Huvudvärk 

Huvudvärk är något som de flesta människor upplever någon gång i livet. Det kan röra sig om allt från en mild, molande värk till en intensiv smärta som hindrar en från att fungera normalt i vardagen. Även om huvudvärk sällan beror på något farligt kan det vara nog så besvärligt och påverka humör, koncentration och förmåga att arbeta eller studera. Återkommande eller svår huvudvärk kan leda till att man känner sig trött, lättirriterad och får svårt att orka med sina dagliga aktiviteter.

Lyckligtvis går de flesta vanliga huvudvärkar över av sig själva eller med enkel behandling. Samtidigt är det viktigt att känna till olika typer av huvudvärk och förstå vad som orsakar dem. På så vis kan man hitta rätt sätt att lindra smärtan och förebygga att den kommer tillbaka. I denna guide går vi igenom vanliga typer av huvudvärk, typiska symtom och var smärtan brukar kännas, vad det kan betyda om huvudvärken inte försvinner trots värktabletter, samt vanliga orsaker och behandlingar. Avslutningsvis berättar vi hur Naprapatlandslaget kan hjälpa dig att bli av med din huvudvärk och förbättra din livskvalitet.

Olika typer av huvudvärk

Det finns många olika former av huvudvärk, men vissa är vanligare än andra. De två absolut vanligaste typerna av återkommande huvudvärk är spänningshuvudvärk och migrän​. Utöver dessa förekommer bland annat klusterhuvudvärk (även kallad Hortons huvudvärk) och cervikogen huvudvärk. Varje typ har sina kännetecken och det kan vara bra att veta vilken sorts huvudvärk man har för att kunna få rätt behandling. Nedan beskriver vi dessa vanliga huvudvärksformer mer i detalj:

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk (även kallad stresshuvudvärk eller huvudvärk av spänningstyp) är den vanligaste formen av huvudvärk. Smärtan beskrivs ofta som en dov, molande eller tryckande värk som sitter som ett band runt huvudet​. Ofta känns det i pannan, tinningarna, bakhuvudet och ibland bakom ögonen. Värken är vanligtvis bilateral (dubbelsidig), men kan också vara ensidig. Många upplever att nacke och axlar är spända och ömma i samband med spänningshuvudvärk, och det är inte ovanligt att smärtan strålar upp från nackmusklerna. Till skillnad från migrän blir spänningshuvudvärk oftast inte värre av fysisk aktivitet. Däremot kan stress, trötthet och långvarigt stillasittande förvärra besvären. Spänningshuvudvärk kan pågå från en halvtimme upp till flera dagar i sträck. Även om det kan vara mycket obehagligt är denna typ av huvudvärk ofarlig och svarar ofta bra på egenvård och manuell behandling.

Migrän

Migrän är en annan mycket vanlig typ av huvudvärk som drabbar många människor. Migrän kännetecknas av anfall av intensiv, pulserande huvudvärk som ofta är ensidig (dvs. känns på ena sidan av huvudet). Smärtan kan vara mycket svår och förvärras vanligtvis av fysisk aktivitet. Ett migränanfall varar ofta mellan några timmar upp till ett par dygn om det är obehandlat. Typiskt för migrän är att det kan komma med andra symtom förutom huvudvärken: många blir illamående, kan kräkas och blir känsliga för ljus och ljud under anfallet. Vissa migränpatienter upplever också aura före huvudvärken, vilket kan innebära synrubbningar (till exempel blixtar eller flimmer i synfältet) eller domningar i kroppen strax innan smärtan börjar.

Klusterhuvudvärk (Hortons huvudvärk)

Klusterhuvudvärk, ibland kallad Hortons huvudvärk, är en ovanlig men extremt intensiv form av huvudvärk. Den kännetecknas av att huvudvärken kommer i attacker eller ”kluster” under en period. Varje attack varar vanligtvis mellan cirka 15 minuter och upp till några timmar​. Smärtan är oftast ensidig och mycket kraftig, med en skärande eller brännande karaktär. Typiskt börjar smärtan i eller kring ena ögat och kan sprida sig till tinningen eller pannan på samma sida. Under en klusterattack är smärtan så intensiv att det är omöjligt att sitta still. Ögat på den drabbade sidan kan bli rött och tåra, och näsan kan rinna eller bli täppt på samma sida. Klusterhuvudvärk är ovanligt jämfört med migrän och spänningshuvudvärk, men för den som drabbas kan det vara mycket plågsamt. Ibland får man dagliga anfall under några veckor eller månader, följt av långa symptomfria perioder. På grund av intensiteten kräver klusterhuvärk ofta medicinsk behandling; syrebehandling eller specifika migränläkemedel (t.ex. triptaner i injektionsform) kan behövas för att lindra attackerna.

