Artros i fingrarna

Artros i fingrarna, även kallat fingerartros, är en ledsjukdom som drabbar fingerlederna och leder till successiv nedbrytning av ledbrosket. Det är den vanligaste formen av handartros hos medelålders och äldre personer. Brosket i leden fungerar normalt som en skyddande, glatt yta mellan benen. Vid artros bryts brosket ned snabbare än det hinner byggas upp, vilket gör att benändarna kommer närmare varandra och börjar nöta mot varandra. Resultatet blir smärta, stelhet och nedsatt handfunktion som kan försvåra vardagliga aktiviteter. Artros kan uppstå i vilken led som helst, men fingerleder (inklusive tummens basled) är bland de leder som ofta drabbas. Den vanligaste formen är primär artros, det vill säga artros utan någon tydlig enskild utlösande orsak, som utvecklas långsamt över tid. (Artros kan även vara sekundär och uppstå till följd av t.ex. en tidigare skada i leden, men här ligger fokus på primär artros i fingrarna.) I denna guide går vi igenom vanliga symtom, orsaker och riskfaktorer, hur diagnos ställs och när du bör söka hjälp, samt behandlingar och egenvårdsråd – med särskild inriktning på vilka åtgärder Naprapatlandslaget kan erbjuda dig som har besvär av artros i fingrar eller hand.

Vanliga symptom på fingerartros

Artros i fingrarna utvecklas vanligen gradvis. I tidiga skeden kan symtomen vara milda och lätt förbises – ofta upplever man en viss stelhet och ömhet som kommer smygande. Med tiden kan besvären tillta och bli mer påtagliga. Typiska symtom vid fingerartros inkluderar:

• Smärta i fingerlederna: Värk eller ömhet i de drabbade lederna är det vanligaste symtomet. Smärtan känns först och främst vid användning av handen – till exempel när du greppar ett föremål, vrider om en nyckel eller bär något. Ofta lindras värken i vila. I senare skeden kan dock även vilovärk förekomma, särskilt om leden varit aktiv under dagen eller om artrosen är långt framskriden. Ibland kan leden kännas varm vid beröring på grund av en lätt inflammation, men kraftig rodnad och värmeökning är ovanligt vid artros (till skillnad från till exempel ledgångsreumatism).
  
  
• Stelhet och nedsatt rörlighet: Leden känns stel, framför allt efter perioder av inaktivitet. Morgonstelhet är vanligt – fingrarna kan kännas stela när du vaknar, men stelheten brukar släppa efter en stunds mjuk handrörelse. Det kan bli svårare att böja eller sträcka ut fingrarna helt. Många märker att finmotoriska uppgifter blir besvärligare; till exempel kan det bli svårt att öppna handen ordentligt, sträcka ut fingrarna eller sträcka tummen ifrån handflatan efter att ha greppat något. Greppstyrkan försämras ofta, vilket märks genom att man får svårare att till exempel öppna burklock eller bära tunga matkassar.
  
  
• Svullnad och ömhet: Leden kan bli lätt svullen och ömmande vid tryck. Svullnaden beror på en mild irritation i ledhinnan som kan uppstå vid artros. Oftast är svullnaden måttlig; man får sällan kraftig inflammation med uttalad svullnad och rodnad vid artros i fingrarna. Den drabbade leden kan dock kännas lite tjockare eller uppdriven jämfört med friska leder.
  
  
• Knölar på lederna: Efter längre tids artros kan tydliga knutor (bennybildningar) utvecklas kring de påverkade lederna. Vid fingerartros är det vanligt med hårda benutväxter som bildas framför allt runt ytterlederna (DIP-lederna) och ibland mellanlederna (PIP-lederna) i fingrarna. Dessa knölar kallas Heberdens knutor när de sitter på ytterlederna och Bouchards knutor på mellanlederna. Knölarna känns som hårda upphöjningar vid leden (ofta på fingerledens ovansida eller sida) och kan ge fingrarna ett förändrat, knöligt utseende. Ibland kan knutorna bli ömma eller inflammerade, men ofta ger de i sig inte stark smärta – de är snarare ett tecken på den pågående förändringen i leden.
  
  

• Nedsatt handfunktion: Kombinationen av smärta, stelhet och minskad styrka gör att handens funktion blir lidande. Vardagsmoment som tidigare varit självklara kan bli svårare – till exempel att vrida om en dörrknopp, knäppa knappar, öppna en burk eller hålla i små föremål som nycklar eller mynt. Många patienter med fingerartros beskriver att de tappar saker oftare, har svårt med handslagets kraft eller att finmotoriska sysslor (som att skriva för hand eller sy) blir ansträngande.
  
