Frozen Shoulder
Vad är frozen shoulder?
Frusen axel, även kallad frusen skuldra eller frozen shoulder, är ett smärtsamt tillstånd i axelleden som leder till gradvis ökande stelhet. Den medicinska termen för äkta frusen axel är adhesiv kapsulit, vilket ordagrant betyder ”klistrig kapsel-inflammation”, alltså att ledkapseln i axeln inflammeras och ”klibbar ihop” eller krymper. När ledkapseln som omger och stabiliserar axelleden drar ihop sig och blir stel, minskar axelns rörelseförmåga avsevärt och det gör ont att röra armen.
Frusen skuldra utvecklas vanligen långsamt över tid – ofta under flera månader – för att sedan läka av sig själv, men läkningen tar mycket lång tid. Från att de första besvären uppkommer tar det ofta två till tre år innan axeln är helt återställd. Tillståndet drabbar uppskattningsvis bara några få procent av befolkningen (runt 2–5 %). Vanligast är att personer i 40–60-årsåldern drabbas, och något fler kvinnor än män får frozen shoulder. Det är sällsynt att drabbas före 40 års ålder. I vissa fall kan även den andra axeln drabbas, men det är ovanligt att ha frusen axel i båda axlarna samtidigt.
Vanliga symptom
De vanliga frozen shoulder symptom man upplever är framför allt smärta och stelhet i axeln. Typiskt börjar besvären smygande med att det gör ont i axeln vid rörelse, särskilt i ytterlägen (när armen förs långt ut från kroppen). Så småningom tillkommer stelhet – axelns rörlighet blir allt sämre under veckor eller månader. Stelheten kan göra det svårt att till exempel kamma sig, klä på sig eller borsta tänderna, eftersom armen inte går att lyfta eller vrida som vanligt. Många får också en dov värk i axeln som kan stråla ut runt om skuldran. Det är vanligt att smärtan är värst på natten, särskilt i sjukdomens början, vilket kan störa sömnen.
Vanliga symptom vid frusen axel sammanfattat:
- Smärta i axeln: Ihållande värk som förvärras när du rör armen. Smärtan är ofta skarp vid rörelseuttag och kan göra det nästan omöjligt att lyfta armen över huvudet eller vrida den utåt/innåt. Många beskriver nattlig smärta som ett framträdande besvär.
- Stelhet och minskat rörelseomfång: Axelleden blir successivt allt stelare. Du kan märka att det blir svårt att utföra rörelser som tidigare gick lätt – till exempel att sträcka armen högt upp, ta på dig tröjan eller knäppa bh:n bakom ryggen. Framför allt brukar utåtrotation (vrida armen utåt från kroppen) och att lyfta armen åt sidan över huvudet vara begränsat. Även att placera handen bakom ryggen kan bli näst intill omöjligt i det frusna stadiet.
- Ömhet och muskelspänningar: Musklerna runt axeln, nacken och skulderbladet kan bli ömma och spända av att axelleden inte rör sig normalt. Det beror på att andra muskelgrupper får kompensera för den stela axeln, vilket kan leda till sekundär smärta i dessa områden.
Symtomen vid frozen shoulder tenderar att följa ett typiskt mönster beroende på sjukdomsfas. I början dominerar smärtan, och i senare faser dominerar stelheten. Om du har ont i axeln och märker att rörligheten gradvis blir sämre under veckor eller månader, kan det röra sig om en frusen axel. Det är då viktigt att få en korrekt diagnos ställd av vårdpersonal för att utesluta andra orsaker och påbörja rätt behandling.
Orsaker
Vad beror en frusen axel på? Tillståndet uppstår när ledkapseln i axelleden inflammeras och krymper, men den exakta mekanismen bakom detta är inte fullt klarlagd. I många fall hittar man ingen tydlig utlösande orsak – detta kallas idiopatisk frozen shoulder, vilket innebär att det kommer spontant hos en i övrigt frisk person. Samtidigt finns det kända riskfaktorer och utlösande händelser som kan bidra till att man drabbas:
- Långvarig immobilisering eller trauma: Frozen shoulder kan utlösas efter att axeln varit orörlig under en längre tid. Till exempel kan det inträffa efter en axeloperation, efter en fraktur, eller om man tvingats ha armen i mitella under veckor. Även ett större trauma mot axeln eller en stroke med efterföljande förlamning av armen kan ligga bakom att axelleden “stelnar till” och kapseln drar ihop sig.