Cervikogen huvudvärk

Cervikogen huvudvärk är en huvudvärk som har sitt ursprung i problem i nacken (cervikal betyder som har med nacken att göra). Denna typ av huvudvärk orsakas alltså inte primärt av processer i huvudet, utan av störningar i nackens muskler, leder eller nerver. Ofta beror det på stelhet eller funktionsstörningar i nackens leder, eller muskelspänningar i nacke och skuldra som refererar smärta upp i huvudet. Cervikogen huvudvärk yttrar sig ofta som en ensidig värk som startar i nacken och sprider sig uppåt mot bakhuvudet, tinningen och området bakom ögat på samma sida. Nackrörelser och vissa positioner (t.ex. att sitta framåtböjd länge) kan provocera fram smärtan eller förvärra den. Man kan också ha nedsatt rörlighet och stelhet i nacken. Cervikogen huvudvärk förekommer bland annat efter pisksnärtskador (whiplash) eller andra nackskador, men kan även drabba den som har dålig arbetsställning eller mycket muskelspänningar i nacke/axlar. Denna huvudvärkstyp är inte lika vanlig som spänningshuvudvärk eller migrän, men den är viktig att känna till eftersom behandlingen skiljer sig något. Genom att åtgärda problemen i nacken, till exempel med manuell terapi och övningar, kan man ofta få cervikogen huvudvärk att försvinna helt.

Symtom och vanliga lokalisationer

Huvudvärk kan kännas på olika sätt och på olika ställen på huvudet beroende på orsaken. Smärtans karaktär och lokalisation (var den sitter) ger ibland ledtrådar till vilken typ av huvudvärk det rör sig om. Här är några vanliga symtom och var på huvudet värken kan upplevas:

• Huvudvärk i pannan: Smärta i pannloben (framhuvudet) är vanligt vid spänningshuvudvärk. Det kan kännas som ett tryck över pannan. Även huvudvärk vid infektion, som vid bihåleinflammation, ger ofta molande värk i pannan.
• Huvudvärk bakom ögonen och pannan: En tryckande värk som känns bakom ögonen och upp i pannan är typisk för spänningshuvudvärk, särskilt när musklerna i tinningar och panna är spända. Bihålebesvär kan ge liknande symtom med tyngdkänsla bakom ögon och näsrot.
• Ensidig huvudvärk: Att bara ha ont på ena sidan av huvudet (antingen vänster eller höger sida) är vanligt vid migrän. Migränsmärtan sitter ofta i ena tinningen eller runt ögat på samma sida. Ensidig huvudvärk förekommer även vid cervikogen huvudvärk (då orsakat av problem på just den sidan av nacken).
• Huvudvärk bakom ögat: En skarp eller intensiv smärta bakom ett öga är typiskt för klusterhuvudvärk – då är det alltid samma öga som drabbas under en period​. Även migrän kan ge smärta bakom eller runt ögat på den drabbade sidan. Ibland kan cervikogen huvudvärk ge värk som strålar fram mot området bakom ögat.
• Huvudvärk uppe på huvudet: Om det värker uppe på hjässan eller toppen av huvudet kan det röra sig om spänningshuvudvärk. Många beskriver ett tryck ovanpå huvudet. Denna typ av utbredning hänger ofta ihop med spända muskler i skalpen eller högt upp i nacken.
• Huvudvärk i bakhuvudet: Smärta i bakhuvudet (nacke och bakre delen av skallen) kan bero på spänningshuvudvärk, särskilt om man är spänd i nacke och axlar. Cervikogen huvudvärk ger ofta värk som börjar i nacken och känns i bakhuvudet. Värken kan vara molande och förvärras när man rör nacken.
• Huvudvärk på vänster sida: Huvudvärk som bara känns på vänster (eller enbart höger) sida är ett exempel på ensidig huvudvärk. Ofta rör det sig om migrän eller cervikogen huvudvärk som drabbar just den sidan.
• Huvudvärk i tinningen: Smärta i tinningregionen kan förekomma vid flera typer av huvudvärk. Migrän ger ofta en bultande värk i ena tinningen. Spänningshuvudvärk kan också omfatta tinningarna med en tryckande eller molande känsla, särskilt om man till exempel har spänt käkarna eller bitit ihop tänderna (det kan spänna musklerna kring tinningen).
• Pulserande huvudvärk: En bultande eller pulserande (dunkande) känsla i huvudet är typisk för migrän. Den pulserande karaktären beror på förändringar i blodkärlen och blodflödet. Även klusterhuvudvärk beskrivs ibland som pulserande i sina mest intensiva faser. Spänningshuvudvärk är däremot oftare konstant molande eller tryckande snarare än tydligt pulserande.

