Gravid ont i ryggen

Att ha ont i ryggen under graviditet är ett mycket vanligt besvär. Många gravida upplever smärtor i ryggen i någon form – allt från ont i ländryggen och en konstant molande värk i svanken till mer huggande smärtor. Ibland kan ryggont uppstå tidigt i graviditeten, till och med innan magen börjar synas, och i andra fall kommer besvären först senare när kroppen belastas mer. Den goda nyheten är att sådan ryggsmärta oftast är ofarlig för både mamman och barnet, även om den kan vara nog så besvärlig i vardagen. I denna guide går vi igenom vanliga symptom och orsaker till ryggont under graviditet, samt ger råd om behandling, övningar och när du bör söka vård. Guiden är skriven i samarbete med Naprapatlandslaget, som har stor erfarenhet av att hjälpa gravida med ryggbesvär.

Vanliga symtom vid ryggont under graviditet

Ryggsmärta under graviditet kan yttra sig på flera olika sätt. Vanligen handlar det om smärtor i nedre delen av ryggen (ländryggen och korsryggen). Här är några typiska symtom och beskrivningar:

Molande värk i ländrygg och svank: En dov, ihållande värk långt ned i ryggen är vanlig, ofta beskriven som en molande värk i svanken hos gravida. Smärtan kan kännas ungefär som träningsvärk eller mensvärk i ryggslutet.
Trötthetskänsla och stelhet: Det är vanligt att känna sig stel i ryggen, särskilt efter att ha suttit eller stått i samma ställning en längre tid. Många upplever att ryggen blir trött och att de behöver ändra position ofta.
Huggande eller strålande smärta: Vissa gravida kan få mer akuta, huggande smärtor i ryggen. Ibland kan smärtan stråla ut mot sidorna, skinkorna eller ner mot benen. Om smärtan strålar ned i benet kan det bero på irritation av ischiasnerven (ibland kallat ischias), vilket kan ge en ilande eller stickande känsla.
Smärta vid rörelse: Ryggont märks ofta extra tydligt vid vissa rörelser. Till exempel kan det göra ont när man reser sig upp från sittande, när man böjer sig framåt för att knyta skorna eller när man klär på sig. Att gå i trappor, vända sig i sängen eller bära något tungt kan också trigga smärtan.
Ömhet över bäckenet: I många fall hänger ryggsmärtan ihop med bäckensmärta (så kallad foglossning). Då kan man ha ont över korsryggen, över skinkorna och ibland framme vid blygdbenet. Smärtan kan flytta sig från sida till sida och ge en instabil känsla i bäckenet. Foglossningssmärtan är ofta mildare på morgonen och blir värre framåt kvällen efter en dags aktiviteter.

Symtomen kan komma gradvis. För många börjar besvären i mitten av graviditeten (kring andra trimestern). Men en del kan få ont i ryggen tidigt gravid, redan under första trimestern. Andra kanske inte märker av ryggont förrän sent i graviditeten när magen är som störst. Varje graviditet är unik, men uppemot 50–80% av alla gravida drabbas av rygg- eller bäckenbesvär i någon grad under graviditetens gång.

Orsaker till ryggsmärta under graviditeten

Graviditeten medför en rad förändringar i kroppen som kan belasta ryggen. Här går vi igenom några vanliga orsaker till graviditetsrelaterad ryggont, både i tidig och sen graviditet.

Tidigt i graviditeten – hormonella förändringar och tidiga tecken

Redan tidigt under graviditeten börjar kroppen producera hormoner som förbereder den för att kunna bära och föda barnet. Ett av dessa hormoner (Relaxin) gör att ligament och leder blir rörligare och mer töjbara, särskilt kring bäckenet. Detta innebär att stabiliteten i bäckenlederna minskar och kan leda till att man får ont i nedre delen av ryggen. Faktum är att ont i ländryggen ibland räknas som ett tidigt graviditetstecken hos en del kvinnor, på grund av just hormonförändringarna i kroppen.

Även livmodern växer från ett mycket tidigt skede. I början är den fortfarande liten, men vissa kan ändå uppleva en känsla av spänning och diffus värk i korsryggen när livmodern växer och ligamenten tänjs ut. Ont i ryggen tidigt i graviditeten behöver alltså inte vara något onormalt – det kan vara kroppens sätt att anpassa sig till graviditeten. Andra tidiga graviditetssymtom som förstoppning kan också indirekt ge ryggbesvär, eftersom spänningar i bäckenbotten och bål påverkar hur ryggen känns.