  
• Tummen och handleden: Artros drabbar inte bara fingrarnas leder utan kan även förekomma i tummens basled och i handleden. Tumbasartros (artros i leden där tummen möter handleden) är mycket vanligt och kan ge specifika symtom: tummen blir stel, svag och öm, och nypgreppet mellan tumme och pekfinger försvagas. Man kan t.ex. få svårt att vrida om en nyckel, öppna burkar eller hålla i tunna föremål på grund av smärta vid nypgrepp. Även handleden kan drabbas – se mer i separat avsnitt nedan om symtom vid artros i handleden.
  
  

Sammanfattningsvis ger fingerartros ofta en långsam försämring av handens rörlighet och funktion. Symtomen kan variera från milda till mycket besvärande. Typiskt är dock kombinationen av ledvärk vid belastning, ledstelhet (särskilt efter vila) och successivt tillkomst av förtjockade, ömmande fingerleder med nedsatt greppstyrka. Om du känner igen flera av dessa symtom och besvären påverkar din vardag kan det vara tecken på artros i fingrarna.

Orsaker och riskfaktorer

Den exakta orsaken till att artros uppstår i fingrarnas leder är inte fullt klarlagd. Artros anses vara en multifaktoriell sjukdom, vilket innebär att flera faktorer tillsammans bidrar till att den utvecklas. I grunden handlar det om en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket. Förr i tiden beskrevs artros ofta som en ren “förslitning” av leden genom livslång användning, men modern forskning visar att det inte enbart handlar om mekaniskt slitage utan även om biokemiska förändringar och en låggradig inflammation i leden.

Här är de viktigaste kända riskfaktorerna för att drabbas av artros i fingrarna:

• Ålder: Risken för artros ökar med stigande ålder. Fingerartros förekommer oftast hos personer över 50 år. Broskförslitningen och ledförändringarna utvecklas långsamt, så det tar ofta decennier innan artrosen ger symtom. Det är dock viktigt att påpeka att hög ålder inte garanterar att man får artros – det är ingen oundviklig del av åldrandet, och många blir äldre utan större ledbesvär.
  
  
• Ärftlighet: Genetiska faktorer spelar en stor roll vid artros. Har man nära familjemedlemmar (föräldrar eller syskon) som haft mycket problem med artros i händerna, så har man själv en ökad benägenhet att utveckla det. En del studier har uppskattat att kring 40–60% av risken för artros i händer (liksom knän och höfter) kan tillskrivas ärftliga faktorer. Med andra ord finns ofta en medfödd komponent – vissa människor har “skörare” brosk eller andra genetiska förutsättningar som gör att de lättare får artros jämfört med andra.
  
  
• Kön och hormoner: Kvinnor drabbas oftare av hand- och fingerartros än män, särskilt efter klimakteriet. Hormonella faktorer tros bidra – östrogenbrist efter klimakteriet kan påverka ledbroskets hälsa negativt, vilket kan vara en orsak till att fler äldre kvinnor än män får fingerledsartros. I yngre åldrar är skillnaden mellan könen mindre tydlig; vissa data tyder på att män under medelåldern kan ha lika hög eller högre risk för artros i vissa leder, vilket till stor del kan bero på att män oftare råkar ut för ledskador vid idrott i unga år. Sammantaget är dock handartros vanligare hos kvinnor än hos män.
  
  
• Överbelastning och repetitiv användning: Hur vi använder våra händer under livet påverkar också risken. Yrken eller fritidsaktiviteter som innebär långvarig, upprepad belastning på fingerlederna kan bidra till att artros utvecklas. Till exempel kan många års arbete med vibrerande verktyg, monotona rörelser (som vid löpande band-arbete eller flitigt datorarbete med intensivt tangentbordsskrivande) eller hårt belastande handgrepp slita mer än normalt på lederna. Även idrotter där händerna belastas ensidigt under lång tid kan utgöra en riskfaktor. Om leden aldrig får tillräcklig vila och återhämtning mellan påfrestningarna kan det främja brosknedbrytning över tid.
  