Kom ihåg att symtomen kan överlappa och variera. Samma person kan dessutom uppleva olika typer av huvudvärk vid olika tillfällen. Om din huvudvärk ändrar karaktär eller plats, eller om du är osäker på orsaken, kan det vara klokt att rådfråga en läkare eller expert.

Huvudvärk som inte går över med värktabletter

De flesta enklare huvudvärkar brukar lindras av receptfria värktabletter som till exempel paracetamol eller ibuprofen. Men ibland upplever man att huvudvärken inte ger med sig trots att man tagit smärtstillande. Det kan finnas flera orsaker till detta:

• Fel typ av behandling: Alla huvudvärkar svarar inte på vanliga värktabletter. Till exempel vid migrän kan vanliga smärtstillande ha otillräcklig effekt, och man kan behöva speciella migränmediciner (som triptaner) för att bryta attacken. Klusterhuvudvärk svarar i regel inte alls på vanliga tabletter, utan kräver annan behandling.
• Spänningshuvudvärk med muskelorsak: Om huvudvärken beror på muskelspänningar eller låsningar i nacke/rygg kan värktabletter dölja smärtan tillfälligt men inte ta bort grundorsaken. Värken kan då komma tillbaka när tablettens effekt avtar. I sådana fall behöver man ofta behandla själva muskelspänningen eller ledproblemet (t.ex. genom massage eller justering) för att få långvarig lindring.
• Läkemedelsutlöst huvudvärk: Paradoxalt nog kan överanvändning av värktabletter mot huvudvärk leda till mer huvudvärk. Om man tar smärtstillande ofta (flera dagar i veckan under en längre tid) vänjer sig kroppen och man kan få en kronisk huvudvärk som beror på medicinerna i sig. Då hjälper inte längre tabletterna, utan kan i stället underhålla smärtan. Lösningen är att under läkarkontroll trappa ner och bryta den onda cirkeln.
• Allvarligare orsak: I sällsynta fall kan en huvudvärk som inte ger med sig signalera något mer allvarligt som behöver medicinsk bedömning, till exempel en inflammation eller annat underliggande problem.

När bör man söka vård?

Du bör överväga att söka vård om:

• Huvudvärken är svår eller annorlunda jämfört med tidigare och går inte över trots vila och receptfria smärtstillande läkemedel​.
• Du behöver ta värktabletter mot huvudvärk fler än två till tre gånger i veckan för att fungera.
• Huvudvärken kommer plötsligt och är den värsta du upplevt, eller att den gradvis förvärras under några dagar.
• Du samtidigt har andra symtom, till exempel hög feber och stelhet i nacken, påverkat allmäntillstånd, svaghet eller domningar i någon kroppsdel, eller synförändringar och yrsel i samband med huvudvärken.
• Du är över 50 år och får återkommande huvudvärk för första gången i livet (läkarundersökning kan behövas för att utesluta till exempel inflammation i tinningens blodkärl).

Vid sådana situationer är det viktigt att få en medicinsk bedömning. I akuta fall, som vid plötslig intensiv huvudvärk med nackstelhet eller vid misstanke om stroke (huvudvärk med neurologiska symtom), ska man söka vård omedelbart. Men för de allra flesta vanliga huvudvärksbesvär räcker det med egenvård och eventuell hjälp av exempelvis en naprapat eller fysioterapeut för att komma tillrätta med problemen.