Det är viktigt att nämna att kraftig ryggsmärta alldeles i början av graviditeten i sällsynta fall kan signalera något avvikande, till exempel en urinvägsinfektion eller (mer ovanligt) begynnande missfall om det samtidigt förekommer buksmärtor och blödning. Men oftast är tidig ryggvärk inget farligt. Om du är osäker eller mycket plågad av smärtan, ta upp det med din barnmorska så att du kan få råd och eventuell kontroll.

Senare i graviditeten – förändrad hållning, viktökning och foglossning

När graviditeten fortskrider utsätts ryggen för ökad belastning. Några orsaker till att många får ont i ländryggen som gravid framförallt under andra halvan av graviditeten är:

Tyngdpunkten flyttas framåt: När magen växer flyttas kroppens tyngdpunkt fram. Du får automatiskt en annorlunda hållning – ofta ökar svanken (ländryggen svankar mer) för att balansera magen. Denna förändrade hållning ökar påfrestningen på musklerna och lederna i ländrygg och bäcken. Det är också lätt att man får en något felaktig kroppshållning när man går och står, vilket ytterligare kan ge ryggont.
Viktökning: Under graviditeten går man upp i vikt i takt med att barnet, livmodern och andra vävnader växer. Extra vikt ger ökad belastning på ryggradens leder, diskar och muskler. Musklerna i ryggen och bålen får arbeta hårdare för att stabilisera, och man kan bli tröttare i ryggen snabbare än tidigare.
Foglossning (bäckensmärta): Foglossning är den vardagliga termen för graviditetsrelaterad bäckensmärta. Alla gravida får en viss uppmjukning av bäckenlederna tack vare hormonerna, men hos en del blir smärtan kännbar och problematisk – då kallas det foglossning. Smärtan kommer från bäckenlederna (Sacroiliacalederna i korsryggen och symfysen vid blygdbenet) som blivit rörligare. Foglossning kan ge ont i korsryggen (nedre ryggen) och runt höfterna, skinkorna och pubis. Den förvärras ofta av belastning, till exempel att gå, stå länge, gå i trappor eller göra hastiga rörelser. Många märker att foglossningssmärtan ökar senare på dagen efter mycket aktivitet. Foglossning är en stor bidragande orsak till ryggont under graviditet, särskilt i tredje trimestern.
Magmusklernas uttänjning: I takt med att magen blir större tänjs de raka magmusklerna ut (och ibland glider isär, så kallad diastas). Bålens muskulära stöd för ryggraden försämras därmed temporärt, vilket kan göra att ländryggen får arbeta mer och kan bli överansträngd.
Tidigare ryggproblem: Om du har haft ont i ryggen eller bäckenet innan graviditeten, eller i en tidigare graviditet, löper du större risk att få besvär igen. Problem som till exempel ryggskott, ischias eller diskbråck kan blossa upp lättare under graviditeten. Även vissa graviditetsrelaterade besvär som sammandragningar kan ibland upplevas som ryggsmärta mot slutet av graviditeten.

Sammanfattningsvis är det kombinationen av hormonella förändringar, förändrad kroppshållning och ökad belastning som gör att ryggen lätt hamnar i kläm under graviditeten. Det är inte ovanligt att behöva dra ner på takten i vardagen när magen växer för att inte överbelasta rygg och bäcken.

Hur ryggsmärtan kan påverka sömn, rörelse och arbete

Ryggont under graviditeten kan ha en stor inverkan på din vardag och livskvalitet. Här är några sätt det kan påverka dig samt tips för att underlätta:

Sömn: Många gravida med ryggsmärta får svårare att sova gott. Smärtan kan göra det svårt att hitta en bekväm sovställning och man kan vakna av att det värker i ryggen. Ofta är det obekvämt att ligga på rygg när magen blivit större, och istället rekommenderas sidoläge. Ett knep är att sova med en kudde mellan knäna för att avlasta bäckenet, samt gärna en tunn kudde under magen som stöd. På så vis hålls ryggen rakare och trycket mot bäcken och korsrygg minskar. Om sömnen störs mycket av smärtan kan tröttheten göra att man känner sig orkeslös på dagen.
Vardagsrörelse: Vanliga sysslor och rörelser kan bli utmanande med ryggont. Du kan märka att du behöver gå lite långsammare eller ta pauser oftare. En del gravida får en vaggande gång eller haltar lätt på grund av smärtan. Att böja sig ner för att plocka upp saker kan göra ont – ett tips är att istället sätta sig på huk med rak rygg när du ska nå något på golvet, för att skona ryggen. Undvik också plötsliga vridningar av bålen. Många behöver tänka extra på hållningen i vardagen: till exempel att hålla ryggen rak och inte svanka för mycket när man står, och att variera ställning ofta. Att sitta länge kan upplevas obehagligt, så om du har ett stillasittande arbete bör du ta mikropauser, byta position ofta och kanske använda en liten ryggkudde som stöd bakom svanken.
Arbete: Beroende på vilket jobb du har kan ryggsmärtan kräva anpassningar. Om du har ett fysiskt tungt jobb med mycket lyft eller ensidiga rörelser kan det vara svårt att utföra alla arbetsmoment. Prata tidigt med din arbetsgivare om ergonomiska anpassningar – kanske kan du få hjälpmedel för lyft, ändrade arbetsuppgifter eller fler pauser för att röra på dig. Om smärtan blir svår att hantera kan det i vissa fall bli aktuellt med sjukskrivning, antingen på deltid eller heltid, under en period av graviditeten. För dig som har ett stillasittande kontorsjobb är det viktigt med en bra stol som ger stöd åt ryggen och möjlighet att växla mellan att sitta och stå. Undvik att sitta med benen i kors då det kan vrida bäckenet; sitt hellre med båda fötterna i golvet. Kom också ihåg att inte belasta ryggen i onödan på fritiden – be om hjälp med tunga sysslor hemma och undvik att bära tungt (som matkassar eller äldre barn) mer än nödvändigt.

Tveka inte att involvera omgivningen – partner, familj, vänner eller kollegor – för att få avlastning i vardagen. Ofta finns det förståelse för att graviditeten kan medföra begränsningar, och små justeringar kan göra stor skillnad för att du ska orka med jobb och vardag trots ryggbesvären.

Konservativa behandlingsmetoder vid graviditetsrelaterad ryggont

Med konservativa behandlingsmetoder menas icke-kirurgiska behandlingar och egenvårdsåtgärder som syftar till att lindra smärtan och förbättra funktionen i ryggen. Vid ryggont under graviditet finns det flera sådana metoder att prova. Ofta kan en kombination av behandling och egen träning ge bra resultat. Här är några vanliga behandlingsformer:

Naprapati och kiropraktik

Naprapati är en form av avancerad manuell terapi som lämpar sig väl för att behandla rygg- och bäckenbesvär hos gravida. En legitimerad naprapat kan genomföra mjuka mobiliseringar av leder, muskelbehandling (t.ex. massage och stretching) samt ge råd om hållning och övningar. Behandlingen anpassas alltid efter den gravida patienten – vissa moment, som att ligga på mage, undviks eller anpassas. Syftet är att återställa god rörlighet i lederna, minska muskelspänningar och på så vis lindra smärtan. Naprapati kan ha god effekt vid till exempel låsningar i bäckenet eller spända muskler i ländryggen. Många upplever snabb lindring av ryggont med naprapatbehandling, även under graviditeten.

Även kiropraktik liknar naprapati i många avseenden och fokuserar på ledjusteringar och muskulär behandling. Många kiropraktorer och naprapater har erfarenhet av gravida och kan hjälpa till att korrigera eventuella funktionsstörningar i ryggrad och bäcken. En undersökning hos en sådan terapeut kan också utesluta andra orsaker till smärtan och ge en trygghet i vad som är lämplig behandling.

Fysioterapi (sjukgymnastik)

Fysioterapi är en annan viktig behandlingsform för gravida med ont i ryggen. En fysioterapeut kan ge individuella övningar för att stärka bål- och sätesmuskulaturen, öka stabiliteten kring bäckenet samt förbättra hållningen. Ofta fokuserar man på att aktivera de djupa bålmusklerna som ger stöd åt ryggraden, liksom på rörlighetsövningar för rygg och höfter. Fysioterapeuten kan också ge smärtlindrande behandling som TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) – en apparat som stimulerar nerver för att minska smärtupplevelsen – eller visa stretchövningar och avslappningstekniker. I vissa fall erbjuds även vattengymnastik för gravida via fysioterapin, vilket kan avlasta kroppen och träna ryggen skonsamt. Målet med fysioterapi är både smärtlindring här och nu samt att bygga upp kroppen för att förebygga besvär under resten av graviditeten.