  
• Tidigare skador: En större skada i en fingerled eller i handleden kan leda till att artros uppstår i den leden senare i livet. Exempelvis kan en fraktur som går in i en led, eller en allvarlig stukning/ligamentskada i ett finger, ge bestående förändringar som gör leden mer utsatt för artrosutveckling. Artrosen kommer då ofta smygande många år efter skadan. Personer som haft fingerfrakturer, urledvridningar av fingrar eller ligamentskador i handen löper alltså högre risk för artros i just de skadade lederna (så kallad sekundär artros).
  
  
• Övervikt och ämnesomsättning: En hög kroppsvikt ökar den mekaniska belastningen på många leder (framför allt höfter och knän), men intressant nog har forskning också kopplat övervikt till ökad förekomst av handartros. Detta beror troligen inte på belastning (fingrarna bär ju ingen kroppstyngd), utan på metabola och inflammatoriska effekter. Fettvävnad i kroppen utsöndrar olika ämnen som kan öka låggradig inflammation och påverka broskets omsättning negativt. Personer med fetma har i studier visat sig ha högre frekvens av artros i händerna än normalviktiga. Därför kan man se övervikt som en riskfaktor även för fingerartros, och viktnedgång kan i vissa fall mildra symtomen om man redan har artros. Dessutom hänger övervikt ofta samman med fysisk inaktivitet, vilket i sig kan försvaga musklerna kring lederna och öka risken för ledbesvär.
  
  
• Andra faktorer: Det finns vissa samband mellan svaga muskler runt en led och ökad artrosrisk – om musklerna som stabiliserar leden är svaga får leden ta mer stryk vid belastning. Även vissa sjukdomar kan sekundärt ge artros i leder (t.ex. efter en svår ledsjukdom eller infektion i leden, men detta är ovanligt i fingrarna). Sammanfattningsvis är artros oftast resultatet av en kombination av faktorer under livet – ju fler riskfaktorer man har varit utsatt för, desto större är sannolikheten att artros förändringar utvecklas.
  
  

Det positiva är att flera av de nämnda riskfaktorerna går att påverka själv. Man kan inte föryngra sig eller ändra sina gener, men man kan till exempel undvika överbelastning av lederna, stärka musklerna i händer och underarmar, hålla en hälsosam vikt och ta hand om sina händer vid småskador för att minska risken för framtida artros. I nästa avsnitt tar vi upp vad man kan göra själv och vilken behandling som finns att få när artros i fingrarna väl uppstått.

Diagnos – när bör man söka hjälp?

Diagnos av fingerartros baseras i första hand på sjukdomshistoria och klinisk undersökning. En läkare, naprapat eller fysioterapeut kan ofta känna igen artros utifrån de typiska symtomen (smärta, stelhet, nedsatt rörlighet) och fynd vid undersökning av handen. Till exempel tyder ömmande, förtjockade fingerleder med knutor på ytterlederna starkt på artros i fingrarna. Om flera leder är drabbade, eller om patienten är medelålders eller äldre, stärker det misstanken om artros. Man undersöker också handens rörelseomfång och funktion – hur väl patienten kan knyta näven, sträcka ut fingrarna, utföra pincettgrepp, etc – för att bedöma artrosens påverkan.

Ofta behövs ingen avancerad teknik för att ställa diagnosen artros i fingrarna. Röntgenundersökning kan göras om diagnosen är osäker eller om man vill bedöma artrosens utbredning och grad. På en vanlig röntgenbild av handen syns typiska förändringar vid artros: broskhöjden i leden är reducerad (ledspringan blir smalare), det kan finnas bentäta utväxter (osteofyter) kring ledkanterna, och ibland syns förtätningar i benet under brosket. Det är dock viktigt att känna till att röntgenfynden inte alltid speglar symtomens svårighetsgrad – en person kan ha ganska uttalad artros på röntgen men ändå relativt milda symtom, och vice versa. I tidiga stadier syns inte alltid artros på röntgen. Ultraljud eller MRI används mer sällan, men kan påvisa förändringar i mjukdelarna och brosket som komplement, eller utesluta andra tillstånd. Blodprover brukar inte vara till hjälp för att påvisa artros, men kan tas för att utesluta andra ledsjukdomar (t.ex. reumatiska sjukdomar) om symtombilden är oklar.

Du bör överväga att söka vård om du har återkommande eller tilltagande smärta och stelhet i fingrarna som inte ger med sig på några veckor. Även om besvären ännu är lindriga kan det vara bra att få dem bedömda, särskilt om de påverkar din förmåga att använda handen i vardagen. Tidig diagnos och intervention är värdefull vid artros – ju tidigare man tar tag i problemet, desto bättre är möjligheterna att bromsa utvecklingen och bevara handens funktion.

