Muskelbristning

Behandling och rehabilitering av muskelbristning

Muskelbristning eller sträckning är en skada i muskeln som kan uppstå vid en hastig sträckning, eller i samband med en rörelse där muskeln inte klarar av belastningen. Muskelfibrerna får då en liten blödning och en skada, som står i relation till traumat.

På denna sida kan du läsa mer om:

 

Symtom muskelbristning

Smärta i muskeln med efterföljande stelhet, kraftnedsättning, och eventuellt svullnad och missfärgning i huden på grund av blödning.

Muskelbristning används ofta som begrepp vid en mindre skada/blödning, en så kallad partiell (delvis) distentionsruptur. En avrivning av alla muskelfibrerna i muskeln kallas en full ruptur, och är mer ovanligt. Principerna i denna artikeln gäller i stora delar alla typer av muskelbristningar, men rehabiliteringen för en större eller full ruptur skiljer sig så klart från den lilla muskelbristningen man får i baksidan av låret vid en joggingrunda. Muskelbristning och ”sträckning” är samma sak.

Hur ställer man diagnos?

Muskelbristning kan ses på ultraljud eller MR, men de flesta ska diagnosticeras med utgångspunkt i ”sjukdomshistorien”, det som kallas anamnes, och en klinisk undersökning. Har man fått smärtan vid en specifik rörelse med efterföljande stelhet och kraftnedsättning, ställs ofta korrekt diagnosen muskelbristning. Det är ofta muskler som går över två leder som får bristning; retur femoris på framsida lår, semitendinosus/ semimembranosus/ biceps caput longum på baksida lår, gastrocnemius på baksida vad, biceps brachi på framsidan av överarm.

Vid speciella fall och resurserna kräver detta kan man göra undersökningar med ultraljud och MR, men i vanliga fall behövs inte detta, och är för kostbart. Vid en kraftigare bristning där man misstänker att det kan vara så stora krafter involverade att muskelsenan kan ha dragit med sig en skelettbit, tar man givetvis undersökning med röntgen/ MR/ ultraljud. I de flesta antalet fall, har individen gjort en rörelse som känns om ett hugg i muskeln, med efterföljande smärta och svaghet i muskeln. Ett slag/ stöt i muskeln i form av yttre trauma (exempelvis ett knä som med stor kraft åker in i framsidan av låret till en motspelare i en fotbollsmatch) kallas kontuitionsruptur (eller i exemplet ”lårkaka”), och skapar i likhet med en distraktionsruptur eller distensionsruptur en blödning i muskeln.

Läketid

2 veckor upptill månader, beroende på skadans omfång samt rehabilitering.

Akut omhändertagande

Akuta skador behandlas genom RICE-principen: Rest, Ice, Elevate and Compress. De första dygnen rekommenderar vi att du låter den skadade muskeln vila. Du kan fortfarande med fördel leva som normalt med vardagssysslor, men låt bli att sätta större krav till muskeln som att träna – det kommer förvärra skadan.

Muskelbristning baksida lår

Baksida lår är kanske den vanligaste lokalisationen för muskelbristning. Bristningen kan uppstå på tennisträningen, på gymmet, när du springer osv. De flesta muskelbristningar uppstår i situationer som du utsatt dig för tidigare, men som då inte skapat skada.

Frågan är varför?

Vi vet att förutsättningarna är viktiga; en kall muskel som inte värmts upp och utsätts för stor belastning tenderar att skadas snabbare än en uppvärmd. En muskel är också en enhet i en funktionell kedja, där bland annat led-nerv-muskel måste fungera. Om ryggen inte fungerar optimalt, kommer nervsignalerna inte operera på bästa sättet. Detta kan resultera i att muskeln inte klarar av belastningen, då den inte får rätt signaler till rätt tid.

Muskelbristning framsida lår

Samma principer som vid bristning på lårets baksida gäller. Exempel på utlösande aktivitet kan vara att sparka en fotboll, utföra en knäböj på gymmet, hoppa osv. Nerverna som styr lårets framsida kommer från ryggen lite högre upp än de som styr baksida lår. En sträckning på lårets framsida bör därför undersökas även med tanke på funktionen i denna del av ryggen.

Muskelbristning vad

Vaden kan sträckas vid ett hopp, på squash-banan, eller annan belastning där vaden överbelastas i förhållande till rådande kvalitet och funktion. Även vaden får sin nervinformation från ländryggen, och detta området undersöks och behandlas om muskelbristningen uppstått utan yttre trauma. Om en kontuitionsruptur (direkt yttre våld) är orsaken till skadan är det ju inte kopplat till funktionen i ryggen, men om du spelar tennis och vaden plötsligt får en sträckning är det viktigt att titta på varför just vaden blivit en svag länk i kedjan.

Rehabilitering

Efter den initiala approachen med Protecting/Resting/Icing/Elevating så bör man efter några dagar gradvis öka aktiviteten. Övningar som bättrar funktionen utan att belasta skadad muskel för mycket är en en bra start, senare bör man också gradvis belasta skadad muskel mer och även öka komplexiteten i rörelsen. Ta kontakt med oss för din individuella vårdplan.

Behandling muskelbristning

Eftersom nerv-muskel-samspelet är avgörande för god funktion, säkerställer vi att nervsystemet fungerar på bästa sätt. Vi undersöker rörelsekedjans kvalitet och rörelseomfång, och behandlar de leder som påverkar den skadade muskeln. I den skadade muskeln gör vi lokal behandling med akupunktur och tvära friktioner – båda dessa teknikerna hjälper muskelfibrerna läka utan bindvävs-adhesioner.

Förebyggande riktlinjer

Muskelbristning som ”plötsligt uppstår” utan yttre våld tyder på att funktionen inte är optimal. Att hålla kroppen fräsch och rörlig, med funktionell styrketräning som ett led i din träning, är en god ide tycker vi på Naprapatlandslaget. I tillägg rekommenderar vi att du värmer upp innan du kör igång med hårdträningen.

YouTube player

Artikelförfattare

Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget

Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter. Kontakta Ole här.

padelarmbåge

Artikelförfattare Ole A. Haslestad

Referenser

  1. Baker, Brent A. (2017). An Old Problem: Aging and Skeletal-Muscle-Strain Injury. Journal of Sport Rehabilitation, 26(2), 180–188

Dela gärna detta

Facebook
Twitter
LinkedIn
WhatsApp
Email