Artros i höften

Höftartros (höftledsartros eller coxartros) är en kronisk ledsjukdom där brosket i höftleden successivt bryts ned. Brosk fungerar som kroppens naturliga stötdämpare i leden, och när det tunnas ut eller försvinner uppstår ökad friktion mellan ledytorna. Detta leder till smärta, stelhet och minskad rörlighet i höften. Höftartros är en av de vanligaste formerna av artros och drabbar särskilt personer över medelåldern, men kan även förekomma hos yngre individer om riskfaktorer finns.

Till skillnad från akuta skador kommer artros smygande under lång tid. Många beskriver att besvären börjat med en viss stelhet eller värk som kommit gradvis. Det är en sjukdom man inte kan bli av med helt, men som går att behandla och hantera så att man kan leva ett aktivt liv trots diagnosen. På Naprapatlandslaget möter vi ofta patienter med höftledsartros och vet att rätt kombination av behandling, träning och livsstilsåtgärder kan hjälpa dig att minska smärtan och öka din rörelseförmåga.

Symtom vid höftartros och påverkan i vardagen

Höftartros ger ofta en smygande symtombild som kan förvärras med tiden. Vanliga tecken är:

• Smärta i ljumsken eller på utsidan av höften. Värken kan stråla ned längs framsidan av låret och mot knät. Ofta kommer smärtan främst vid belastning, till exempel när du går eller står länge, och lindras i vila. I senare stadier kan dock även vilovärk uppstå, till exempel nattlig smärta som stör sömnen.
  
  
• Stelhet i höftleden, särskilt efter att du varit stilla en stund. Morgonstelhet är typiskt – höften kan kännas stel och orörlig de första minuterna på dagen eller efter längre tid i sittande, men stelheten lättar ofta när du ”kommit igång” och rör på dig.
  
  
• Minskad rörlighet i höften. Artrosen kan göra det svårare att röra leden i fulla rörelseuttag. Det blir till exempel besvärligt att vrida ut eller in benet ordentligt, vilket märks när man ska ta på sig strumpor eller skor, kliva ur bilen eller resa sig ur en låg stol.
  
  
• Svaghet i omgivande muskler. Smärtan gör att många omedvetet avlastar benet och rör sig mindre, vilket kan leda till att musklerna runt höften blir svagare. Du kan då uppleva sämre stabilitet i benet eller en trötthetskänsla i höften vid aktivitet.
  
  
• Ljud från leden. En del med höftartros känner eller hör ett knäppande eller ”knastrande” ljud vid rörelse i leden. Ljuden är oftast ofarliga i sig men tyder på ojämna ledytor och broskförslitning.
  
  

I vardagen kan dessa symtom göra att vanliga aktiviteter blir mer utmanande. Många märker först problem vid längre promenader – höften börjar värka efter en stund och man kan behöva stanna upp och vila. Med tilltagande artros kan det även bli svårt att gå i trappor, sitta på huk eller sträcka ut benet helt.

En mer avancerad höftartros kan göra det svårt att rotera höften när man sitter, vilket till exempel gör långa bilresor och i- och urstigning ur bilen besvärligt. Att ta på strumpor eller klippa tånaglarna blir också svårare när rörligheten är inskränkt. Många får med tiden ett ändrat gångmönster eller börjar halta för att omedvetet minska belastningen på den smärtande höften.

Orsaker och riskfaktorer

Utvecklingen av höftartros beror sällan på en enskild orsak, utan ofta på ett samspel av flera faktorer över tid. Här är några riskfaktorer som ökar sannolikheten att drabbas av artros i höften:

• Hög ålder – Brosket i lederna slits naturligt med åren och förlorar en del av sin stötdämpande förmåga. Ju äldre vi blir, desto vanligare är det med förslitningsförändringar i höftlederna.
  
  
• Ärftlighet – Genetiska faktorer spelar roll. Om någon i din familj har haft svår artros ökar din egen risk. Vissa ärftliga egenskaper i ledbroskets uppbyggnad kan göra brosket mer eller mindre tåligt.
  
  
• Kön – Kvinnor drabbas generellt oftare av artros än män, särskilt efter klimakteriet, vilket tros hänga ihop med hormonella faktorer. (Höftledsartros är dock relativt vanlig hos både män och kvinnor.)
  
  
• Övervikt – Högre kroppsvikt ger ökad belastning på viktbärande leder som höfter och knän. Detta kan snabba på nedbrytningen av brosket. Övervikt är en känd riskfaktor för artros, och dessutom kan fettväv utsöndra inflammationsframkallande ämnen som kan påverka lederna negativt.
  
