet som kommer smygande​. Med tiden kan besvären öka och bli mer påtagliga. Vanliga symtom vid artros inkluderar:

• Smärta i leden: Värk eller smärta i och omkring den drabbade leden är det vanligaste symtomet. Smärtan kommer oftast vid belastning – till exempel när man går, böjer knät eller vrider på handen – och lindras i vila. Efterhand kan smärtan uppträda även vid vila och på natten, särskilt om artrosen är långt gången​.
• Stelhet: Leden känns stel, särskilt efter att man varit stilla en stund. Morgonstelhet är typiskt – man kan känna sig stel de första rörelserna på dagen eller efter att ha suttit stilla, men stelheten brukar lätta inom omkring 30 minuter när man kommer igång​.
• Begränsad rörlighet: Artros kan göra det svårare att röra leden fullt ut. Man kan till exempel få problem att sträcka ut knät helt, vrida om huvudet lika långt som tidigare, eller öppna handen lika brett som vanligt​. Vardagsmoment som att resa sig från huk, knyta skosnörena eller greppa en burk kan påverkas beroende på vilken led som är drabbad.
• Svullnad och ömhet: Det kan uppstå lätt svullnad kring leden. Ofta beror det på en mild inflammationsreaktion i ledhinnan. Leden kan kännas öm vid tryck och ibland varm. Dock får man sällan kraftig inflammation med rodnad vid artros (till skillnad från t.ex. ledgångsreumatism).
• Ljud från leden: Många upplever att det knäpper eller knakar i leden när den rör sig. Till exempel kan ett artrosdrabbat knä ge ifrån sig knastrande eller knäppande ljud vid böjning​. Ljuden i sig är ofarliga, men kan vara ett tecken på ojämna ledytor.
• Nedsatt funktion och muskelstyrka: Eftersom leden gör ont att använda, undviker många viss rörelse. Det kan leda till att musklerna runt leden blir svagare över tid. Man kan t.ex. märka att knät känns instabilt eller ”viker sig” på grund av quadriceps-svaghet, eller att greppet i handen försämras vid fingerartros​

Leder som oftast drabbas

Artros kan förekomma i de flesta leder, men några är särskilt vanliga:

• Knäleder: Knäartros ger smärta i och runt knät, stelhet (framförallt efter att ha suttit still) och ofta svårigheter att gå i trappor eller resa sig upp från sittande​. Knät kan kännas ostadigt, låsa sig eller ge ifrån sig knakande ljud. I senare skeden kan benaxeln påverkas så att benen blir något hjulbenta eller kobenta​.
  
• Höftleder: Höftartros yttrar sig ofta som värk i ljumsken eller på utsidan av höften​. Smärtan kan stråla ned mot knät. Det gör ont att belasta höften, till exempel vid gång, och rörligheten blir nedsatt – många får svårt att ta på strumpor eller skor, sätta sig i låga stolar etc.
• Fingerleder (och hand): Artros i fingrarna ger ömmande, stela och ibland svullna fingerleder​. Greppstyrkan minskar, vilket märks t.ex. när man öppnar burkar eller bär saker. Det är vanligt att bennybildningar uppstår som knölar runt ytterlederna på fingrarna vid handartros.
• Ryggens leder: Artros i ryggraden kallas även spondylos. Det kan drabba halsryggen eller ländryggen och ger då stelhet och molande ryggvärk​. Många har dock ryggsmärtor av andra orsaker, så det kan vara svårt att veta om artros är boven utan undersökning.
• Stortåns grundled: Artros i stortån kallas ibland Hallux rigidus (stel stortå). Den ger smärta och stelhet i basen av stortån, vilket kan göra det svårt att gå och springa​. Stortån kan bli svullen och man får svårt att böja den uppåt, vilket påverkar frånskjutet i steget.

Obs: Även andra leder kan drabbas av artros, till exempel axelleden (ger stelhet och värk i axeln) eller käkleden (ger smärta och svårighet att gapa)​. Dessa är dock mindre vanliga jämfört med knän och höfter. Om du upplever återkommande smärta eller stelhet i en led, oavsett vilken, kan det vara bra att låta en expert bedöma det.