Du kan börja med att kontakta en vårdcentral, en arbetsterapeut/fysioterapeut eller en klinik som är inriktad på muskel- och ledproblem (t.ex. Naprapatlandslaget) för en första bedömning. En arbetsterapeut eller naprapat är ofta kunnig i handens problem och kan både hjälpa till med diagnos och ge råd om behandling. Om det behövs vidare utredning (som röntgen eller läkarbedömning för eventuell medicinsk behandling) kan du bli hänvisad rätt. Sök helst hjälp i ett tidigt skede – det är onödigt att gå och ha ont länge utan att få hjälp. Dessutom kan tidiga insatser, som information och anpassad träning, göra att du själv kan hantera besvären bättre och potentiellt förhindra att artrosen förvärras i onödan.

Några situationer där du särskilt bör uppsöka vård är om: smärtan i fingrarna plötsligt ökar kraftigt eller leden blir mycket svullen/värmeökad (då kan annan diagnos behöva uteslutas), om fingrarnas stelhet och värk gör att du får svårt att sköta ditt jobb eller dagliga sysslor, eller om du är osäker på om det verkligen rör sig om artros. Genom en professionell undersökning får du klarhet i vad som orsakar dina besvär och kan sätta in rätt åtgärder i tid.

Behandling hos Naprapatlandslaget

Behandling av artros i fingrarna fokuserar på att lindra smärtan, bibehålla eller öka rörligheten i lederna och förbättra handens funktion i vardagen. Ofta kombineras flera åtgärder för bästa resultat – både medicinsk behandling vid behov, anpassad träning och olika former av terapeutiska insatser. Hos Naprapatlandslaget lägger vi stor vikt vid en helhetsbehandling av artros. Naprapati – en gren av manuell medicin – kan erbjuda effektiv hjälp vid artros genom att minska smärta, öka rörligheten i stela leder och förbättra muskelbalansen runt de drabbade områdena. Naprapatlandslaget är specialiserade på besvär i muskler och leder, och våra terapeuter använder en kombination av beprövade metoder för att behandla artrosbesvär i till exempel fingrarna. Genom att både adressera symtomen och påverka bakomliggande faktorer hjälper naprapatbehandling våra patienter att röra sig friare och förbättra handens funktion i det dagliga livet.

När du kommer till Naprapatlandslaget för artrosbesvär gör naprapaten först en grundlig undersökning av din rörelseapparat – inte bara handen i sig, utan hela armen och ibland även nacke/axel – för att ställa rätt diagnos och förstå helhetsbilden. Ibland kan smärtan i handen påverkas av exempelvis nackproblem eller muskelspänningar uppströms, så naprapaten tittar alltid på hela kedjan. När orsaken till besvären och omfattningen av artrosen har bedömts, utformas en individuell behandlingsplan. Naprapatlandslaget har en helhetssyn där vi inte enbart fokuserar på den ömmande leden, utan även på angränsande leder, muskulatur och din livssituation i stort. Behandlingen syftar till att korrigera eventuella obalanser, förbättra ledfunktionen och ge dig som patient verktyg att själv hantera dina besvär. Ofta handlar det om en kombination av manuella behandlingstekniker och träningsövningar, kompletterat med rådgivning. Målet är att uppnå smärtlindring här och nu, samt ge långsiktig förbättring över tid.