Akupunktur

Akupunktur används ibland som komplement vid graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta. Behandlingen innebär att mycket tunna nålar sätts i specifika punkter på kroppen, vilket kan stimulera kroppens egna smärtlindrande system. En del barnmorskemottagningar och fysioterapeuter erbjuder akupunktur mot foglossning och ryggvärk hos gravida. Studier har visat att akupunktur under graviditet kan ge minskad smärta och förbättrad funktion. Det anses säkert när det utförs av utbildad personal och kan särskilt ge lindring i kombination med annan träning. Om du är nyfiken på akupunktur, prata med din barnmorska – hon kan ofta hänvisa dig rätt. Akupunktur kan vara värt att prova om traditionell massage eller träning inte ger tillräcklig effekt, eller som ett komplement för att förstärka smärtlindringen.

Avlastning och ergonomiska hjälpmedel

En viktig del av behandlingen är också avlastning, det vill säga att minska belastningen på de strukturer som gör ont. Det finns flera sätt att avlasta ryggen och bäckenet under graviditeten:

Bäckenbälte/Stödjande gördel: Ett mjukt bäckenbälte, även kallat graviditetsbälte, kan ge stöd runt höfterna och nedre delen av magen. Bältet hjälper till att hålla ihop bäckenlederna något och kan därigenom minska smärtan och öka stabiliteten. Många upplever att de kan gå längre sträckor eller stå upp längre med mindre smärta när de använder ett sådant bälte. Bältet bör provas ut eller användas i samråd med barnmorska eller fysioterapeut, så att det sitter korrekt. I vissa regioner kan man få låna eller hyra ett bäckenbälte via sjukvården, annars finns de att köpa.
Värme och massage: En enkel men effektiv egenvårdsmetod är värme. En värmekudde eller varm dusch mot ländryggen kan hjälpa spända muskler att slappna av och lindra den molande värken. Försiktig massage över säte, ryggslut och runt höfterna kan öka blodcirkulationen och minska smärta tillfälligt. Be någon närstående om hjälp eller besök en terapeut som är van vid gravida.
Ergonomi i vardagen: Som nämnts tidigare kan små förändringar göra stor skillnad. Tänk på hur du rör dig – håll ryggen relativt rak när du lyfter (böj på knän och höfter istället för i ryggen). Använd gärna en stol med bra ryggstöd, och placera en liten kudde bakom svanken när du sitter längre stunder. Undvik tunga lyft och ensidig belastning. Bra, stötdämpande skor kan avlasta både rygg och bäcken; undvik högklackade skor under graviditeten.
TENS: En TENS-apparat kan du ibland få hyra via fysioterapeut eller mödravården. Elektroder fästs då på huden vid rygg och bäcken och ger svaga elektriska impulser som kan lindra smärtan. Detta är ett alternativ för dem som vill undvika läkemedel och ändå få smärtlindring i vardagen.
Vila och återhämtning: Glöm inte att kroppen behöver mer återhämtning än vanligt när du är gravid. Att vila, lägga sig ned en stund mitt på dagen, eller sova lite extra kan hjälpa musklerna att återhämta sig och förebygga att smärtan blir värre. Var försiktig med att ligga platt på rygg för länge i slutet av graviditeten (då livmodern kan trycka på blodkärl); sidoläge med stöd är oftast bättre.

De flesta konservativa metoder är säkra att använda under graviditet, men rådgör gärna med din barnmorska eller vårdgivare om du är osäker. Kombinationen av professionell behandling (naprapat, fysioterapeut, etc.) och egenvård brukar ge bäst resultat. Smärtan är oftast tillfällig och förbättras med rätt åtgärder – många märker stor skillnad med regelbundna övningar och behandling.

