Gubbvad 

Gubbvad är ett vardagligt namn på en typisk vadskada som ofta drabbar aktiva personer i medelåldern, särskilt män. Trots benämningen kan gubbvad drabba vem som helst – det syftar på en plötsligt uppkommen smärta i vadmuskeln, vanligtvis orsakad av en liten muskelbristning (även kallad muskelsträckning) i vaden. I den här guiden förklarar vi tydligt vad gubbvad är, vilka symtom och orsaker som är vanliga, samt hur du själv kan behandla och förebygga besvären. Vi går även igenom de behandlingsmetoder som Naprapatlandslaget erbjuder – naprapati, massage, träning och rehabilitering – och när du bör söka professionell hjälp.

Vad är gubbvad?

Tillståndet kallas ”gubbvad” för att det oftast drabbar medelålders motionärer, men i sig är gubbvad ingen medicinsk diagnos utan snarare ett samlingsnamn för ett antal symtom från vaden. Vanligen syftar det på en akut skada i vadmuskulaturen. Ofta handlar det om en muskelbristning i vadmuskeln, det vill säga att några av muskelfibrerna i vaden har gått av eller brustit en aning. Även en kraftig muskelkramp i vaden kan upplevas som gubbvad, och ibland kan smärtan komma från en delvis bristning i hälsenan. Gubbvad uppstår vanligtvis i samband med fysisk aktivitet, till exempel löpning, hopp eller snabba riktningsförändringar i sporter som tennis, padel, badminton eller innebandy. Det typiska scenariot är en person som kanske inte är fullt tränad för aktiviteten tar i lite för hårt, varpå det ”hugger till” i vaden.

Vanliga symtom på gubbvad

Symtomen vid gubbvad kommer ofta plötsligt under aktivitet. Typiska tecken på gubbvad inkluderar:

• Skarp smärta i vaden: Många beskriver det som ett plötsligt hugg eller knivstick i vadmuskeln. Smärtan kommer akut och tvingar ofta den drabbade att avbryta aktiviteten.
• Stelhet och svaghet: Efter det akuta hugget blir vaden stel och det kan vara svårt att gå normalt. Man känner en tydlig kraftnedsättning i vaden och har svårt att stå på tå på det benet.
• Ömhet vid tryck: Vadmuskeln är öm om man trycker på det skadade området. Ibland kan man känna en liten fördjupning eller “grop” i muskeln om många fibrer brustit.
• Svullnad och blåmärke: Vid en lite större bristning uppstår en blödning inuti muskeln. Det kan leda till svullnad och efter några timmar syns ofta en missfärgning (blåmärke) på vaden eller nere vid ankeln.

Namnet ”gubbvad” kommer av att skadan ofta drabbar medelålders män (”gubbar”), men även andra kan drabbas under liknande omständigheter.

Orsaker till gubbvad

Den vanligaste orsaken till gubbvad är en plötslig överbelastning av vadmuskeln utöver vad muskeln klarar av just då. Muskelfibrerna slits isär (partiell bristning) och orsakar smärta. Här är några faktorer som kan bidra till att gubbvad uppstår:

• Ingen eller bristfällig uppvärmning: Om musklerna är kalla och stela ökar risken för sträckningar. Att ge vaderna tid att bli varma och flexibla före intensiv aktivitet minskar skaderisken.
• För hög intensitet utan tillvänjning: Gubbvad drabbar ofta den som går ut för hårt för snabbt. Om du varit inaktiv länge och plötsligt anstränger vadmusklerna maximalt utan upptrappning kan de inte hantera belastningen.
• Minskad elasticitet i muskeln: Med åldern förlorar muskler och senor viss töjbarhet och styrka. En medelålders vadmuskel har inte samma återhämtningsförmåga eller elasticitet som en yngre, särskilt om du inte tränar regelbundet.
• Tidigare skador och ärrvävnad: Gamla vadskador kan lämna efter sig ärrvävnad som gör muskeln stelare. En tidigare bristning kan ha läkt med en stram ärrbildning som ökar risken för en ny bristning på samma ställe.
• Muskelobalans eller nedsatt funktion: Svagheter eller stelhet i andra delar av benet (t.ex. fotled, knä eller höft) kan göra att vaden får ta mer belastning än den borde. Om till exempel fotleden är stel eller du har svaga fötter kan vadmuskeln behöva kompensera och då blir den lättare överansträngd.