- Diabetes och hormonella sjukdomar: Det är väl dokumenterat att personer med diabetes löper mycket högre risk att utveckla frozen shoulder. Detta gäller både typ 1- och typ 2-diabetes. Även andra endokrina (hormonella) rubbningar, till exempel sköldkörtelsjukdomar (hypotyreos), har kopplats till ökad risk. Varför dessa sjukdomar disponerar för frusen skuldra är inte helt klarlagt, men sannolikt bidrar de till förändringar i vävnader och läkning som gör kapseln mer benägen att reagera med ärrbildning och inflammation.
- Ålder och kön: Som nämnts drabbar frusen axel främst medelålders och äldre vuxna. Åldern 40–60 år är mest typisk för insjuknande, och det är mer vanligt hos kvinnor än män. Risken ökar påtagligt runt denna ålder, medan yngre personer sällan får en äkta frozen shoulder. (En möjlig förklaring till kvinnors överrepresentation är hormonförändringar i klimakteriet – läs mer under Frusen axel och klimakteriet nedan.)
- Ingen tydlig orsak (idiopatisk): I över hälften av fallen finner man ingen specifik händelse eller sjukdom som orsak. En fullt frisk person kan alltså drabbas av frusen skuldra “out of the blue” utan förvarning. Då anses orsaken idiopatisk, det vill säga okänd. Det man vet är att en inflammation uppstår i kapseln och att denna kontraherar, men vad som triggar just detta förlopp hos en viss individ vid en viss tidpunkt är fortfarande föremål för forskning.
Sammanfattningsvis är orsaksbilden komplex och ofta multifaktoriell. Ofta är det en kombination av predisponerande faktorer (som diabetes eller hög ålder) och en utlösande händelse (eller ingen tydlig händelse alls) som gör att kapsuliten utvecklas. Den goda nyheten är att oavsett orsak brukar en frusen axel så småningom gå tillbaka av sig själv – men under tiden kan man behöva behandling för att lindra symtomen.
Behandling av frozen shoulder
Behandlingen vid frusen axel inriktar sig främst på att lindra smärta och att bibehålla rörlighet så gott det går under sjukdomsförloppet. Själva grundtillståndet (den inflammerade och förtjockade kapseln) läker över tid av kroppens egna processer, så målet med behandling är att underlätta denna period för patienten och förhindra onödiga följdproblem. Hos de flesta räcker det med konservativ behandling, det vill säga icke-kirurgiska åtgärder såsom läkemedel och fysioterapi/kiropraktik/naprapati. Nedan går vi igenom vanliga behandlingsmetoder, med särskilt fokus på naprapatisk omhändertagande som Naprapatlandslaget erbjuder.
- Manuell terapi och träning: Naprapatlandslaget har stor erfarenhet av att behandla axelproblem som frusen skuldra genom manuella behandlingsmetoder, anpassad träning, rådgivning och funktionell rehabilitering. En naprapatisk behandling börjar med en noggrann undersökning för att bekräfta diagnosen och bedöma rörligheten i axeln. Terapeuten kan sedan använda olika manuella tekniker för att hjälpa axeln. Det kan inkludera ledmobilisering – försiktiga rörelser av själva axelleden för att hålla kapseln så smidig som möjligt och motverka att den stelnar ytterligare. Även mjukdelsbehandling som massage och töjning av muskulaturen kring axel och skuldra kan ingå, för att minska muskelspänningar som uppstått kring den skadade leden. Vid behov använder terapeuten ibland även smärtlindrande behandlingar som TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) eller akupunktur för att dämpa smärtan. En viktig del av behandlingen är också vägledning i hemövningar – lätta rörlighetsövningar som patienten säkert kan utföra dagligen hemma för att bevara så mycket rörelse och funktion som möjligt i axeln. Terapeuten ger råd om hur du tränar på ett skonsamt sätt (till exempel pendelrörelser med armen, eller övningar liknande den så kallade ”liggande 90”-positionen där man avlastar axlarna). Tunga styrketräningsövningar eller rörelser som provocerar stark smärta bör däremot undvikas under den aktiva fasen, eftersom det kan förvärra irritationen i ledkapseln. Istället fokuserar terapeuten på försiktig aktivering – tillräckligt för att stimulera blodcirkulation och bibehålla muskelfunktion, men utan att överbelasta den inflammerade kapseln.