Orsaker till huvudvärk

Huvudvärk kan utlösas av en rad olika faktorer, och ofta kan flera faktorer samverka. Här är några vanliga orsaker och utlösande faktorer till huvudvärk:

• Stress och oro: Stress är en mycket vanlig trigger för huvudvärk. När vi är stressade spänner vi oss omedvetet, särskilt i nacke, skuldror och käkar, vilket kan leda till spänningshuvudvärk.
• Spända muskler och dålig hållning: Muskelspänningar, särskilt i nacke, axlar och käkar, är en av de främsta orsakerna bakom spänningshuvudvärk. Långvarigt stillasittande vid dator med framåtböjd nacke eller dålig ergonomi kan leda till överansträngning i nackmusklerna och utlösa huvudvärk. Även tandgnissling eller att bita ihop käkarna hårt kan spänna muskler i käke och tinning och ge huvudvärk.
• Sömnbrist eller dålig sömn: Både för lite sömn och dålig sömnkvalitet kan ge upphov till huvudvärk. Kroppen får inte tillräcklig återhämtning och hormonnivåer rubbas, vilket kan trigga värk. Att sova väldigt länge enstaka dagar (t.ex. ta en lång sovmorgon) kan i vissa fall också utlösa så kallad ”helghuvudvärk” hos den som är migränbenägen, på grund av förändringen i rutiner.
• Synproblem: Ansträngda ögon kan orsaka huvudvärk, särskilt i panna och runt ögonen. Om man kisar för att man ser dåligt, eller om glasögon/linser har fel styrka, kan ögonens överansträngning leda till värk. Långvarigt skärmtittande utan paus kan också ge ögontrötthet och huvudvärk.
• Hormonella förändringar: Hormonella svängningar kan påverka benägenheten för huvudvärk. Många kvinnor får migränattacker i samband med hormonförändringar under menscykeln (t.ex. dagarna före mens). Även graviditet, klimakteriet eller hormonella preventivmedel kan förändra huvudvärksmönster. Vissa upplever också huvudvärk vid ägglossning.
• Vätskebrist och kost: Att dricka för lite vätska (vätskebrist) kan ge huvudvärk, likaså att hoppa över måltider så att blodsockret sjunker. Huvudvärk är också ett klassiskt symtom på ”baksmälla” vid för hög alkoholkonsumtion​. Koffein kan spela roll: den som är van att dricka kaffe kan få huvudvärk om hen plötsligt drar ner på koffeinet (s.k. abstinenshuvudvärk).
• Underliggande medicinska tillstånd: Ibland är huvudvärk ett symtom på en annan åkomma, till exempel bihåleinflammation eller högt blodtryck. Då är det viktigt att behandla själva grundorsaken. Det är också känt att vissa får huvudvärk som biverkan av vissa läkemedel​. Om man misstänker att en sjukdom eller medicin ligger bakom huvudvärken bör man utreda detta inom vården.

Att identifiera vad som utlöser ens huvudvärk är ett viktigt steg för att kunna hantera den. För en del kan det vara hjälpsamt att föra en ”huvudvärksdagbok” där man skriver upp när huvudvärken kommer och vad som hänt runtomkring (stress, mat, sömn, aktiviteter). Då kan man efter ett tag se mönster och lättare hitta sina personliga triggers.

Behandling av huvudvärk

Behandlingen av huvudvärk beror på vilken typ av huvudvärk det rör sig om och vad som utlöser den. Generellt finns det både medicinska (läkemedel) och icke-medicinska behandlingar som kan hjälpa.

För tillfällig lindring av de flesta huvudvärker kan receptfria smärtstillande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen användas. Det är viktigt att följa doseringsanvisningar och undvika att ta dem för ofta, eftersom överdriven användning kan leda till läkemedelsutlöst huvudvärk, som nämnts ovan. Vid migrän finns särskilda mediciner (triptaner) som effektivt kan bryta ett anfall, och för personer med mycket frekventa migränattacker kan läkare ordinera förebyggande medicinering. Klusterhuvudvärk behandlas under läkarens överinseende, ofta med syrgas, triptaninjektioner eller förebyggande mediciner under klusterperioden.

Samtidigt är det viktigt att adressera orsaken bakom huvudvärken, inte bara symtomet smärta. Här kommer olika icke-medicinska metoder in i bilden. För spänningshuvudvärk och cervikogen huvudvärk är behandling av muskler och leder central. Att besöka en naprapat eller fysioterapeut kan vara mycket hjälpsamt. Dessa terapeuter är experter på rörelseapparaten och kan genom undersökning identifiera om din huvudvärk kommer från till exempel muskelspänningar, dålig hållning eller stelhet i nacken. Behandlingen kan bestå av:

• Manuell terapi: exempelvis massage av spända muskler, stretching samt ledmobilisering eller justering av nacke och rygg för att återställa normal rörlighet. Genom att lösa upp spänningar och korrigera felställningar kan man ofta lindra eller eliminera en spännings- eller nackrelaterad huvudvärk.
• Akupunktur eller dry needling: nålbehandling som kan minska muskelspänningar och smärta. Många patienter med återkommande huvudvärk upplever förbättring med akupunktur som komplement.
• Avslappning och stresshantering: Eftersom stress är en så vanlig utlösande faktor kan avslappningsövningar, djupandning, yoga eller meditation hjälpa till att förebygga huvudvärk. Även regelbunden motion har visat sig minska spänningshuvudvärk och migrän på sikt, troligen genom att sänka stressnivåerna och öka välbefinnandet.
• Livsstilsförändringar: Enkla saker som att se över sin arbetsställning och ergonomi, ta regelbundna pauser från skärmarbete, dricka tillräckligt med vatten och ha regelbundna mat- och sovrutiner kan göra stor skillnad. Om synfel bidrar till huvudvärken kan rätt glasögon eller linser lösa problemet.

Ofta kan en kombination av dessa åtgärder ge bäst resultat. Till exempel kan man behöva både justera sin arbetsmiljö (till exempel skärmens höjd och stolens inställning) och få behandling av spända nackmuskler, samtidigt som man kanske övar på avslappning på kvällen för att hantera stress. För den som har svår migrän kan det krävas medicinsk behandling, men även där kan tillägg av livsstilsåtgärder (som regelbunden sömn och att undvika kända triggers) förbättra situationen.

Hur Naprapatlandslaget kan hjälpa dig

Naprapatlandslagets naprapater och fysioterapeuter kan hjälpa dig som lider av återkommande huvudvärk genom att både hitta orsaken och behandla den.

När du kommer till Naprapatlandslaget för huvudvärk börjar de med att göra en noggrann undersökning. Naprapaten eller fysioterapeuten ställer ingående frågor om din huvudvärk – när den uppstår, var den sitter, hur den känns och om något verkar utlösa den. De undersöker även rörligheten i din nacke, spänningstillståndet i musklerna och din hållning. Utifrån detta kan de avgöra om huvudvärken till exempel orsakas av muskelspänningar eller en stel led i nacken.

Utifrån undersökningsfynden sätter Naprapatlandslagets personal ihop en behandlingsplan. Behandlingen anpassas efter just dina behov, men kan inkludera flera av följande insatser:

• Naprapati (manuell terapi): Naprapaten utför olika behandlingstekniker såsom ledjustering (manipulation) eller mobilisering av stela nack- och ryggleder, samt mjukdelsbehandling i form av massage och triggerpunktsbehandling. Syftet är att återställa normal funktion i nacke och rygg och minska muskelspänningar som kan orsaka huvudvärk.
• Akupunktur / Dry needling: Om det bedöms lämpligt kan tunna nålar användas i spända muskler (dry needling) eller akupunkturpunkter för att lindra smärtan och sänka muskelspänningen. Detta kan vara särskilt effektivt vid kronisk spänningshuvudvärk.
• Rehabiliterande övningar: Du får även anpassade övningar för nacke och skuldror. Genom att stärka och stretcha relevanta muskler minskar risken att huvudvärken kommer tillbaka.
• Råd om ergonomi och livsstil: Du får praktiska råd för att förebygga huvudvärk, t.ex. om ergonomi på jobbet, pausövningar, stresshantering, sömn och motion.

Målet med behandlingarna är inte bara att lindra den akuta huvudvärken, utan också att åtgärda grundorsaken och ge dig verktyg att hålla dig besvärsfri framöver. Många patienter upplever en tydlig förbättring efter naprapatisk behandling – de får mindre ont, bättre rörlighet i nacken och kan återgå till sina normala aktiviteter. När smärta och spänningar minskar förbättras ofta sömn och humör – livskvaliteten höjs avsevärt.

Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget

Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter. Kontakta Ole här.

Artikelförfattare Ole A. Haslestad

Texten är skriven med stöd i böckerna ”Neurologi” av Aquilonius och Fagius, samt ”Smärtfri” av Naprapatlandslaget (avsnittet Huvudvärk skrivet av Vegard Foyn) och sidan från Association of Migraine Disorders. Store medisinske leksikon är även använt. Vi i Naprapatlandslaget är naprapater och kiropraktorer, och inte läkare. Texten om medikament är hämtat från information på nätet. Läkaren ger dig råd och hjälp gällande mediciner för migränproblematik.