Hälseneinflammation

Vad är hälseneinflammation?

Hälseneinflammation är ett smärttillstånd i hälsenan, senan som förbinder vadmusklerna med hälbenet. Hälsenan är kroppens kraftigaste sena och utsätts för belastning i varje steg du tar. När du springer, hoppar eller på annat sätt belastar hälsenan mer än den är van vid kan små skador uppstå i senan. Det är dessa upprepade överbelastningsskador som i vardagligt tal kallas hälseneinflammation. Trots namnet är det sällan en egentlig inflammation inne i senan – snarare handlar det oftast om en degenerativ förändring eller irritation i senan på grund av överansträngning. Medicinskt kallas detta för Achillestendinopati eller Achillestendinos när det är ett mer långvarigt, kroniskt tillstånd. Om besväret är akut används ibland termen akillestendinit, vilket antyder en mer kortvarig inflammatorisk reaktion i eller omkring senan (till exempel i senskidan runt hälsenan).

Både akuta och långvariga hälsenebesvär ger liknande symtom, men det finns vissa skillnader: En akut hälseneinflammation uppstår ofta plötsligt i samband med en ovanligt hög belastning. Senan kan då bli öm, svullen och det kan till och med finnas en känsla av “knarr” eller knastrande ljud vid rörelse (krepitation) på grund av inflammation i senskidan. Långvarig hälseneproblematik (kronisk Achillestendinos) utvecklas istället gradvis över tid. Då ser man ofta en förtjockning av senan mitt på dess längd, och smärtan har tilltagit under veckor eller månader av upprepad överbelastning. Det är inte ovanligt att smärtan först märks av bara i början av en aktivitet för att sedan klinga av när man blivit varm – men om problemet ignoreras kan det till slut ge besvär även i vila.

Det kan vara tryggt att veta att smärta i hälsenan inte automatiskt innebär att senan är på väg att gå av. Risken för en total hälseneruptur (bristning) ökar inte bara för att du har ont. En hälsenebristning uppstår oftast som en akut skada med ett plötsligt “knäpp” eller snärt i vaden och oförmåga att gå normalt på foten. Hälseneinflammation, däremot, ger vanligen en mer gradvis insättande smärta och hälsenan är fortfarande intakt (om än smärtande). Även om senan inte riskerar att slitas av direkt av en tendinopati är det ändå viktigt att ta besvären på allvar. Genom tidig diagnos och rätt behandling kan man bromsa utvecklingen och undvika långvariga problem.

Vanliga symtom

Hälseneinflammation ger tydliga symtom från området kring hälen och vaden. Du kan uppleva en molande eller skarp smärta i hälsenan, oftast några centimeter ovanför hälbenet. Ofta känner man av smärtan framför allt vid belastning – till exempel när man springer, hoppar eller går i trappor – men i senare skeden kan den även göra ont i vila. Stelhet i vaden, hälsenan och fotleden är mycket vanligt, särskilt på morgonen eller efter att du suttit stilla en längre stund. Många beskriver morgonstelhet i hälsenan som gör de första stegen efter uppstigning besvärliga, varefter stelheten gradvis släpper när man rör på sig.

Ett annat symtom är ömhet vid beröring av hälsenan. Om du trycker mellan tumme och pekfinger på senan kan den ömma, oftast på ett avgränsat område där skadan sitter. I en del fall uppstår även en svullnad eller knöl på senan. Denna knöl motsvarar ofta det skadade partiet av senan och kan kännas som en förtjockning jämfört med den friska sidan. Svullnaden är mer framträdande vid akuta besvär, medan knölen/förtjockningen är typisk vid långvarig tendinos.

Ytterligare ett tecken kan vara smärta eller svaghet vid tåhävning. Det betyder att det gör ont (eller känns svårt) att ställa sig på tå på det drabbade benet, eftersom hälsenan då belastas kraftigt. Ibland kan du märka att vaden på den påverkade sidan känns svagare.