Förebyggande åtgärder

Även om man inte kan påverka alla riskfaktorer (som ålder eller ärftlighet) finns det mycket man kan göra för att minska risken att utveckla artros eller försämra en befintlig tidig artros. Här är några förebyggande strategier:

• Håll dig fysiskt aktiv: Regelbunden rörelse och motion hjälper lederna att hålla sig friska. När vi rör på oss stimuleras brosket i lederna att underhålla sig självt och musklerna runt leden hålls starka. Personer som tränar regelbundet har lägre risk för artros än de som lever stillasittande​. Försök att variera din träning med både kondition (t.ex. promenader, cykling, simning) och styrka.
• Undvik övervikt: Som nämnts ökar övervikt belastningen på lederna och risken för artros, särskilt i knän och höfter​. Genom att hålla en hälsosam vikt minskar du påfrestningen på lederna. Om du redan har lätt artros kan viktnedgång göra att symtomen håller sig mildare​. En balanserad kost och regelbunden motion är nyckeln för viktkontroll.
• Stärk muskulaturen: Bygg upp styrkan i de muskler som avlastar lederna. Stark lårmuskulatur skyddar till exempel knäna, och stark bål- och sätesmuskulatur avlastar höfterna och ryggen. Styrketräning kan därför både förebygga artros och bromsa dess förlopp om man redan har tidiga besvär​.
• Variera belastningen och lyssna på kroppen: Långvarig, ensidig belastning kan vara skadligt för lederna. Försök att undvika monotona rörelser under långa perioder utan vila. Om ditt arbete är fysiskt tungt, se till att använda rätt lyftteknik och ta pauser. Samtidigt mår leder bra av lagom aktivitet – att inte belasta alls under lång tid (t.ex. ligga stilla) kan försvaga både brosk och muskler​. Hitta en balans mellan aktivitet och vila. Känn efter i kroppen: träningsvärk och mild stelhet är inget farligt, men ihållande smärta kan vara tecken på överbelastning och signal att justera aktiviteten.
• Förhindra ledskador: Eftersom tidigare skador kan leda till artros är det klokt att försöka undvika skador. Använd skyddsutrustning vid riskfyllda sporter (t.ex. knäskydd vid handboll eller inlines, hjälm vid cykling för att undvika nackskador). Träna upp balans och koordination för att minska fallrisken. Om du ändå råkar ut för en ledskada, se till att rehabilitera den ordentligt – följ fysioterapeutens råd så leden återfår styrka och stabilitet innan du belastar den fullt igen.

Att leva hälsosamt i stort – med mångsidig kost, rökstopp (rökning kan påverka läkningsförmåga och generell hälsa negativt), lagom alkohol och kontroll på eventuella livsstilssjukdomar – är också bra för lederna liksom för resten av kroppen. En sund kropp har bättre förutsättningar att hålla lederna i gott skick.

Behandling av artros

Naprapati som hjälp vid artros

Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna, särskilt hos personer över 50 år, och kan drabba många leder såsom knän, höfter, fingrar och axlar​. Sjukdomen innebär att ledbrosket bryts ned, vilket leder till smärta och stelhet som kan göra det utmanande att utföra vardagliga aktiviteter​. Naprapati – en gren inom manuell medicin – kan erbjuda effektiv hjälp vid artros genom att lindra smärta, öka rörligheten i lederna och förbättra muskelbalansen kring de drabbade områdena. Naprapatlandslaget är specialiserade på muskel- och ledbesvär, och deras terapeuter kombinerar olika behandlingstekniker för att minska smärta och stelhet samt förbättra funktionen hos patienten​. Genom att både behandla symtomen och adressera underliggande orsaker hjälper naprapatin patienter med artros att röra sig friare och leva ett mer aktivt liv.