Tips på övningar och träningsformer som kan hjälpa

Rätt typ av träning och rörelse är ofta bland det bästa du kan göra för att må bättre i ryggen som gravid. Träning ökar blodcirkulationen, stärker viktiga muskler och kan minska smärtan både på kort och lång sikt. Här följer några tips på övningar och träningsformer anpassade för gravida:

Dagliga rörlighetsövningar: Mjuka stretch- och rörlighetsövningar kan göra underverk för en stel gravidrygg. Prova till exempel katt- och ko-övningen på alla fyra (där du växelvis rundar ryggen som en katt och svankar försiktigt). Bäckenrotationer i stående eller sittande (gunga bäckenet fram och tillbaka) kan öka cirkulationen i ländryggen. Även enkla övningar som att försiktigt sträcka armarna över huvudet och böja kroppen åt sidorna kan stretcha ut spända sidomuskler. Gör gärna lite rörlighetsövningar varje dag, särskilt efter att du suttit länge.
Styrketräning för bål och rygg: Att hålla igång styrkan i bålmuskler, rygg och ben hjälper till att avlasta ryggen. Fokusera på säkra, gravida-anpassade övningar. Du kan t.ex. träna bäckenlyft (ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet, lyft upp höften så att kroppen bildar en rak linje från knäna till axlarna – detta stärker säte och baksida samt stabiliserar bäckenet). Diagonalsträck på alla fyra (sträck ut motsatt arm och ben, håll ryggen stabil) aktiverar de djupa bål- och ryggmusklerna. Undvik tunga vikter och övningar där du riskerar att tappa balansen. Använd hellre din egen kroppsvikt eller lätta hantlar/gummiband. Om du är osäker på teknik, konsultera en fysioterapeut eller tränare med kunskap om gravidträning.
Simbassäng och vattengympa: Att träna i vatten är skonsamt eftersom vattnet bär upp en del av vikten. Simning (till exempel ryggsim eller crawl, undvik gärna bröstsim om det provocerar smärta i ländrygg/bäcken) kan stärka rygg- och axelmuskler utan att belasta ryggraden för mycket. Många simhallar erbjuder också vattengymnastik för gravida, med övningar som förbättrar kondition och styrka på ett skonsamt sätt. Värmen i vattnet kan dessutom upplevas avslappnande för ömma muskler.
Gravidyoga och pilates: Yoga för gravida (gravidyoga) fokuserar på andning, balans och mjuka stretchövningar. Många upplever att yoga lindrar ryggont och samtidigt förbereder kroppen inför förlossning genom att öka rörlighet och kroppskännedom. Pilates, om det anpassas för gravida, kan hjälpa att stärka de djupa mag- och ryggmusklerna skonsamt. Kolla efter klasser eller online-pass som är särskilt utformade för gravida för att få säkra övningar.
Promenader i lagom takt: Att gå är en utmärkt träningsform under graviditet så länge det känns bra. Promenader förbättrar cirkulationen och aktiverar många muskelgrupper. Har du mycket foglossning kan du behöva ta det försiktigare – kanske ta kortare steg och gå på plan mark i lugn takt. Använd gärna skor med stötdämpning. Känner du att ryggen blir trött, pausa och vila en stund. Ibland kan gåstavar ge extra stöd och avlastning om du har svårt att gå längre sträckor.
Hållningsövningar i vardagen: Träning är inte bara det man gör på gymmet eller i simhallen. Även i vardagen kan du ”träna” genom att öva på bra hållning. Till exempel: varje gång du står vid köksbänken, tänk på att lätt spänna de djupa magmusklerna inåt/uppåt som om du försöker dra in naveln lite grand – detta aktiverar muskulaturen som stöder ländryggen. När du går, föreställ dig att du har en bok på huvudet för att sträcka på dig. Små sådana övningar kan successivt förbättra din hållning och avlasta ryggen.

Viktigt: Lyssna alltid på din kropp när du tränar som gravid. Det ska inte göra skarpt ont vid träning – om en övning utlöser ryggsmärta eller bäckensmärta, avbryt eller modifiera den. Det är bättre med regelbunden, lättare träning än inga rörelser alls. Om du är osäker på vilka övningar som passar dig, rådgör med en fysioterapeut eller din barnmorska. Ofta kan mödravården erbjuda tips eller kurser i träning för gravida. Generellt är dock rörelse bra och något som kan förebygga att besvären förvärras. Kom ihåg att även liten aktivitet är bättre än ingen – till och med en kort daglig promenad eller några enkla övningar hemma kan hjälpa ryggen.

När bör man söka vård?