Sammanfattningsvis inkluderar symtomen vid hälseneinflammation oftast: ont i hälsenan (särskilt vid aktivitet), stelhet i hälen/vaden (framförallt på morgonen), ömhet och ev. svullnad över senan, samt smärta som begränsar styrka och funktion (t.ex. svårighet att gå på tå). Symtomen kan variera i intensitet – från milda besvär som bara känns av under träning, till mer uttalade smärtor som påverkar vardagliga aktiviteter som att gå. Om du upplever några av dessa symtom och de inte går över på några dagar med vila, kan det röra sig om en hälseneinflammation som behöver åtgärdas.

Orsaker och riskfaktorer

Den absolut vanligaste orsaken till hälseneinflammation är överbelastning av senan. Hälsenan tål stora krafter, men om kraven plötsligt ökar bortom vad senan är van vid kan små skador uppstå i dess fibrer. Typiska scenarier är att besvären kommer i samband med intensiv träning, särskilt aktiviteter som involverar mycket löpning, hopp eller riktningsförändringar. Till exempel drabbas löpare ofta om de ökar sin löpmängd eller hastighet för snabbt, börjar träna backintervaller utan tillvänjning, eller springer ovanligt mycket på hårt underlag som asfalt. Även idrottare inom exempelvis friidrott, fotboll, tennis eller andra sporter med mycket hopp och frånskjut löper hög risk för hälsenebesvär.

Ensidig och upprepad belastning är en känd riskfaktor. Det innebär att om du gör likartade rörelser om och om igen utan tillräcklig återhämtning, kan senan bli överansträngd. Långdistanslöpning med monotona steg under lång tid, eller att stå och gå väldigt mycket i jobbet utan vila, kan bidra till överbelastning. Brist på vila mellan träningspassen är också en faktor – hälsenan behöver tid för återhämtning och anpassning efter hård ansträngning.

Felaktig träningsplanering eller teknik kan ofta ligga bakom. Exempelvis kan en plötslig ökning av träningsintensitet eller -frekvens trigga besvär. Att inte värma upp ordentligt före tung aktivitet kan öka risken, liksom att träna med trötta muskler eller dålig form som lägger extra stress på hälsenan.

Yttre faktorer spelar in: underlaget du tränar på har betydelse – hårda underlag som asfalt eller betong ger större stötbelastning upp genom hälen och senan. Skor är en annan faktor; om du använder olämpliga skor, till exempel slitna löparskor utan dämpning eller skor med dålig passform och stöd, kan det påverka hur belastningen tas upp av fot och vad. Skor med väldigt låg häl (minimalistiska skor) kan ge ovana sträckningar på vad och sena om du inte är van, medan höga klackar å andra sidan kan förkorta vadmuskulaturen över tid. Att byta skotyp plötsligt eller använda skor som klämmer mot hälsenan (till exempel en hård hälkappa) kan utlösa irritation.

Din individuella anatomi och biomekanik kan öka risken. Personer med uttalad överpronation (när foten rullar inåt för mycket vid stegavvecklingen) tenderar att belasta hälsenan mer, eftersom överpronation får underbenet att vrida sig och drar extra i vadmuskeln och senan. Även mycket stela vadmuskler och hälsenor kan vara en riskfaktor – om vaden är tight utsätts senan för högre dragpåfrestning vid aktivitet. Å andra sidan kan svaga vadmuskler/fotleder också bidra, eftersom andra strukturer då får ta mer belastning än de borde. Ibland ser man att nedsatt funktion eller svaghet högre upp i benet, till exempel i knä eller höft, leder till att hälsenan överbelastas som kompensation. Det innebär att om du har dålig styrka eller rörelse i höft och knä kan fotisättningen och löpsteget påverkas så att hälsenan får ta en större smäll.