Behandlingsmetoder hos Naprapatlandslaget

Om du drabbas av gubbvad kan Naprapatlandslaget erbjuda professionell hjälp för snabbare läkning och för att minska risken för framtida problem. Våra erfarna terapeuter (naprapater, kiropraktorer och fysioterapeuter) är specialister på muskler och leder och har stor vana vid att behandla skador som muskelbristningar i vaden. Behandlingen anpassas efter hur allvarlig skadan är och dina individuella behov. Ofta kombineras flera metoder – naprapati och andra manuella tekniker för att lindra smärtan och förbättra funktionen, massage för att mjuka upp muskulaturen, samt anpassad träning och rehabilitering för att du ska återfå styrkan. Nedan går vi igenom de olika delarna i behandlingen och hur de kan hjälpa vid gubbvad:

Naprapati

Naprapati är kärnan i behandlingen. Naprapaten undersöker noggrant vaden och resten av kroppen för att ställa diagnos och hitta bakomliggande orsaker till skadan.

• Ledjusteringar och mobilisering: Naprapaten kan “rätta till” stela leder som påverkar vadmuskeln – exempelvis i fotleden, knäleden eller ländryggen. Genom att öka rörligheten i dessa leder avlastas vadmuskeln och nervsystemet fungerar optimalt, vilket gynnar läkning.
• Mjukdelsbehandling: Naprapaten använder olika tekniker för att behandla själva muskeln och kringliggande mjukdelar. Det kan vara massagegrepp, tryck på triggerpunkter (ömma muskelknutor) eller stretching av spända muskler. Syftet är att minska muskelspänningar, öka blodcirkulationen och lindra smärtan.
• Lokal läkningsstimulering: För att själva bristningen i muskeln ska läka optimalt kan naprapaten utföra specifika tekniker direkt på skadestället. Vanligt är till exempel tvärfriktionsmassage över skadan som motverkar ärrbildning. Naprapaten kan också använda nålbehandling (akupunktur/dry needling) i vadmuskeln för att öka cirkulationen och ge smärtlindring.

Naprapatbehandlingen lindrar smärtan och skapar bättre förutsättningar för att muskelfibrerna ska läka rätt. Ofta behövs ett par uppföljande behandlingar under de första veckorna för att följa läkningsförloppet och justera behandlingen vid behov.

Massage

Massage är en utmärkt behandlingsmetod som kompletterar naprapatin vid gubbvad. Naprapatlandslaget har skickliga massörer och naprapater som kan använda massage för att hjälpa den skadade muskeln att återhämta sig. Genom klassisk idrottsmassage på vaden ökar blodflödet till området, vilket främjar läkning genom att syre och näringsämnen lättare transporteras in i muskeln samtidigt som slaggprodukter transporteras bort. Massage minskar också muskelspänningar och hjälper till att lösa upp eventuella muskelknutor eller spända områden runt skadan.

Inledningsvis masseras vaden försiktigt runt det skadade området (för att inte öka blödningen), och när akutfasen är över kan trycket successivt ökas för att behandla muskeln djupare och mjuka upp eventuell ärrvävnad. Sammantaget påskyndar massage rehabiliteringen och är ett skönt komplement till den övriga behandlingen.

Hos Naprapatlandslaget kan massage integreras i ditt behandlingsprogram – antingen som en del av naprapatbesöket eller som fristående massagebehandlingar. Terapeuten anpassar tryck och teknik efter skadans fas och din tolerans.