  
• Tidigare ledskador – En stor skada i höftleden (t.ex. en fraktur som involverar leden eller en kraftig höftluxation) kan leda till sekundär artros åratal efter skadan. Skador som påverkar ledens ytor eller stabilitet ökar risken för att artros senare ska utvecklas i leden.
  
  
• Tung eller repetitiv belastning – Yrken eller idrotter som innebär långvarig, upprepad hög belastning på höften kan påskynda slitage. Till exempel kan många år av tungt lyftande eller intensiv löpträning på hårt underlag bidra till att brosket successivt bryts ned.
  
  
• Svaga muskler kring höften – Musklerna runt leden hjälper till att stabilisera och avlasta den. Om dessa muskler är otränade eller svaga får själva leden ta mer stryk vid belastning, vilket kan öka skaderisken för brosket över tid.
  
  
• Medfödda avvikelser – Vissa personer har medfödda eller tidigt uppkomna avvikelser i höftleden, som en onormal form på ledpannan eller lårbenshuvudet (t.ex. höftledsdysplasi). Sådana anatomiska faktorer kan göra att leden slits ojämnt och artros utvecklas tidigare i livet.
  
  

Ofta samverkar flera av ovanstående faktorer. Ju fler riskfaktorer man har, desto större är sannolikheten att drabbas av artros. Den positiva nyheten är att man kan påverka många riskfaktorer själv – som vikt, muskelstyrka och belastningsvanor. Vi återkommer till hur livsstilsåtgärder kan bromsa artrosutvecklingen senare i texten.

Stadier av höftartros

Artros är en progressiv sjukdom som förvärras gradvis. Läkare brukar klassificera artros i olika stadier baserat på röntgenfynd, från mycket lindriga förändringar (grad 1) till uttalade förslitningar (grad 4). För enkelhetens skull kan man dela in höftartrosen i tre huvudfaser:

• Lindrig (tidig) artros: Brosket är endast lätt skadat och ledspalten är nästan normal på röntgen. Symtomen är ofta milda och kan komma och gå. Du kan känna viss stelhet och molande värk vid högre belastning, men i vardagen fungerar leden nästan som vanligt.
  
  
• Måttlig artros: Broskförlusten är mer uttalad och röntgen visar en förträngd ledspalt samt ibland bennybildningar (osteofyter) kring leden. Smärtan är tydligare, främst vid rörelse, och stelheten ökar. Du kan behöva anpassa vissa aktiviteter och regelbundet ta pauser för att vila höften.
  
  
• Avancerad (svår) artros: Brosket är kraftigt nedbrutet så att ben mot ben-kontakt kan uppstå i leden. Ledspalten är nästan helt försvunnen på röntgen och stora osteofyter kan finnas. Smärtan är ofta konstant och kan även finnas i vila. Rörligheten är kraftigt inskränkt, vilket gör att många vardagsmoment blir mycket svåra. Ofta behövs smärtlindring dagligen och i många fall överväger man en höftledsprotesoperation i detta skede.
  
  

Diagnostik – undersökning av höftartros

För att fastställa om dina besvär beror på höftartros görs först en noggrann genomgång av din sjukhistoria och symtom. Terapeuten frågar var smärtan sitter, hur och när den uppstår, om du känner morgonstelhet, hur långt du kan gå utan att smärtan ökar, med mera. Därefter följer en fysisk undersökning där man testar rörligheten i höftleden – vid artros är det vanligt att vissa rörelser (framförallt inåtrotation av benet) är begränsade och utlöser smärta. Leden kan också provoceras genom specifika tester för att se om smärtan faktiskt härrör från höftleden.

Naprapaten känner även på muskulaturen runt omkring och letar efter ömmande punkter eller spändheter. Styrkan i höftens olika muskler testas för att se om det finns svagheter eller obalanser. På Naprapatlandslaget har vi en helhetssyn, så vi undersöker även angränsande områden – till exempel ländrygg, bäckenleder och knä – för att få en fullständig bild av din rörelseapparat.

För att definitivt bekräfta en artrosdiagnos i höften görs oftast en röntgenundersökning. På röntgenbilden ser man typiska förslitningsförändringar: ledspalten (utrymmet där brosket sitter) är försmalnad på grund av broskförlust, bentätheten under brosket är ökad, och ibland syns små bennybildningar (osteofyter) kring ledkanterna. En vanlig slätröntgen kan i de flesta fall fastslå diagnosen och även visa vilket stadium artrosen är i.

Magnetkameraundersökning (MRI) behövs sällan vid typiska fall av höftartros, men kan vara aktuellt om man misstänker andra skador i området eller om röntgenfynden inte är entydiga. Det finns inte heller något blodprov som påvisar artros, till skillnad från till exempel ledgångsreumatism. Diagnosen bygger därför på den samlade bilden av symtom, klinisk undersökning och röntgenfynd.