Det finns också individuella riskfaktorer såsom ålder och kön. Hälsenan blir något mindre elastisk och mer sårbar med stigande ålder, så personer över 30–40 år kan ha högre benägenhet för tendinopati, särskilt om de fortsätter med intensiv idrott utan att anpassa träningen. Män drabbas statistiskt oftare av hälsenebesvär än kvinnor, även om båda kön drabbas. Dessutom kan övervikt bidra eftersom högre kroppsvikt innebär större belastning på senan vid varje steg.

I vissa fall kan underliggande medicinska tillstånd öka risken för problem med senor generellt. Exempelvis nämns ibland inflammatoriska sjukdomar (som psoriasis eller reumatiska tillstånd) och till och med vissa mediciner (vissa antibiotika som fluorkinoloner) som möjliga riskfaktorer för hälseneproblem. Dessa är dock mindre vanliga orsaksfaktorer jämfört med ren överbelastning. Ofta hittar man ingen enskild dramatisk orsak, utan det är en kombination av faktorer som tillsammans gör att hälsenan fått mer belastning än den klarar av.

Sammanfattningsvis uppstår hälseneinflammation oftast när senans belastning överstiger dess kapacitet. Alla kan drabbas – från elitidrottare som pressar sina gränser, till motionärer som plötsligt gör något kroppen inte är van vid, eller personer som börjar träna efter lång tids uppehåll. Genom att vara medveten om riskfaktorerna kan man försöka undvika dem, vilket vi tar upp under ”Förebyggande åtgärder” nedan.

Behandling och rehabilitering

Behandlingen av hälseneinflammation syftar till att minska smärtan, främja läkning i senan och återställa full funktion så att du kan återgå till dina aktiviteter. Hos Naprapatlandslaget lägger vi stor vikt vid konservativ behandling, vilket betyder icke-kirurgiska metoder, eftersom de allra flesta med hälsenebesvär blir bra med rätt rehabilitering. En framgångsrik rehabilitering innefattar en kombination av avlastning, specifik träning, manuell terapi och andra terapeutiska metoder för att hjälpa senan att läka och anpassa sig. Här nedan går vi igenom de viktigaste delarna i behandlingen – med särskilt fokus på de metoder Naprapatlandslaget erbjuder.

Initial avlastning och belastningsstyrning: Först och främst behöver hälsenan få en chans att lugna sig om den är mycket irriterad. Det innebär ofta att man måste minska eller modifiera den aktivitet som utlöser smärtan under en period. Om du till exempel brukar springa mycket kan det vara klokt att ta en paus från löpningen några veckor eller ersätta en del pass med cykling eller simning som inte belastar hälsenan lika mycket. Fullständig vila är sällan nödvändig – och inte ens önskvärd – men det gäller att hitta en nivå av aktivitet som inte förvärrar smärtan. En naprapat kan hjälpa dig att identifiera vilka rörelser eller mängder som är lagom. I praktiken kan avlastningen även underlättas av hjälpmedel: hälkilar eller inlägg i skorna kan prövas temporärt för att minska draget i senan (genom att hälen kommer upp lite och hälsenan avlastas). Att bära stabila skor med god stötdämpning, även till vardags, är viktigt så att hälen får support. Vid behov kan Naprapatlandslaget även utprova ortopediska inläggssulor för att korrigera eventuella fotfelställningar som överpronation – detta kan fördela belastningen bättre och hjälpa senan under läkningsperioden.