- Fysioterapi och rörelseträning: Behandling hos fysioterapeut (sjukgymnast) liknar den naprapatiska i många avseenden. Fysioterapeuten kan hjälpa till med smärtlindring via TENS eller akupunktur och ge ett individuellt anpassat träningsprogram. Ofta handlar det om att träna upp axelns styrka och rörelse gradvis i den mån det går. Under upptiningsfasen intensifieras ofta rehabiliteringen – då lägger man mer fokus på att tänja kapseln och återfå rörelseomfång. Det mesta av träningen sker som egenövningar i hemmet, med regelbunden uppföljning av terapeuten. Naprapater, kiropraktorer och fysioterapeuter kan också ge råd om ergonomi och hur du ska anpassa vardagliga rörelser under läkningsperioden, så att du använder axeln lagom mycket och på rätt sätt.
Sammanfattningsvis bygger behandlingen vid frozen shoulder på att hantera smärtan och hålla igång axeln under läkningsperioden. En kombination av egen träning, manuella behandlingar och smärtlindring ger oftast goda resultat över tid. Ju tidigare man kommer igång med lämplig behandling och rehab, desto bättre utsikter har man att bibehålla funktionen i axeln och minska besvären. Naprapatlandslaget fokuserar på en helhetssyn – via manuella behandlingar, träning, rådgivning och funktionell rehabilitering – för att hjälpa dig som patient att både lindra smärtan och förbättra rörligheten trots att axeln genomgår en långvarig läkningsprocess.
Diagnos och förlopp
Diagnosen frusen axel ställs i första hand genom en klinisk undersökning hos läkare eller naprapat/fysioterapeut/kiropraktor. Typiska fynd är den redan beskrivna rörelseinskränkningen: axeln är kraftigt stel både vid aktiv rörelse (när du själv försöker lyfta armen) och vid passiv rörelse (när undersökaren försöker röra din arm åt dig). Just att även den passiva rörligheten är begränsad är ett kännetecken för äkta frozen shoulder – det visar att problemet sitter i själva leden (kapseln) och inte bara beror på svag muskulatur eller smärta. Ofta ser man det typiska kapsulära mönstret: utåtrotation är mest inskränkt, därefter att lyfta armen utåt/sidan, och sedan inåtrotation. Undersökaren går även igenom sjukhistorien – att höra att patienten haft en period med tilltagande smärta följt av ökande stelhet tyder starkt på frusen skuldra.
För att säkerställa diagnosen och utesluta andra orsaker kan vissa tester och bilddiagnostik behövas. Ibland tas en röntgenbild av axelleden för att utesluta andra problem, såsom artros eller kalkavlagringar. Vid frozen shoulder syns dock inga förändringar på vanlig röntgen (skelettet ser normalt ut). Röntgenundersökningen görs främst för att bekräfta att det inte är något annat som orsakar stelheten. Andra möjliga differentialdiagnoser kan till exempel vara rotatorcuff-skador (sen- eller muskelskador i axeln) eller så kallad kalkaxel (förkalkning i axelns senor), vilka också kan ge smärta och nedsatt rörlighet. En erfaren kliniker kan oftast skilja dessa tillstånd från frusen axel genom undersökningens detaljer – till exempel brukar inte passiv rörlighet vara lika begränsad vid de andra tillstånden, och smärtans karaktär kan skilja sig åt. I oklara fall kan mer avancerad bilddiagnostik som MRI eller ultraljud övervägas, men det är sällan nödvändigt för att diagnostisera just frozen shoulder.