Träning

Aktiv rehabiliteringsträning är en avgörande del av behandlingen vid gubbvad. När den initiala smärtan har lagt sig något hjälper Naprapatlandslaget dig att komma igång med anpassade övningar för vaden och benet. Syftet med träningen är att gradvis återfå styrka, rörlighet och uthållighet i vadmuskeln så att du kan återgå till din sport eller aktivitet utan att skadan slår upp igen.

Träningsprogrammet utformas individuellt efter din skada och nivå. I början fokuserar man på lätta rörelser som aktiverar vaden utan att belasta för mycket:

• Börja med enkla fotrörelser: cirkla med foten, peka och böj foten upp och ned, för att mjuka upp vaden.
• Öka belastningen successivt: Efter hand kan du göra tåhävningar med båda fötterna i golvet. Känns det bra kan du prova tåhävningar på ett ben eller på en upphöjd kant (t.ex. ett trappsteg) för större rörelseutslag. Stegra övningarna gradvis så att muskeln vänjer sig vid ökad belastning.
• Komplettera med stretch och annan styrka: Naprapaten visar också stretchövningar för vadmuskeln och ger styrkeövningar för resten av benet (lår, höft med mera). På så vis skapas balans i muskulaturen, vilket ytterligare avlastar vaden och förebygger nya skador.

Genom kontinuerlig feedback och justering av programmet ser Naprapatlandslaget till att du tränar på rätt nivå. Du får ofta hemövningar att göra dagligen eller flera gånger i veckan. Sköter du din rehabträning noggrant läker muskelfibrerna starkare och mer elastiskt.

Rehabilitering

Rehabiliteringen är den övergripande processen som tar dig från skada tillbaka till full funktion. Hos Naprapatlandslaget får du stöd genom hela denna process – från akut omhändertagande till återgång i träning. Rehabiliteringsfasen sträcker sig över veckorna efter skadan med successivt stegrad aktivitet under kontrollerade former:

Efter en gubbvad-skada inleds rehabiliteringen med avlastning och vila i några dagar så att läkningsprocessen kommer igång. Naprapaten kan till exempel rekommendera att du undviker löpning eller annan påfrestande aktivitet den första tiden. Samtidigt uppmuntras du att göra lätta rörelser (enligt övningarna ovan) för att bibehålla cirkulationen.

Därefter börjar den aktiva uppbyggnaden: du kommer på regelbundna återbesök där naprapaten utvärderar läget och stegvis ökar övningarnas intensitet och svårighetsgrad. Du kanske går från att enbart göra tåhävningar till att även hoppa lätt på båda benen, och senare till att kunna göra mer explosiva rörelser. Naprapatlandslagets terapeuter övervakar att allt sker utan onödig smärta och att du har rätt teknik.

När vaden har återfått tillräcklig styrka och rörlighet påbörjas återgången till din idrott eller aktivitet. Naprapaten hjälper dig att fasa in din vanliga träning – kanske börjar ni med lätt jogging eller några ruscher under kontrollerade former. Steg för steg närmar du dig full intensitet. Här är målet att övergången ska ske utan bakslag, och Naprapatlandslaget ger klartecken när du är redo för nästa nivå.

Hela rehabiliteringsplanen är individanpassad. En mindre bristning kan vara återställd på några veckor, medan en större skada kan kräva flera månaders rehabträning. Naprapatlandslaget följer etablerade rehabiliteringsprinciper men tar hänsyn till din ålder, träningsbakgrund och dina mål. Under rehab får du också lära dig hur du förebygger framtida besvär – naprapaten ser till att du har en bra uppvärmningsrutin, rätt teknik i övningar och att eventuella svagheter i kroppen åtgärdas. Om det behövs kan Naprapatlandslaget hjälpa till med vidare undersökning (t.ex. diagnostiskt ultraljud eller läkarbedömning), men i de flesta fall räcker det med korrekt genomförd rehabilitering.

Med Naprapatlandslaget vid din sida genom hela processen ökar du chansen att komma tillbaka fullt återställd – och kanske ännu starkare än innan.