Manuell behandling: Naprapater är experter på manuell terapi, och detta kan vara en värdefull del av behandlingen. Manuell behandling innefattar olika tekniker som syftar till att förbättra funktionen i muskler och leder samt lindra smärta. Vid hälseneinflammation kan naprapaten till exempel utföra mjukdelsbehandling av vadmuskulaturen – det kan röra sig om massage, töjningar och triggerpunktsbehandling i vadens muskler (framförallt gastrocnemius och soleus). Spända och korta vadmuskler bidrar ofta till ökat drag i hälsenan, så att minska muskelspänningen kan ge smärtlindring och bättre rörlighet. Naprapaten kan även arbeta direkt över hälsenan med försiktiga tvära friktionsmassagetekniker; detta kan stimulera blodgenomströmningen lokalt i senan. I vissa fall används även nåltekniker som dry needling eller akupunktur i vadmuskeln för att ytterligare dämpa muskelspänningar och smärtsignaler. Utöver mjukdelstekniker kan naprapaten undersöka och behandla lederna i foten, fotleden och eventuellt knä/höft om rörligheten där är nedsatt. Till exempel kan stelhet i fotleden eller höften påverka ditt löpsteg negativt och belasta hälsenan, så mobilisering eller justering av dessa leder kan ingå i behandlingen för att optimera din biomekanik. Manuell behandling ger ofta en direkt känsla av lindring och ökad rörelseförmåga, vilket skapar bättre förutsättningar för nästa viktiga steg: rehabiliteringsträningen.

Stötvågsbehandling: En behandlingsmetod som Naprapatlandslaget ofta använder vid kroniska hälsenebesvär är stötvågsbehandling. Stötvågsbehandling innebär att man med en apparat sänder in högenergetiska tryckvågor i det skadade senområdet. Detta är en vetenskapligt beprövad metod inom idrottsmedicin för att påskynda läkning i senor. Tryckvågorna ökar den lokala blodcirkulationen och stimulerar kroppens egna läkningsprocesser. Hälsenan har i grunden ganska begränsad blodförsörjning, vilket är en orsak att den kan läka långsamt – men genom stötvåg ökar blodgenomströmningen i senan. Behandlingen “kickstartar” reparationsmekanismer: den kan stimulera en kontrollerad ny inflammationsfas som sätter igång läkning, bilda nya blodkärl och påverka cellerna i senan att bygga upp vävnaden starkare. För patienten känns stötvågsbehandling som snabba pulser eller slag mot huden över hälsenan. Det kan ömma under själva behandlingen, men många upplever redan efter några omgångar att smärtan i senan minskar. Vanligen genomförs stötvågsbehandling som en serie, t.ex. en gång i veckan under 3–6 veckor, beroende på besvärens svårighetsgrad. Denna metod är särskilt effektiv vid långvariga/kroniska tendinoser som inte gett med sig enbart med vila och träning. En stor fördel är att det är en icke-invasiv behandling (ingen spruta eller kirurgi behövs) och att den har mycket få biverkningar – du kan oftast fortsätta din rehabilitering parallellt. Naprapatlandslaget har moderna stötvågsapparater på sina kliniker och lång erfarenhet av att använda dem för exempelvis hälseneinflammation, hopparknä, hälsporre med mera. Om din naprapat bedömer att stötvåg är lämpligt för dig, kan det vara ett utmärkt komplement för att få fart på läkningen i senan.

Träning och rehabiliteringsövningar: Om det är något som forskning och erfarenhet tydligt visar, så är det att rehabträning är hörnstenen i behandling av hälseneinflammation. Senan behöver successivt vänjas vid belastning igen och byggas upp för att tåla de krafter den utsätts för. På Naprapatlandslaget hjälper vi dig att lägga upp ett individanpassat träningsprogram som syftar till att stärka både hälsenan och de omkringliggande strukturerna. En klassisk och mycket effektiv träningsmetod vid kronisk hälseneproblematik är excentrisk träning av vadmuskulaturen. Excentrisk träning innebär att man fokuserar på den bromsande fasen av en rörelse – för hälsenans del brukar övningen bestå i att man går upp på tå och sedan långsamt sänker ned hälen under kontroll. Denna typ av tåhävningsövning, ofta kallad “Alfredsons hälseneträning” efter läkaren som introducerade den, har visat sig stimulera senans läkning och öka dess hållfasthet. Man brukar göra ett flertal repetitioner varje dag under flera veckor och gradvis öka belastningen (t.ex. genom att göra övningen på ett ben i taget eller med en ryggsäck med vikter). Inledningsvis kan dessa övningar göra ont, men smärtan bör ligga på en tolerabel nivå och inte bli värre från dag till dag – lite träningssmärta är okej så länge den avtar efter övningen och inte eskalerar dagen därpå. Naprapaten kommer att instruera dig i rätt teknik så att övningarna blir effektiva och säkra.