Sjukdomsfaser – förloppet över tid
Frozen shoulder genomgår ett karaktäristiskt förlopp i tre faser. Hela förloppet, från första symptom till att axeln är återställd, kan som nämnt ta upp till 2–3 år. De tre faserna brukar benämnas frysningsfas, fryst fas och upptiningsfas:
- Frysningsstadiet (insjuknandefasen): Denna första fas varar vanligtvis i några månader upp till ca ett halvt år. Under frysningsstadiet tilltar symtomen. Smärtan ökar successivt – många får intensiv, molande värk i axeln, ofta värre på natten. Samtidigt börjar axeln stelna mer och mer. Många söker vård under denna fas eftersom smärtan blivit besvärlig och man börjar märka tydlig rörelseinskränkning.
- Frysta stadiet (stel fas): I fas två har kapseln kontraherat som mest, och axeln är då kraftigt stel. Denna fas varar från några månader upp till omkring ett år. Den goda nyheten är att smärtan oftast minskar något under denna period – inflammationen är inte längre lika aktiv, så den akuta smärtan avtar. Men kvar står en nästan “frusen” axelled som är mycket svår att röra. Under den stela fasen är det de praktiska problemen av den styva axeln som dominerar; man kan behöva hjälp med vissa vardagsmoment om axeln inte alls kan användas normalt.
- Upptiningsstadiet (läkningsfas): I den tredje och sista fasen börjar axeln mjuka upp sig igen. Inflammationen klingar av, kapseln börjar tänja sig, och gradvis återfås rörligheten. Denna fas pågår ofta i 6–12 månader, men kan i vissa fall ta ännu längre tid. Rörelseomfånget förbättras successivt och man kan utföra allt fler aktiviteter med armen. Smärtan är oftast ganska mild i detta skede (ibland kvarstår endast värk vid ytterlägen). Hos de flesta patienter blir axeln till slut nära nog helt återställd, även om en liten nedsättning i rörlighet kan kvarstå jämfört med innan insjuknandet. Den lilla reststelhet som eventuellt kvarstår påverkar sällan vardagslivet nämnvärt.
Det är viktigt att känna till att en frusen skuldra läker ut spontant hos de allra flesta, men tålamod krävs. Under frysnings- och stelfasen gäller det att hantera smärtan och hålla igång axelleden efter bästa förmåga (med hjälp av behandling och träning som ovan). När upptiningsfasen väl infinner sig brukar man märka tydliga framsteg. Regelbunden uppföljning hos naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut under hela förloppet kan hjälpa dig att optimera rehab i varje fas och anpassa övningarna efter aktuell förmåga.
Hur känns artros i axeln jämfört med frozen shoulder?
Axelartros (ledförslitning i axelleden) och frusen axel kan båda ge smärta och stelhet, men det finns viktiga skillnader i både orsak och symtombild. Artros i axeln innebär att brosket i axelleden gradvis brutits ned, vilket leder till skavande benytor och en kronisk, långsamt tilltagande stelhet och värk. Frozen shoulder (frusen skuldra) däremot är en inflammation i ledkapseln som gör att mjukdelarna kring leden drar ihop sig – det kommer ofta mer plötsligt och går över efter en viss tid, till skillnad från artros som är en mer permanent broskskada. Nedan jämförs några punkter kring hur artros i axeln känns jämfört med frozen shoulder:
- Symtomdebut och förlopp: Frusen axel uppstår ofta relativt hastigt – inom loppet av veckor märker man tydlig försämring – och förloppet följer de nämnda faserna under 1–3 år. Axelartros utvecklas däremot långsamt över flera år; besvären kommer smygande och försämras gradvis över tid. En viktig skillnad är att frozen shoulder typiskt har en snabbare symptomutveckling i början. Artrosen kan ge långvariga problem som inte försvinner av sig själv, medan en frusen skuldra oftast förbättras spontant efter ett par år.
- Smärtans karaktär: Vid frozen shoulder är smärtan ofta mycket intensiv i tidiga skedet, även i vila och på natten. Sedan avtar smärtan gradvis i den frusna fasen när stelheten är som värst. Vid axelartros är smärtan ofta mer belastningsrelaterad – det vill säga den ökar när man använder armen och lägger vikt eller tryck på leden, och den kan vara molande i vila. Artrossmärtan kommer smygande och kan initialt vara mild, för att öka i takt med att brosket slits ner. Nattlig smärta kan förekomma även vid artros, men är mer framträdande vid frusen axel, särskilt under den inflammatoriska fasen.