En viktig del av diagnostiken är att utesluta andra orsaker till höftsmärta. Slemsäcksinflammation (trokanterbursit), muskelskador eller nervpåverkan från ländryggen kan ge liknande symtom som artros. En erfaren kliniker kan genom undersökningen avgöra om dina besvär kommer av höftartros eller om det rör sig om något annat tillstånd. När diagnosen väl är ställd kan man lägga upp en lämplig behandlingsplan.

Behandling av höftartros

Behandlingen av höftartros inriktas i första hand på icke-kirurgiska åtgärder. Träning och anpassad fysisk aktivitet är hörnstenarna i all artrosbehandling – studier visar att rörelse och muskelstärkande övningar kan minska smärtan och öka funktionsförmågan betydligt. Att hålla höften igång med rätt typ av belastning hjälper till att ”smörja” leden och kan bromsa nedbrytningen. Tidigare var rådet ofta vila, men idag vet vi att aktivitet brukar vara bättre än inaktivitet vid artros. Däremot kan man behöva justera hur man tränar – exempelvis genom att byta ut högintensiv belastning mot mer skonsamma övningar eller reducera viss tung påfrestning.

Smärtlindring kan också vara ett komplement. Receptfria läkemedel som paracetamol eller antiinflammatoriska medel (t.ex. ibuprofen) hjälper en del att hantera smärtan vid behov. Det är viktigt att se läkemedel som en hjälp för att kunna träna och röra sig, snarare än ett sätt att bara maskera problemen. Ibland kan en kortisoninjektion i höftleden övervägas av läkare vid svåra smärtor, men effekten är oftast tillfällig. Kirurgi blir aktuellt först när besvären är mycket svåra och inget annat har hjälpt. En total höftledsprotesoperation kan dramatiskt minska smärtan och återge rörlighet i en illa skadad höft, men den är alltid sista utvägen när konservativa metoder inte längre räcker till.

Hos Naprapatlandslaget ligger fokus på konservativ behandling med en helhetsansats. Vi erbjuder flera olika behandlingsalternativ som kan kombineras för bästa effekt:

• Manuell behandling av leden och omgivande strukturer: Naprapatens händer är ett viktigt redskap för att öka rörligheten och minska smärtan. Med specifik ledmobilisering eller justering kan stela höftleder försiktigt ”lösgöras” så att rörelseförmågan ökar. Dessutom används mjukdelsbehandling, som massage, töjning (stretching) och triggerpunktsbehandling av musklerna runt höften. Syftet är att minska muskelspänningar, öka blodcirkulationen och avlasta den drabbade leden. Många naprapater hos oss behärskar även medicinsk akupunktur (dry needling), där tunna nålar sätts i spända muskler eller triggerpunkter för att lindra smärta och stimulera kroppens egen läkning.
  
  
• Individuellt anpassad träning: Träning är avgörande vid artros, men det gäller att göra rätt övningar på rätt sätt. Naprapatlandslagets terapeuter hjälper dig med övningar som är skonsamma men effektiva för höften. Fokus ligger ofta på att stärka upp muskulaturen runt höften – till exempel sätesmuskler, lårmuskler och bålstabilitet – för att avlasta leden. Vi tränar även rörlighet för att bibehålla eller öka ledens omfång. Du får ett personligt övningsprogram och lär dig utföra övningarna korrekt. Allt eftersom du blir starkare och mer rörlig kan programmet uppdateras. Nyare forskning visar att till och med relativt tung styrketräning kan vara bra vid artros – under handledning ser vi till att belasta leden på ett säkert sätt som stimulerar brosket positivt utan att slita på det.
  
  
• Rådgivning och livsstilsåtgärder: Utöver själva behandlingen får du råd kring hur du kan hantera din artros i vardagen. Det kan handla om allt från vilken typ av motion som är lämplig (t.ex. cykling eller simning som alternativ till löpning om det gör ont att springa) till ergonomiska tips i hemmet och på jobbet. Vi ger även kostråd vid behov, till exempel hur du kan äta hälsosamt för att gå ned i vikt om det behövs, eftersom viktnedgång ofta lindrar belastningen på höften. Naprapaten fungerar som ett stöd och coach genom rehabiliteringsprocessen, och du får ställa frågor och få individuell vägledning under hela behandlingsförloppet.
  