Ryggont under graviditet är som sagt oftast ofarligt, men det finns situationer då det är klokt att söka vård eller rådgöra med sjukvården:

Om smärtan är mycket svår eller förvärras snabbt: Om du upplever intensiv smärta som inte lindras av vila, värme eller vanliga egenvårdsråd, bör du kontakta din barnmorska eller en läkare/fysioterapeut. Svår smärta kan behöva bedömas för att utesluta till exempel diskproblem eller andra tillstånd som kräver specifik behandling.
Om du får domningar eller svaghet: Om ryggsmärtan strålar ner i benet och du samtidigt får domningar, stickningar eller nedsatt kraft i ben eller fötter, bör du söka vård. Sådana neurologiska symtom kan tyda på ischias eller påverkan på nerver som kan behöva behandling.
Vid tecken på urinvägsinfektion eller annan sjukdom: Som gravid har man lite högre risk för urinvägsinfektion som kan sprida sig till njurarna (njurbäckeninflammation). Ont i ländryggen tillsammans med feber, frossa eller sveda när du kissar kan vara symtom på detta, och då ska du söka vård omedelbart. Även ryggsmärta tillsammans med blödningar från underlivet eller regelbundna smärtsamma sammandragningar ska föranleda direkt kontakt med sjukvården/barnmorskan.
Om det påverkar din vardag allvarligt: Känner du att ryggsmärtan begränsar dig kraftigt i vardagen – du kanske har svårt att gå alls, eller behöver använda kryckor för att avlasta – då bör du få professionell hjälp. Ibland kan läkare skriva ut hjälpmedel (som kryckor eller rullstol för kortvarigt bruk) eller sjukskriva dig om det behövs.
Osäkerhet eller oro: Vid minsta oro ska du alltid känna att du kan vända dig till din barnmorska. Ibland räcker det med ett telefonsamtal för att få råd. Barnmorskan kan också remittera dig vidare till exempelvis en fysioterapeut, ortoped eller smärtspecialist vid behov.

Tänk på att ”hellre fråga en gång för mycket än för lite.” Det är en trygghet att få ryggen undersökt om man är osäker. En läkare eller fysioterapeut kan undersöka och fastställa om smärtan beror på vanligt graviditetsrelaterat ryggont eller om det finns någon annan orsak. I de allra flesta fall finner man inget farligt, men man kan få råd och åtgärder som hjälper. Till exempel kan en fysioterapeut utföra speciella tester för att se exakt var smärtan kommer ifrån och sedan föreslå lämplig behandling. Och som nämnts tidigare: långt framskriden graviditet kan medföra förnimmelser som liknar ryggvärk (t.ex. sammandragningar, tryck från barnet) – därför är det bra att få en läkarkontroll så att man vet att allt står rätt till.

Hur kan Naprapatlandslaget hjälpa dig?

Naprapatlandslaget har lång erfarenhet av att behandla ryggbesvär hos gravida på ett säkert och effektivt sätt. Våra legitimerade naprapater möter dagligen blivande mödrar med smärta i ländrygg, bäcken eller bröstrygg och vet hur besvären kan lindras. Genom en kombination av noggrann undersökning, mjuk manuell behandling och individuellt anpassade övningar hjälper vi dig att återfå en bättre funktion och minska smärtan. Vi samarbetar vid behov med fysioterapeuter och andra vårdgivare för att du ska få så heltäckande hjälp som möjligt.

Hos Naprapatlandslaget kan du få hjälp med bland annat att justera eventuella ledlåsningar i bäckenet, behandla muskelspänningar i ryggen och få rådgivning kring ergonomi och träning under graviditeten. Våra terapeuter är lyhörda för dina behov och anpassar behandlingen efter vilken graviditetsvecka du är i och hur just du mår. Målet är att du ska kunna röra dig så obehindrat som möjligt och må bra under din graviditet. Ryggont ska inte behöva överskugga glädjen i att vara gravid, och vi finns här för att stötta dig med vår expertis.

Har du frågor eller funderingar kring ryggsmärta under din graviditet, tveka inte att ta kontakt med oss på Naprapatlandslaget. Vi erbjuder hjälp i form av konsultation, behandling och träningsråd – alltid med ditt och ditt barns välmående i fokus. Vår filosofi är att en informerad och trygg patient läker bättre, så vi strävar efter att ge dig kunskap om ditt besvär och verktyg att hantera det. Med rätt stöd och behandling kan de flesta gravida märka en tydlig förbättring och fortsätta sina dagliga aktiviteter med mindre obehag. Naprapatlandslaget finns här för att hjälpa dig på vägen mot en mer välmående graviditet, fri från onödiga ryggbesvär.

Välkommen till behandling om du behöver vår hjälp. Vi finns på dessa ställen, med enkel online-bokning, få din tid i dag.

Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget

Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter. Kontakta Ole här.

Artikelförfattare Ole A. Haslestad