- Rörelseinskränkning: Båda tillstånden leder till nedsatt rörlighet, men vid frusen axel är rörelseomfånget ofta mer dramatiskt begränsat. Axeln kan “låsa sig” nästan helt i vissa riktningar – till exempel utåtrotation – trots att man anstränger sig för att röra den. Vid artros kan rörligheten vara nedsatt men sällan totalt blockerad; ofta kan man med viss ansträngning fortfarande röra armen i flera riktningar, om än med smärta och stelhetskänsla. En person med axelartros kan exempelvis många gånger lyckas lyfta armen högre eller komma närmare ryggen med handen än en person med aktiv frozen shoulder, där kapseln rent fysiskt hindrar rörelsen.
- Ljud och känsel: Artros förändrar ledytorna, vilket kan leda till att det knäpper eller knastrar i axeln vid rörelse på grund av ojämna ytor och benpålagringar (så kallade krepitationer). Frozen shoulder orsakar sällan knastrande ljud eftersom problemet sitter i mjukdelarna; istället är känslan mer som ett “stopp” när kapseln inte tillåter mer rörelse.
- Ålder och riskfaktorer: Axelartros är ovanligare än frusen axel i medelåldern, och drabbar oftast äldre personer (över 65 år) eller de som haft tidigare allvarliga axelskador. Dessutom förekommer artros i ungefär lika grad hos män och kvinnor. Frusen skuldra är, som tidigare nämnt, vanligast i åldern 40–60 och något oftare hos kvinnor. Här spelar ofta metabola faktorer (som diabetes) och hormonella faktorer in snarare än slitage.
- Diagnostiska fynd: På en vanlig röntgenbild kan man nästan alltid se tecken på artros ifall det föreligger – exempelvis minskad ledspringa, benutväxter (osteofyter) eller förtätning av benet under brosket. Vid frozen shoulder är röntgenbilder typiskt normala, eftersom skelett och brosk inte är skadade. Läkaren kan behöva ta en röntgen för att avgöra om det rör sig om artros eller ej. Ibland kan båda tillstånden finnas samtidigt, men det är relativt ovanligt.
Sammanfattningsvis känns artros i axeln annorlunda än frozen shoulder genom att artrosen ger en mer långvarig, malande smärta och stelhet som kommer med åren, medan frozen shoulder slår till mer plötsligt med intensiv smärta och en påtaglig, fasindelad stelhet som så småningom går tillbaka. Båda är besvärliga tillstånd, men en viktig skillnad är prognosen: en frusen axel brukar läka ut (om än inte alltid 100 % till ursprungsfunktionen) inom ett par år, medan artros är en kronisk ledförändring som är bestående. Behandlingsstrategierna skiljer sig också något – vid artros fokuserar man mycket på träning, avlastning och i vissa fall proteskirurgi, medan man vid frozen shoulder fokuserar på att under läkningstiden hantera smärtan och upprätthålla rörelse.
Frusen axel och klimakteriet
En koppling har observerats mellan frusen axel och klimakteriet. Eftersom tillståndet oftare drabbar kvinnor i medelåldern finns misstankar om att hormonella förändringar spelar en roll. Faktum är att frusen skuldra påverkar främst kvinnor i klimakteriet – den gruppen är överrepresenterad bland patienterna. Forskare menar att det delvis kan bero på sjunkande nivåer av östrogen i kroppen under klimakteriet. Östrogen har en antiinflammatorisk och skyddande effekt på leder och mjukvävnad, och när östrogennivåerna minskar förlorar vävnaderna en del av detta skydd. Det kan göra att kvinnor i övergångsåldern lättare drabbas av inflammatoriska tillstånd som frozen shoulder.
Preliminära rön tyder på att hormonbehandling (tillförsel av östrogen) under klimakteriet eventuellt kan minska risken för frusen axel eller lindra förloppet. Forskningen är inte entydig, men det pågår studier för att bättre förstå hormonernas roll i sjukdomen. Klart är i alla fall att många kvinnor insjuknar i samband med klimakteriet, vilket gör det troligt att det finns ett hormonellt inslag.
