Vad är trokanterit och vad kan man göra?
Trokanterit är ett av de vanligaste smärttillstånden i höften som kännetecknas av smärta och ömhet över höftens utsida. Vanliga symptom är smärta som förvärras vid vissa belastande övningar, t.ex. gång, löpning, cykling eller resa och sätta sig från stol. Smärtan förvärras ofta när man ligger på den drabbade sidan och därav kan sömnen bli störd.
På denna sida kan du läsa mer om följande:
- Varför får man trokanterit?
- När bör jag söka hjälp för smärtan?
- Behandling av trokanterit
- Vad kan jag göra själv?
Varför får man trokanterit?
Trokanterit kan uppstå på grund av ökad belastning så som efter löpning, eller efter att ha suttit med benen i kors är. Problemet kan uppstå på endast en sida, men det är inte heller ovanligt att ha symtom på båda sidor eller att ha en utstrålande känsla över utsida höft/lår.
Smärtan kan även vara refererad (har sitt ursprung) från ländryggen och en nervrot, vilket diagnostiseras av en vårdgivare genom sjukdomshistoria och undersökning av området.
Det är inte helt fastställt varför vissa drabbas och det kan ibland vara svårt att avgöra exakt vilka kroppsliga strukturer (sena, bursa/slemsäck etc) som är drabbade. Orsaken brukar dock vara en såkallad tendinopati i höftens muskelsenor som fäster mot just benutskottet på utsidan av höften.
Några förklaringsmodeller och faktorer kan vara:
– Överbelastning. Det vill säga för stor belastning mot vad kroppen är förberedd på att utföra. En snabb upptrappning i träningen eller ökad volym skulle kunna leda till detta. Även montona rörelser faller in under överbelastningskategorin, så som cykling och löpning.
– Svag bål och/eller höftmuskulatur.
– Felställningar i knä/fot.
– Trauma mot höften.
– Sekundärt till smärta från ryggen eller artros.
– Degenerativa förändringar (åldersbetingade)
Kvinnor i övre medelåldern drabbas främst men även yngre personer och män kan få trokanterit. Idrottare drabbas i större utsträckning samt personer som har smärta i andra höften, benet eller ryggen då kompensatoriska mönster kan öka belastningen på andra sidan.
När bör jag söka hjälp för smärtan?
Om du är besvärad av smärta som du misstänker kan vara trokanterit kan det vara bra att boka tid hos en vårdgivare som både kan diagnostisera dina besvär samt lägga upp en behandlingsplan. Det är onödigt att ha ont även om det sällan är farligt. Då kroppen är komplex och flera områden i rygg/höft/bäcken/knä kan vara påverkade är det alltid vettigt att kartlägga problemet för att prognosen för tillfrisknande och återgång till önskad aktivitet ska bli så god som möjligt. Att söka hjälp i tid kan minska risken för att få mer långdragna besvär och att kompensatoriska rörelsemönster uppstår.
Behandling av trokanterit
Beroende på symptombild och utlösande faktorer finns mycket hjälp att få med både manuell behandling av t.ex. naprapat eller fysioterapeut och ett rehabiliteringsprogram. Att se över provocerande faktorer är A och O för att hitta en hanterbar belastningsgrad och aktivitetsnivå. Initialt kan man behöva ta bort de moment som provocerar fram smärtan, t.ex. löpning. Istället kan man jobba med att öka upp styrka och kapacitet i omkringliggande muskulatur. När smärtan sedan minskar i intensitet bör man successivt exponera för de tidigare provocerande aktiviteterna och utvärdera därefter.
Behandlingen går därför främst ut på avlastning och anpassning, men även stötvåg, massage, stretch och övriga manuella tekniker kan hjälpa till att lindra smärta, främja läkning och skapa förutsättningar för en bättre rehab.
Operation används väldigt sällan för trokanterit, men kan ibland vara ett alternativ om du har svåra besvär under lång tid och inget annat hjälper.
Vad kan jag göra själv?
– Försök avlasta från de provocerande faktorerna, t.ex. sitta med benen i kors eller montona/repetativa rörelser som provocerar.
– För dagbok över smärtan för att enklare kartlägga smärtbilden.
– Träna upp bål och sätesmuskulatur, vilket gör att höften får bättre stöd och kapacitet.
– Sov på rygg eller andra sidan om du får smärta av trycket.
Övningar som kan hjälpa vid trokanterit:
I akut fas:
Övningar som ökar cirkulationen i området, t.ex. Släpcykling, Isometrisk kontraktion mot vägg.
I subakut fas:
Övningar som stärker sätet. T.ex. höftlyft, ”musslan” och sidolyft av benet i dragapparat. Bålövningar. T.ex. ”Dead bug”, knästående diagonallyft.
Fortsättning:
Övningar som är mer kravspecifika för idrott eller ökar kravet på stabilitet och styrka.
T.ex. utfall med vikt, plankan, knäböj, marklyft etc.
Att stretcha sätet och utsidan av benet kan hjälpa i vissa fall för att smärtlindra och öka rörligheten i höften.
Anatomi och biomekanik
Trokanter är namnet på det benutskott man kan känna på utsidan av sin höft. Vi har ett större och ett mindre utskott (trochanter major och trochanter major) men för enkelhetens skull kallar vi trochanter major i detta fallet för trokantern. Det är ett slags benutskott på lårbenet som sedan övergår i lårbenshalsen, följt av ledkulan. Längs trokantern fäster den största delen av vår sätesmuskulatur som har som uppgift att föra benet i olika riktningar i förhållande till bäckenet. Enkelt förklarat kan man säga att muskulaturen på utsidan av höften har som uppgift att föra benet ut från kroppen samt stabilisera höft, bål och bäcken vid aktiviteter som gång, löpning och cykel. De som utövar stor och/eller ökad volym av dessa aktiviteter drabbas därför oftare.
I området finns även tre stycken slemsäckar (bursor) som har som uppgift att minska friktion mellan skelettet och senorna från muskulaturen. Bursorna är som en slags påse med vätska som upptar en del av trycket och friktionen som uppstår.
Längs utsidan av höften och ner mot knät ligger ett stramt band av faschia som kallas för IT-bandet (iliotibiala bandet). Då höften är en kulled tillåter den och utför rörelser i stort omfång vilket medför att monotona rörelser kan öka friktionen mot trokantern och senkomplex. En eller flera bursor kan då även bli inflammerade av för hög belastning. Tidigare trodde man att det oftast var bursan som var inflammerad, men idag vet vi att en inflammerad bursa ofta är sekundär till en reaktiv sena.
Artikelförfattare:
Hanna Fridh är naprapat vid Naprapatlandslaget Östermalm; ”Jag behandlar patienter och jobbar även som som personlig tränare och är fystränare inom fotboll och innebandy, samt är medicinskt ansvarig för ett damlag i Svenska Superligan. Stort eget intresse för idrottsmedicin, skidåkning, träning och dricker en och annan kopp kaffe för mycket. Välkommen på behandling”.
Referenser:
Williams BS, Cohen SP. Greater trochanteric pain syndrome: a review of anatomy, diagnosis and treatment. Anesth Analg. 2009 May;108(5):1662-70. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19372352/
Orthopedic Physical Assessment, David J Magee, 7h edition, 2018.
Fearon AM, Scarvell JM, Neeman T, Cook JL, Cormick W, Smith PN. Greater trochanteric pain syndrome: defining the clinical syndrome. Br J Sports Med. 2013 Jul;47(10):649-53.