• Manuella behandlingstekniker: Naprapaten behärskar flera tekniker för att behandla stela leder och spända muskler vid artros. En vanlig metod är ledmobilisering – naprapaten utför då specifika, mjuka rörelser eller tryck på de stela fingerlederna för att försöka återställa en mer normal rörlighet. Genom att försiktigt “lösgöra” en artrosdrabbad led som tappat rörlighet kan man minska smärtan och öka ledens rörelseomfång. I vissa fall kan även små ledjusteringar (manipulationer) användas, dock anpassas allt efter hur mycket belastning leden tål. En annan viktig komponent är mjukdelsbehandling – detta innefattar behandling av musklerna och mjukvävnaderna runt fingrarna, handen och underarmen. Naprapaten kan till exempel massera spända muskler i underarmen (som kontrollerar fingerknytet och -sträckningen) eller töja på stram bindväv kring en stel fingerled. Syftet är att öka blodcirkulationen lokalt, minska muskelspänningar och därigenom lindra smärtan samt indirekt avlasta leden. När muskler och mjukdelar runt leden är mindre spända minskar också det tryck och drag som de utövar på den ömma leden. I Naprapatlandslagets arsenal ingår även dry needling (medicinsk akupunktur) som ett komplement vid behov. Dry needling innebär att mycket tunna nålar sätts i triggerpunkter eller spända muskelstråk, vilket kan dämpa smärta och stimulera kroppens egen läkningsförmåga. Nålarna ökar blodflödet i området och triggar frisättning av kroppsegna smärtlindrande ämnen (endorfiner), något som visat sig kunna lindra smärta och inflammation vid artros. Flera av Naprapatlandslagets naprapater har vidareutbildning inom medicinsk akupunktur och kan erbjuda denna behandlingsform som ett led i en helhetsbehandling. Ofta kombineras olika tekniker under samma behandlingstillfälle för att uppnå bästa möjliga resultat för patienten. Genom att behandla både leden direkt och kringliggande strukturer holistiskt, kan naprapaten reducera smärtan och öka rörligheten så att du lättare kan komma igång med rehabiliterande träning och använda handen mer normalt i din vardag.

• Träningsterapi och övningar: En hörnsten i behandlingen av artros – oavsett led – är anpassad träning. Hos Naprapatlandslaget ingår alltid någon form av träningsråd eller rehabiliteringsövningar som en del av behandlingsplanen. För fingerartros kan naprapaten visa dig specifika handövningar som syftar till att stärka de muskler som stödjer fingerlederna och förbättra rörligheten i stela leder. Till exempel kan du få övningar där du med en mjuk boll tränar greppstyrka genom att upprepade gånger krama bollen, eller stretchövningar där du försiktigt böjer och sträcker på fingrarna för att bibehålla rörligheten. Att träna upp muskulaturen i hand och underarm ger bättre stabilitet kring lederna och kan motverka att symtomen förvärras. Forskning har visat att regelbunden träning kan lindra smärta vid lätt till måttlig artros lika effektivt som läkemedel i många fall. Träningen anpassas förstås efter din förmåga och smärtgrad – det viktiga är att hitta en nivå som utmanar musklerna utan att provocera fram mer värk än att det lagt sig inom något dygn. Naprapatlandslaget kan ta fram ett personligt träningsprogram för dig, så att du på egen hand kan fortsätta stärka handen mellan behandlingstillfällena. Även mer övergripande fysisk aktivitet kan rekommenderas, eftersom allmän träning bidrar till bättre cirkulation, hälsosam vikt och välmående som gynnar kroppen som helhet.

• Rådgivning: Utöver den direkta behandlingen får du som patient råd och vägledning hos Naprapatlandslaget. Det kan handla om ergonomiska råd för hur du kan avlasta händerna i ditt dagliga liv eller på arbetet, tips på hjälpmedel (som handledsstöd eller grepphjälpmedel) och vägledning i vad du själv kan göra för att må bättre (se även nästa avsnitt om egenvård). Naprapaten förklarar också vad artros innebär – kunskap om tillståndet kan hjälpa dig att förstå dina symtom och bli mindre orolig. Att veta hur och varför man bör träna eller vila vid artros ökar chansen att du följer rehabplanen och får bättre resultat. Naprapatlandslaget strävar alltid efter att ge långsiktig hjälp, inte bara kortvarig lindring. Därför kombinerar vi den manuella behandlingen med egenrehabilitering och förebyggande råd. Denna breda behandlingsstrategi säkerställer att både symtomen och bakomliggande faktorer adresseras, vilket ökar chanserna för en varaktig förbättring av din handfunktion.

Sammanfattningsvis går behandlingen av fingerartros hos Naprapatlandslaget ut på att: minska smärtan, förbättra rörligheten i stela fingerleder genom ledmobilisering, behandla kringliggande muskulatur för att avlasta leden, samt stärka handen genom träning. Allt detta skräddarsys efter dina individuella behov. Vi följer din utveckling och justerar behandlingsplanen efter hand. Skulle dina besvär kräva insatser utanför naprapatins område – till exempel bedömning av läkemedel eller vidare utredning hos läkare – så hjälper vi dig vidare i vårdkedjan. I de allra flesta fall av lätt till måttlig artros i fingrarna kan dock konservativ behandling som naprapati, träning och egenvård ge betydande lindring och förbättrad handfunktion, så att du kan fortsätta leva ett aktivt liv trots din artros.