Egenvård vid gubbvad

Det finns mycket du själv kan göra redan från start om du drabbas av gubbvad. Snabbt omhändertagande kan begränsa skadans omfattning och påskynda läkning. Här är några råd för egenvård direkt efter skadan:

• Vila: Avbryt genast den aktivitet du håller på med när smärtan slår till. Försök inte ”springa bort” smärtan – det kan förvärra skadan. Avlasta det skadade benet så mycket som möjligt. Vila vaden från ansträngning åtminstone det första dygnet.
• Kyla: Applicera kyla (t.ex. en ispackning inlindad i en handduk) på vaden i 15–20 minuter åt gången och upprepa några gånger under första dygnet.
• Kompression: Linda vaden omedelbart med ett elastiskt bandage för att motverka blödning och svullnad. Låt bandaget sitta åtminstone första dygnet.
• Högläge: Håll benet i högläge så ofta som möjligt under första dygnet (lägg upp foten på en stol eller kudde, över hjärthöjd). Högläge minskar svullnaden och lindrar smärtan.

Dessa akuta åtgärder brukar sammanfattas med förkortningen RICE (Rest, Ice, Compression, Elevation – vila, is, kompression, högläge). Genom att följa RICE direkt efter skadan ger du muskeln bästa möjliga start på läkeprocessen.

Efter den allra första akutfasen kan du gradvis börja aktivera vaden försiktigt igen:

• Försiktig rörelse och massage: När den värsta akuta smärtan har lagt sig (ofta efter ett par dagar), börja röra foten i lugna cirklar och upp/ner-rörelser för att hålla igång blodflödet. Du kan också massera vaden mycket lätt med handen för att minska muskelspänningar. Efter några dagar kan du pröva en försiktig vadstretch, men avbryt om det gör ont.
• Successiv belastning: Efter ett par dagar, prova att lägga lite mer vikt på benet. Börja med små tåhävningar där du bara lyfter hälen lite grand. Känns det bra kan du gradvis öka rörelsen och belastningen.
• Kompressionsstrumpor: Många har nytta av att bära en kompressionsstrumpa eller stödstrumpa på vaden under dagarna efter en gubbvad. Den ger ett lätt tryck som håller nere svullnad och stimulerar blodcirkulationen. Använd gärna en kompressionsstrumpa när du börjar röra dig igen efter några dagars vila.

Genom att följa dessa egenvårdsråd kan en mild gubbvad ofta läka ut av sig själv. Du bör märka gradvis förbättring under första veckan: smärtan minskar, du kan röra vaden allt mer och kanske börja promenera lätt igen. Om besvären inte blir bättre eller om de förvärras trots egenvård är det läge att ta kontakt med en naprapat eller annan vårdgivare (se mer nedan).

Förebyggande åtgärder mot gubbvad

När du väl har återhämtat dig vill du förstås undvika att drabbas av gubbvad igen. Det finns flera åtgärder du kan ta till i din träning och vardag för att minska risken för nya vadskador:

• Uppvärmning & gradvis stegring: Värm upp ordentligt före träning och öka sedan belastningen successivt istället för att gå ut för hårt från start. En bra uppvärmning gör musklerna redo för ansträngning, och genom att stegvis öka tempo och träningsmängd ger du vaderna tid att anpassa sig.
• Styrka och rörlighet: Håll benen starka och smidiga. Träna vadmusklerna och resten av benens muskler regelbundet (t.ex. tåhävningar och benövningar) så att de är vältränade. Se också till att bibehålla rörligheten i vaderna genom stretching, så att musklerna kan sträckas ut ordentligt när du rör dig.
• Återhämtning & lyssna på kroppen: Ge musklerna tid att vila mellan träningspassen så att de hinner reparera sig. Var också uppmärksam på kroppens signaler – om vaden känns ovanligt trött, stel eller ömmande under träning, ta en paus och vila istället för att ignorera det. Det är bättre att avbryta eller lugna ner ett pass än att tvingas till veckor av skadeuppehåll.
• Bra skor och utrustning: Använd stabila, ändamålsenliga skor för den aktivitet du utövar. Utnötta eller olämpliga skor kan orsaka felbelastning, så se till att dina träningsskor har bra dämpning och stöd. Har du problem med fotvalvet (t.ex. kraftig pronation) kan individuellt utprovade skoinlägg avlasta vaden. Vid behov kan du även använda kompressionsstrumpor eller vadskydd under träning för att hålla vaderna varma och ge lätt stöd.