Behandling hos Naprapatlandslaget

En naprapat hos Naprapatlandslaget tittar alltid på hela bilden bakom besvären och letar efter den underliggande orsaken till smärtan – exempelvis kan orsaken till knäsmärta ibland härledas till höften eller fotleden. Behandlingen inleds med en grundlig undersökning av dina muskler och leder för att ställa rätt diagnos​. När orsaken till problemet har identifierats utformas en behandlingsplan som syftar till att korrigera obalanser i kroppen. Det kan handla om justering av stela leder, behandling av ömma triggerpunkter, akupunktur med mera​. Naprapatlandslaget har en helhetssyn där man inte bara fokuserar på den smärtande leden utan på hela rörelseapparaten och patientens livssituation. Som komplement till de manuella behandlingarna får patienten råd, vägledning och individuellt anpassade övningar – allt för att ge optimal och långsiktig hjälp​. Denna breda behandlingsstrategi säkerställer att man adresserar både symtom och bakomliggande faktorer, vilket ökar chanserna för varaktig förbättring.

Manuella tekniker som används vid artrosbehandling

Naprapatlandslagets terapeuter behärskar en rad manuella tekniker för att behandla artrosrelaterade besvär. Några vanliga metoder är:

• Ledmobilisering och ledjustering: Naprapaten utför specifika mobiliseringar eller justeringar (manipulationer) av leden för att återställa normal rörlighet. Genom att försiktigt “lösgöra” stela leder minskar man smärta och förbättrar ledernas funktion och rörelseomfång​. Målet är att leden ska röra sig så smidigt som möjligt igen utan onödiga hinder.
• Mjukdelsbehandling: Detta innefattar behandling av muskler och mjukvävnad runt den drabbade leden, till exempel massage, stretching och triggerpunktsbehandling. Mjukdelsbehandling syftar till att minska muskelspänningar, öka blodcirkulationen och reducera inflammatoriska ämnen lokalt. Genom att lösa upp spända muskler och öka blodflödet runt leden kan smärta lindras och rörligheten förbättras​. Naprapaten kan till exempel massera kring en stel höft eller sträcka ut muskulaturen runt ett artrosdrabbat knä för att avlasta leden.
• Dry needling (medicinsk akupunktur): Dry needling innebär att mycket tunna nålar sticks in i triggerpunkter eller spända muskler. Syftet är att dämpa smärta och minska muskelspänning samt stimulera kroppens egen läkningsförmåga. Nålarna ökar blodflödet i det behandlade området och frisätter kroppens egna smärtlindrande ämnen (endorfiner), vilket kan minska smärta och inflammation i leden​. Många av Naprapatlandslagets naprapater har vidareutbildning i medicinsk akupunktur och använder denna teknik som komplement när det är effektivt​. Dry needling/akupunktur kan exempelvis användas vid artros i knät för att lindra värk och förbättra muskelfunktionen i området.

Dessa manuella tekniker anpassas efter varje patients behov. Ofta kombineras flera metoder under samma behandling för att uppnå bästa möjliga resultat. Genom att behandla både leder och omgivande mjukdelar holistiskt kan naprapaten reducera smärtan och öka rörligheten så att patienten lättare kan komma igång med nödvändig träning.

Hur Naprapatlandslaget kan hjälpa dig

Du ska inte behöva acceptera ledsmärta som en del av din vardag. Om du har artros och söker hjälp är Naprapatlandslaget redo att ta emot dig för en individuell bedömning och skräddarsydd behandlingsplan. Våra erfarna och legitimerade naprapater gör en noggrann undersökning av din situation och lägger tillsammans med dig upp en behandlingsstrategi som passar just dina behov​. Målet är att hjälpa dig till en smärtfri vardag genom rätt behandling och egenrehabilitering​. Tveka inte att kontakta Naprapatlandslaget för att boka en konsultation. Ju tidigare du får experthjälp, desto bättre förutsättningar har du att bromsa utvecklingen av artros och förbättra din livskvalitet​. 

Välkommen att boka tid hos oss – vi finns här för att guida dig på vägen mot bättre ledhälsa och en aktiv, smärtfri vardag. Kontakta din närmaste Naprapatlandslaget-klinik redan idag för att påbörja din resa mot ett liv med mindre smärta och mer rörelseglädje

Artikelförfattare

Texten är skriven av naprapat Silje Moland, med stöd i böckerna ”Reumatologi” av Lars Klareskog, Tore Saxne, Yvonne Enman och ”Painless” av Naprapatlandslaget. Stor medicinsk encyklopedi och forskning.no har också använts. 

Naprapat Silje Moland