Artros i handleden – symtom

Artros kan förutom fingrarna även drabba handleden. Handledsartros uppstår ofta som följd av tidigare skador (till exempel efter en handledsfraktur eller ligamentskada i handleden) men kan även utvecklas primärt hos äldre. Symtomen vid artros i handleden liknar dem vid fingerartros på flera sätt: man får ont i handleden, särskilt vid rörelse och belastning, och leden kan bli stel och mindre rörlig. Typiskt för handledsartros är smärta vid rörelser som innebär vridning eller tryck genom handleden. Till exempel kan det göra ont att vrida om ett dörrhandtag, lyfta något tungt med handen i vinklat läge eller att stödja sig på handen (som när man ska resa sig upp från sittande och tar spjärn med handen mot en stol eller bordsskiva). Många med handledsartros beskriver en molande värk i handleden som förvärras vid aktivitet och en känsla av svaghet – man litar kanske inte på handleden vid tyngre tag. Stelhet är också framträdande; handleden kan kännas “rostig” och orörlig, vilket gör det svårt att till exempel böja handen upp och ner fullt ut eller rotera handflatan uppåt/nedåt helt. Ibland hörs eller känns ett lätt knaster eller knäppningar från handleden när man rör den, på grund av oregelbundna ledytor som gnider mot varandra. Leden kan vara ökad i omfång och öm vid tryck, framför allt om det finns osteofyter (bennybildningar) kring leden. I vissa fall syns en liten knöl på handledens ovansida där artros har bildats. Kraften i handen kan minska eftersom en smärtande handled gör att man inte orkar ta i lika mycket – man kan t.ex. få sämre styrka i att stödja sig på den handen eller bära saker i den armen.

Sammantaget ger artros i handleden smärta och stelhet i handleden samt nedsatt funktion och kraft. Besvären kommer ofta gradvis. Om du har ont i handleden vid rörelse under en längre tid kan det alltså röra sig om artros (förutsatt att annan sjukdom eller skada uteslutits). Behandlingen av handledsartros liknar den för fingerartros: avlastning av leden vid behov, handträning (med fokus även på handledens rörelseomfång och styrka i underarmens muskler), samt vid behov hjälpmedel (handledsstöd, ergonomiska anpassningar) och smärtlindring. Ofta får man bra resultat med handledsortos under tyngre aktiviteter, kombinerat med träning som stabiliserar handleden. Även här kan Naprapatlandslaget hjälpa till med bedömning, mobilisering av handleden och kringliggande leder, mjukdelsbehandling av underarmens muskler samt träningsråd för handledens funktion. Precis som vid fingerartros är målet att minska smärta och förbättra rörligheten, så att du kan använda handen normalt igen.

Hur kan Naprapatlandslaget hjälpa dig?

Du ska inte behöva acceptera ledvärk i händer eller fingrar som en del av din vardag – hjälp finns att få. Naprapatlandslagets erfarna och legitimerade naprapater står redo att hjälpa dig som besväras av artros i fingrarna eller handen. Vid ett första besök hos oss gör vi en noggrann undersökning av din situation och bedömer vilka faktorer som bidrar till dina besvär. Därefter lägger vi tillsammans upp en skräddarsydd behandlingsplan anpassad efter just dina behov och mål. Vi använder de behandlingsmetoder som beskrivits – ledmobilisering, mjukdelsbehandling, medicinsk akupunktur med mera – i en kombination som passar dig, och vi ger dig övningar och råd för egenvård. Målet är att hjälpa dig till en så smärtfri och funktionell hand som möjligt, så att du kan fortsätta med dina dagliga aktiviteter och ha en god livskvalitet trots din artros. Ju tidigare du söker experthjälp, desto bättre förutsättningar har du att bromsa artrosens utveckling och förbättra handfunktionen på lång sikt.

Naprapatlandslaget har bred kompetens inom både rehabilitering och smärtlindring vid ledbesvär. Vi har behandlat många patienter med artros i händer, knän, höfter och andra leder, och förstår vikten av individanpassad vård. Hos oss får du både symptomlindrande behandling och vägledning i hur du själv kan träna och anpassa din vardag för att må bättre. Tveka inte att kontakta Naprapatlandslaget för att boka en konsultation om du har ont i fingrarna eller misstänker artros. Välkommen att boka tid hos oss – vi finns här för att guida dig mot bättre handhälsa och en mer aktiv, smärtfri vardag