Förutom excentriska tåhävningar kan rehabiliteringen innehålla en rad andra övningar: isometriska övningar (statisk muskelspänning utan rörelse) kan vara bra i ett tidigt skede för smärtlindring och aktivering – exempelvis att stå på tå och hålla kvar en kort stund, om det tolereras. Stretching av vadmusklerna och hälsenan kan också ingå, främst för att öka rörligheten och minska upplevd stelhet (även om stretching i sig inte “botar” senan så kan det lindra symtom). Naprapaten kan visa dig säkra stretchövningar för vaden som du kan göra dagligen, gärna efter träning då muskeln är varm. Styrketräning för kringliggande muskulatur är ofta en del av programmet – till exempel stärka höft- och lårmuskler, bålstabilitet och fotens små muskler, ifall brister där påverkat ditt rörelsemönster. Ibland ingår också balans- och koordinationsträning för fotleden (proprioception), för att säkerställa att fot och underben reagerar bra på belastning och underlag. Målet med hela träningsupplägget är att gradvis öka hälsenans tolerans så att den blir starkare och mer uthållig. Rehabilitering kräver tålamod: det kan ta flera veckor att märka tydlig förbättring och ofta fortsätter programmet under några månader, men med tiden brukar smärtan minska och funktionsförmågan öka markant. Naprapatlandslagets terapeuter följer dig under resans gång, justerar övningarna allteftersom du blir

Förebyggande åtgärder

När du väl har blivit av med din hälseneinflammation – eller ännu bättre, innan du ens drabbas – är det klokt att tänka på hur du kan förebygga hälsenebesvär. Överbelastningsskador som denna går i många fall att undvika genom sunda träningsvanor och lyhördhet på kroppens signaler. Här följer några viktiga förebyggande åtgärder och tips:

Stegra din träning gradvis: Många fall av hälseneinflammation uppstår för att man ökat sin träningsbelastning för fort. För att förebygga detta, var successiv i hur du ökar träningsmängd eller intensitet. Om du börjar springa efter ett uppehåll – starta försiktigt med kortare distanser eller lugnare tempo och öka med kanske 5-10% per vecka istället för att chocka kroppen. Samma sak om du lägger in ny träning som du inte gjort förr (till exempel börjar med hoppövningar, eller byter underlag); introducera det stegvis så att hälsenan hinner vänja sig. Har du tränat hårt ena dagen, låt gärna nästa dag vara lättare eller vilodag för att senan ska återhämta sig. Vila mellan passen är inte lathet, det är då kroppen bygger upp sig starkare – så planera in återhämtningsdagar i ditt schema.

Lyssna på kroppens signaler: Ignorera inte tidiga varningstecken. Om du känner att hälsenan börjar bli öm eller stel under eller efter träning, se det som en signal att du kanske bör backa lite. Fortsätt inte pressa genom smärta i hopp om att det “går över av sig självt” – det kan istället förvärra skadan. Att avbryta eller modifiera ett träningspass vid första tecknet på hälseneont kan rädda dig från veckor av problem. Ibland räcker det med att vila några dagar och göra egenvård (som stretching och lätt träning) för att symtomen ska ge med sig om man tar dem i tid. Det kräver disciplin att bromsa när man helst vill fortsätta träna, men det är en smart investering för din hälsa.