Det är också värt att nämna att vissa andra sjukdomar som ofta debuterar i medelåldern kan samspela här: typ 2-diabetes och sköldkörtelrubbningar drabbar också fler kvinnor i denna ålder och båda dessa tillstånd är, som nämnts, riskfaktorer för frozen shoulder. Det kan innebära att en kvinna i klimakteriet som dessutom har exempelvis diabetes löper en ännu högre risk.
Sammanfattningsvis kan man säga att hormonella förändringar under klimakteriet tycks kunna öka benägenheten för frusen skuldra hos kvinnor. Om du är i övergångsåldern och plötsligt får ont i en axel som sedan stelnar till, kan frozen shoulder vara en möjlig förklaring. Lyckligtvis finns hjälp att få – med rätt behandling och stöd kan även klimakterierelaterade axelbesvär hanteras på ett framgångsrikt sätt.
Hur kan Naprapatlandslaget hjälpa dig
På Naprapatlandslaget inleder vi alltid med en noggrann undersökning för att fastställa din diagnos och kartlägga dina unika behov. Därefter använder vi manuell terapi, inklusive ledmobilisering och mjukdelsbehandling, för att återställa rörligheten i axelleden och lindra smärta. Parallellt får du en individuellt anpassad träningsplan med övningar att utföra hemma, vilka är utformade för att stödja läkningsprocessen i varje fas, från stelhet till återuppvärmning. För att ytterligare öka din komfort kan vi komplettera behandlingen med tekniker som TENS eller akupunkturliknande metoder. Under hela förloppet följer vi upp din utveckling och ger dig rådgivning, så att du känner dig trygg i varje steg mot ett mer aktivt och smärtfritt liv.
Övningar frozen shoulder
En inflammerad ”muskelstrumpa” (ledkapsel) låter sig inte tränas bort hur som helst – i alla fall har inte vi sett dessa fall. Dock har vi som tidigare nämnt en helt annan situation vid en stel och ond axel som INTE är en äkta ”frozen shoulder”. Övningarna vid adhesiv kapsulit är till för att lindra smärta och bibehålla största möjliga rörlighet utan att förvärra problemet. Du kan prova och se om dessa övningar kan ge dig mindre smärta och bättrad rörlighet. Kom i håg; det är ingen ”quick fix” vid övningar om du har en äkta frozen shoulder – men det lilla kan också göra skillnad över tid.
Liggande 90:

Lägg dig på golvet med underbenen på en stol, soffa eller liknande så att du får 90 graders vinkel i höft och 90 graders vinkel i knäna. Låt armarna ligga längs sidan med handflatorna mot taket. Positionen påverkar spänningar och asymmetrier i höft och axlar, då dessa utjämnas genom tyngdkraften och golvet. Notera att det kan vara ett mellanrum mellan ländkotorna och golvet när du påbörjar övningen. Ju längre du ligger på golvet, desto närmare golvet ska ländryggen komma och detta på grund av att höftböjarna slappnar av. ’
Jobba med övningen i 5-10 minuter.
Cat/Cow:


Dessa rörelser alternerar du exempelvis 30 gånger. Bättre rörlighet är resultatet.
OBS: Ska vara relativt smärtfritt att utföra.
Behandling av frozen shoulder
Vi hjälper dig undersöka om du har en äkta frusen skuldra eller inte. Behandlingen riktar sig mot minskad smärta och att bibehålla god rörlighet. Muskel och ledbehandling av områden som påverkar axeln är centralt, och bröstrygg, nacke samt armbåge/handled är vanliga områden som kan påverka ledkapseln i axeln. Triggerpunkter hittas ofta i skulderbladets muskulatur så som subscapilaris, infraspinatus och trapezius, men det är nacken, höfterna och bröstryggen som bestämmer axelns position och funktion. Så det är viktigt att undersöka detta för att säkerställa att axeln får bästa förutsätting för läkning. Vi individanpassar även övningar för dig och din axel.
Här kan du boka behandling hos oss
Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget
Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter. Kontakta Ole här.

Artikelförfattare Ole A. Haslestad