  

Ofta kombineras flera av ovanstående metoder under samma behandlingsperiod för att uppnå bästa resultat. Till exempel kan man med manuell behandling minska smärtan och öka rörligheten så att du sedan klarar av att utföra träningsövningarna mer effektivt. Genom att angripa problemet från flera håll – lindra symtomen samtidigt som man förstärker kroppen – ökar chansen att du ska kunna bromsa artrosens framfart och leva ett aktivt liv trots diagnosen.

Livsstilsfaktorer och egenvård

Din egen livsstil och vardagliga vanor kan ha stor inverkan på hur du mår i din höftartros. Det finns flera saker du själv kan göra för att bromsa utvecklingen och lindra symtomen:

• Var fysiskt aktiv – Regelbunden rörelse hjälper leden att må bättre. Försök promenera, cykla eller utföra annan skonsam motion flera gånger i veckan. Träna gärna enligt det program du fått av din naprapat eller fysioterapeut. Undvik långa perioder av stillasittande; kroppen är gjord för rörelse. Känn efter och anpassa aktivitetsnivån – om viss träning gör mycket ont, prova en mildare variant eller ta en paus, men ge inte upp rörelsen helt.
  
  
• Hälsosam kost och viktkontroll – Övervikt ökar belastningen på höftlederna, så att gå ned några kilo om du har övervikt kan avsevärt minska smärtan och slitaget. En balanserad kost rik på grönsaker, frukt, nyttiga fetter och magert protein ger byggstenar för kroppens vävnader och kan dämpa inflammation i kroppen. Samtidigt undviker du överskott av kalorier som leder till viktuppgång. Tänk långsiktigt – ändra kostvanor stegvis till mer hälsosamma alternativ som du kan hålla i längden.
  
  
• Undvik rökning och överdrivet alkoholintag – Rökning har visat sig påverka leders hälsa negativt och försämrar kroppens läkningsförmåga. Att sluta röka kan därför ha positiva effekter även på dina leder. Hög alkoholkonsumtion kan också påverka hälsan och vikten negativt, så det är bra att hålla en måttlig nivå.
  
  
• Anpassa vardagen och avlasta leden – Små förändringar kan göra stor skillnad. Använd skor med bra stötdämpning för att skona höfterna vid gång. Undvik om möjligt tunga lyft och långvarig ensidig belastning. Ta pauser om du behöver när du utför tyngre hushållsarbete eller trädgårdsarbete. Se över hem- och arbetsmiljö så att den är ergonomisk – till exempel kan en högre stol göra det lättare att resa sig upp. Vid behov kan hjälpmedel som en käpp eller höftledsortos (stödbälte) avlasta leden vid längre promenader eller aktiviteter.
  
  
• Ta hand om din led – Värme är ofta väldigt skönt för en artrosdrabbad höft. En varm dusch eller varm kudde på höften på morgonen kan lindra stelhet. Även avspänningsövningar och stretching kan hjälpa dig att hålla musklerna mjuka. Se också till att sova ordentligt – kroppen återhämtar sig under sömnen, vilket är viktigt för din allmänna hälsa och smärttålighet.
  
  

Genom att sköta om din höft och din hälsa i stort kan du själv påverka hur mycket artrosen begränsar dig. Livsstilsåtgärder är ingen ”quick fix”, men på lång sikt gör de en stor skillnad. Många upplever att de med träning, sunda vanor och hjälp av sin terapeut kan leva ett aktivt liv trots sin höftartros.

Hur kan Naprapatlandslaget hjälpa dig?

Du ska inte behöva acceptera höftsmärta som en del av din vardag. Hos Naprapatlandslaget kan du få professionell hjälp med dina höftbesvär. Våra legitimerade naprapater har lång erfarenhet av att behandla artros och andra muskel- och ledproblem. Vi börjar alltid med en noggrann undersökning av din situation, och utifrån den utformar vi en skräddarsydd behandlingsplan för just dig. Tillsammans med dig sätter vi upp realistiska mål och planerar åtgärder som passar din livssituation.

Målet är att hjälpa dig till en så smärtfri och aktiv vardag som möjligt trots din artros. Med rätt behandling, individanpassad träning och god egenvård kan de flesta med höftartros få en betydligt bättre livskvalitet. Naprapatlandslaget finns här för att vägleda dig genom hela processen – från att lindra akuta besvär till att bygga upp långsiktig styrka och rörlighet.

Tveka inte att kontakta oss om du har frågor eller vill boka en tid för konsultation. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre förutsättningar har du att bromsa artrosens försämring och bibehålla en god rörelseförmåga. Välkommen till Naprapatlandslaget – vi hjälper dig på vägen mot bättre ledhälsa och mer rörelseglädje i livet!

Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget

Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter.

Artikelförfattare Ole A. Haslestad

Artikel från Harvard Medical Publishing om slemsäcksbevär och höftleden kan du läsa mer om här