Använd rätt skor och underlag: Val av skor är en betydelsefull faktor för att avlasta hälsenan. Försäkra dig om att du har skor med bra stötdämpning och stöd när du tränar på hårda underlag. Utnötta löparskor bör bytas ut i tid – en tumregel är efter ca 80–100 mils löpning, men känn efter om dämpningen verkar dålig tidigare. Välj skor som passar din fot och löpstil; vissa kan behöva pronationsstöd om de överpronerar mycket, andra kanske mår bra av en något högre hälkappa initialt om de har korta vadmuskler. Undvik att gå långa perioder i helt platta skor eller barfota om du vet att dina hälsenor lätt blir överansträngda – åtminstone tills du tränat upp styrkan att klara det. Tänk också på underlaget du tränar på: variera gärna mellan asfalt, grusstigar, terräng och löpband. Mjukt underlag dämpar stötarna men kan å andra sidan vara ojämnt (vilket tränar stabilitet men kan trötta ut stödmuskler). Variation ger senan olika typer av belastning och minskar risken för monoton överansträngning.

Bygg upp styrka och rörlighet: Regelbunden styrketräning för vaderna och omkringliggande muskler kan höja hälsenans tålighet. Starka vadmuskler avlastar senan, eftersom muskeln då tar en större del av kraften. Övningar som tåhävningar (både med full rörelse och excentriska varianter) är bra att inkludera i din träningsrutin även när du inte har ont – tänk på dem som underhåll för senan. Även styrka i höft- och lårmuskler bidrar till god löp- och gångteknik, vilket indirekt skyddar hälsenan. Glöm inte heller bort rörlighet och stretch: att hålla vadmusklerna flexibla kan minska dragspänningen på hälsenan. Efter träning eller på kvällen kan du stretcha vadmuskulaturen och även plantarfascian under foten lite lätt. Undvik dock att stretchingen blir aggressiv; det ska kännas som en lätt töjning, inte smärta. Målet är att bibehålla normal rörelseomfång i fotleden (både böja uppåt och nedåt). En rörlig fotled och elastiska muskler bidrar till bättre stötdämpning i rörelse och minskar risken för mikroskador.

Variera din träning och undvik ensidighet: Ensidig belastning är roten till många överbelastningsskador. Därför är det klokt att ha en allsidig träningsplan. Om du främst sysslar med en högintensiv sport (t.ex. löpning), komplettera gärna med någon lågintensiv aktivitet då och då – som cykling, simning eller yoga – för att träna kroppen på andra sätt utan att ytterligare belasta just hälsenan. Cross-training håller dig i form samtidigt som den ger omväxling för muskler och senor. Inom din huvudidrott kan du också försöka variera intensiteten: inte varje pass behöver vara maximal ansträngning. Lär känna din kropp och anpassa träningen dag för dag baserat på hur du känner dig. Monotona rörelser på jobbet kan brytas av med små pauser för rörlighet; till exempel om du står mycket, passa på att då och då gunga lite upp och ner på tå för att öka cirkulationen, eller omvänt om du sitter mycket, res dig upp och sträck ut vaderna regelbundet. Små saker kan göra stor skillnad över tid.

Genom att följa råden ovan minskar du risken att drabbas av hälseneinflammation. Och skulle du ändå känna av lite hälseneömhet någon gång, kom ihåg att tidiga insatser med vila, anpassning och eventuellt enklare egenvård kan hindra att ett litet besvär växer till ett stort problem. Dina hälsenor håller livet ut om du tar hand om dem väl!

Hur Naprapatlandslaget kan hjälpa dig

Du ska inte behöva acceptera smärta i hälsenan som en del av din vardag. Om du drabbats av hälseneinflammation eller andra hälsenebesvär finns Naprapatlandslaget här för att hjälpa dig tillbaka till en smärtfri och aktiv livsstil. Naprapatlandslaget är Sveriges största naprapatkedja med över 70 kliniker runt om i landet, bemannade av erfarna och legitimerade naprapater samt fysioterapeuter. Vi har gedigen kompetens inom idrottsmedicin och överbelastningsskador – våra terapeuter behandlar varje år mängder av patienter med just hälseneproblem, från motionärer till elitidrottare.