Genom att följa dessa råd reducerar du risken för gubbvad avsevärt. Håll dina vadmuskler starka och elastiska, och utsätt dem inte plötsligt för större påfrestningar än de är förberedda för. Då är chansen god att vaderna håller för din träningsnivå – oavsett om det gäller löprundor, tennismatcher eller andra aktiviteter.

När bör du söka professionell hjälp?

Många fall av gubbvad läker ut med egenvård och tålamod, men ibland är det klokt att uppsöka professionell hjälp för att få rätt diagnos och behandling. Du bör överväga att kontakta en naprapat, fysioterapeut eller läkare om:

• Mycket kraftig skada: Om du upplever extrem smärta och kanske hör ett tydligt ”snäpp” i vaden, eller om vaden svullnar upp kraftigt och får ett stort blåmärke, tyder det på en allvarlig skada (t.ex. en total muskelbristning eller hälseneruptur) som behöver akut vård.
• Ingen förbättring inom en vecka: Om du har vilat och skött egenvården men inte märker tydlig förbättring inom 5–7 dagar bör skadan bedömas av en terapeut. Utebliven förbättring kan tyda på att skadan är mer omfattande än du tror, eller att läkningsprocessen behöver hjälp på traven.
• Återkommande gubbvad: Om du har drabbats av gubbvad flera gånger behöver grundorsaken utredas av en expert för att bryta det onda mönstret. Det kan finnas bakomliggande faktorer (t.ex. löpteknik, muskelobalanser eller felaktiga skor) som en naprapat kan identifiera och åtgärda.
• Osäkerhet kring rehabilitering: Om du är osäker på vilka övningar du vågar göra eller hur du ska lägga upp träningen efter en vadskada bör du söka guidning. Felaktig eller för tidig återgång till träning kan leda till nya bristningar, så det är bättre att få professionella råd.

Hur Naprapatlandslaget kan hjälpa dig

Hos Naprapatlandslaget kan du snabbt boka tid hos en legitimerad naprapat (ingen remiss behövs). Naprapaten undersöker vaden, ställer diagnos och sätter in rätt behandling (naprapati, massage och en individuell rehabplan). Vid misstanke om en allvarligare skada kan naprapaten också hänvisa dig till läkare eller för bilddiagnostik.

Snabb behandling påskyndar läkningen och minskar risken för långvariga besvär. Naprapatlandslaget har lång erfarenhet av gubbvad och hjälper dig tillbaka till full funktion. Tveka inte att söka hjälp om du behöver det – ju tidigare du tar tag i problemet, desto snabbare kan du bli kvitt din gubbvad och återgå till det du tycker om att göra, utan smärta i vaderna.

Artikelförfattare

Hanna Fridh är naprapat vid Naprapatlandslaget Östermalm; ”Jag behandlar patienter och jobbar även som som personlig tränare och är fystränare inom fotboll och innebandy, samt är medicinskt ansvarig för ett damlag i Svenska Superligan. Stort eget intresse för idrottsmedicin, skidåkning, träning och dricker en och annan kopp kaffe för mycket. Välkommen på behandling”.

Referenser

Karlsson J, Thomée R, Martinson L, Swärd L. Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. SISU idrottsböcker – Idrottens förlag, Danagård AB, Ödeshög 1997.

Alfredson H. Chronic midportion Achilles tendinopathy: an update on research and treatment. Clin Sports Med. 2003 Oct; 22(4): 727-41. Länk