När du vänder dig till Naprapatlandslaget får du en individuell bedömning och skräddarsydd behandlingsplan. Vi börjar alltid med en noggrann undersökning av din hälsena och kringliggande funktioner, så att vi kan ställa rätt diagnos och identifiera orsaken till just dina besvär. Därefter lägger naprapaten, tillsammans med dig, upp en behandlingsstrategi som passar dina mål och förutsättningar. Vårt arbetssätt är holistiskt – det innebär att vi inte bara tittar på hälsenan isolerat, utan även analyserar till exempel din hållning, fotisättning, muskelbalans och ledens rörlighet i hela benet. På så vis kan vi hitta bakomliggande faktorer (kanske svagheter eller stelheter högre upp i kroppen) som behöver åtgärdas för att din hälsena ska kunna läka och för att minska risken för framtida besvär.

Naprapatlandslagets behandlingsmetoder för hälseneinflammation är både effektiva och evidensbaserade. Våra terapeuter kombinerar ofta olika tekniker för bästa resultat. Du kan få manuell behandling i form av massage och töjning av spända muskler, ledmobilisering för att öka rörligheten i fotleden eller ryggraden om det behövs, samt andra “hands-on”-metoder som minskar smärtan och förbättrar funktionen omedelbart. Vi erbjuder också stötvågsbehandling på alla våra kliniker, vilket många av våra patienter med kroniska hälsenebesvär har blivit hjälpta av – stötvåg kan påskynda din läkning och ge smärtlindring när segdragna skador inte ger med sig. En annan hörnsten i Naprapatlandslagets filosofi är aktiv rehabiliteringsträning. Våra naprapater är väl insatta i rehabiliteringsövningar och flera har även personlig tränar-bakgrund eller erfarenhet från idrottsvärlden. De guidar dig genom övningar för att stärka vadmusklerna, öka rörligheten och successivt belasta hälsenan på rätt sätt. Du får noggranna instruktioner och ett träningsprogram att följa hemma, anpassat efter din nivå. Under återbesöken följer vi upp dina framsteg och uppdaterar programmet allt eftersom du blir starkare och symtomen minskar. Dessutom ingår omfattande rådgivning hos oss – vi pratar om din träningsdos, dina skor, dina vanor och ger tips på vad du själv kan göra i vardagen för att underlätta läkning och undvika att problemet återkommer.

Målet för oss på Naprapatlandslaget är att du så snabbt och säkert som möjligt ska kunna komma tillbaka till det du älskar att göra, vare sig det är att springa i spåret, ta dagliga promenader utan smärta eller bara kunna gå normalt i trappor igen. Vi strävar efter en smärtfri vardag för dig genom rätt behandling och vägledning. Tveka inte att kontakta Naprapatlandslaget för att boka en konsultation om du har ont i hälsenan. Ju tidigare du söker hjälp, desto fortare kan vi sätta in åtgärder och förhindra att besvären förvärras. Med vår samlade expertis och omtanke anpassar vi behandlingen efter just dina behov och förutsättningar.

Välkommen att boka tid hos Naprapatlandslaget – vi finns här för att guida dig på vägen mot en starkare hälsena och en aktiv, smärtfri vardag!

Artikelförfattare

Hanna Fridh är naprapat vid Naprapatlandslaget Östermalm; ”Jag behandlar patienter och jobbar även som som personlig tränare och är fystränare inom fotboll och innebandy, samt är medicinskt ansvarig för ett damlag i Svenska Superligan. Stort eget intresse för idrottsmedicin, skidåkning, träning och dricker en och annan kopp kaffe för mycket. Välkommen på behandling”.