Ont i händerna 

Händerna är bland de mest använda kroppsdelarna i vardagen, så det är inte förvånande att många någon gång drabbas av smärta eller obehag i händerna. Att ha ont i händerna kan innebära allt från dov värk och stelhet till stickningar eller domningar i fingrarna. Besvären kan komma plötsligt eller utvecklas gradvis över tid, och de kan påverka både unga och äldre. I många fall beror handsmärta inte på någon allvarlig åkomma utan kan kopplas till överansträngning eller tillfällig irritation i vävnaderna​. Samtidigt är det viktigt att ta smärta i händerna på allvar, eftersom den kan begränsa din förmåga att klara av dagliga sysslor och i vissa fall vara ett tecken på underliggande problem som behöver åtgärdas.

I den här guiden går vi igenom vanliga symptom på handsmärta och hur de kan upplevas, vanliga orsaker och diagnoser som kan ligga bakom att man har ont i händerna, samt när man bör söka hjälp. Vi tar även upp vilka behandlingsmöjligheter som finns – både egenvård du kan prova själv och professionell hjälp – och ger tips för hur du kan förebygga handsmärta. Avslutningsvis får du veta hur Naprapatlandslaget kan hjälpa dig om du besväras av ont i händerna.

Vanliga symptom vid handsmärta

Symptomen vid ont i händerna kan variera beroende på orsaken. En del upplever skarp smärta vid rörelse, medan andra mer känner en molande värk även i vila. Här är några vanliga symptom och kännetecken:

• Värk eller smärta: Du kan ha konstant molande värk i hela handen eller bara ont vid vissa rörelser. Smärtan kan vara lokal (till exempel i en fingerled) eller mer diffus i hela handen.
  
  
• Stelhet: Svårighet att röra på fingrarna eller handleden, speciellt på morgonen eller efter vila. Det kan kännas trögt att knyta handen eller sträcka ut fingrarna helt.
  
  
• Domningar: En känsla av att handen eller fingrarna ”somnar”, vilket kan leda till nedsatt känsel. Domningar är vanligt vid nervpåverkan och kan få dig att tappa greppet om föremål.
  
  
• Stickningar eller pirrningar: Ofta besläktat med domningar – det kan sticka eller pirra i fingrarna, ungefär som när man har haft handen i en obekväm position och blodcirkulationen tillfälligt minskat.
  
  
• Svaghet: Nedsatt kraft i handen eller fingrarna. Du kan till exempel ha svårt att greppa saker, öppna burkar eller hålla i ett glas om handen är svag.
  
  
• Svullnad: Händer eller fingrar kan bli uppsvullna, ömma och kanske varma. Svullnad uppstår ofta efter en skada eller vid inflammation i lederna, och kan begränsa rörligheten i handen.
  
  

Alla dessa symptom behöver inte vara närvarande samtidigt. Du kan uppleva en kombination av några av dem eller bara ett enstaka symptom. Det viktiga är att observera hur länge symptomen varar och vad som utlöser dem, eftersom det ger ledtrådar till orsaken bakom smärtan.

Vanliga orsaker till ont i händerna

Det finns en rad olika orsaker till varför man kan få ont i händerna. Ofta handlar det om en kombination av faktorer som påverkar muskler, leder, senor eller nerver i området. Här följer en översikt av vanliga orsaker:

• Överbelastning och upprepad användning: Långvarig eller ovan belastning på händer och handleder kan leda till smärta. Exempel är om du har utfört repetitiva rörelser under lång tid (till exempel snickrat, skrivit på datorn eller tränat med dålig teknik) eller plötsligt gjort något som handen inte är van vid. Detta kan irritera muskler, senfästen och andra vävnader, vilket ger värk som ofta kommer efter aktiviteten och kan hålla i sig i timmar eller dagar.
  
  
• Inflammation i senor eller leder: Överansträngning kan ibland orsaka inflammation, till exempel seninflammation (tendinit) i handens eller underarmens muskelsenor. En inflammerad sena eller senskida gör ont vid rörelse och kan även ge upphov till svullnad. Inflammation kan även drabba lederna i handen, till exempel vid ledinflammation (artrit) orsakad av reumatisk sjukdom.
  
  
• Nervinklämningar: Om en nerv hamnar i kläm kan det ge upphov till domningar, stickningar och smärta. Det vanligaste exemplet är karpaltunnelsyndrom, där medianusnerven kläms i handleden. Det leder ofta till domningar och stickningar i tumme, pek- och långfinger samt värk som kan stråla ut i handen​. Nervinklämningar kan även ske på andra ställen, till exempel om ulnarisnerven kläms vid armbågen (kubitaltunnelsyndrom) eller om nerver kommer i kläm högre upp i nacken/ryggraden och ger symtom längre ut i armen.
  
  
• Artros (ledförslitning): Artros innebär att brosket i lederna bryts ner och att benyta ligger mot benyta. Detta kan drabba de små lederna i handen och fingrarna eller handleden. Vanliga tecken är värk, stelhet och nedsatt rörlighet i den drabbade leden. Ett vanligt exempel är tumbasartros, där basleden i tummen påverkas vilket kan göra det svårt att till exempel vrida om en nyckel eller öppna burkar. Artros i händerna är faktiskt mycket vanligt, särskilt i tummens grundled​, och drabbar oftast medelålders och äldre personer.
  
  
• Reumatiska sjukdomar: Olika reumatiska sjukdomar kan orsaka smärta i händerna. Den kanske mest kända är reumatoid artrit (ledgångsreumatism), en kronisk inflammation i lederna. Vid reumatisk ledsjukdom är det vanligt med värk i båda händerna, svullna och stela fingerleder (framför allt på morgonen) samt ibland allmän sjukdomskänsla​. Reumatiska sjukdomar behöver medicinsk behandling, men tidig diagnos är viktig för att bromsa ledskador.
  
  
• Skador och trauma: Om du slår i, stukar eller bryter handen kan det naturligtvis ge svår smärta. En akut skada kännetecknas ofta av plötslig smärta, svullnad, rodnad och ibland felställning om ben är brutet. Exempel är en stukad handled eller ett brutet finger. Även mindre skador, som små bristningar i muskler eller ledband, kan ge smärta som sitter i några dagar.
  
  
• Muskelspänningar och triggerpunkter: Spända muskler i handens omgivning – till exempel i underarmar, nacke eller axlar – kan leda till smärta som strålar ut i händerna. Sådana muskelknutor kallas för triggerpunkter och kan uppstå av stress, dålig ergonomi eller långvarigt statiskt arbete. En triggerpunkt i en muskel kan ibland ge smärta långt borta från själva muskeln. Till exempel kan spänningar i nacke och axlar bidra till domningar eller stickningar långt ut i armar och händer.
  
  

Bild: Illustration av karpaltunnelsyndrom. Den gula nerven (medianusnerven) ligger i kläm i handleden. Karpaltunneln är en smal passage i handleden där medianusnerven går tillsammans med senorna till fingrarna. Vid karpaltunnelsyndrom kan svullnad i denna kanal trycka på nerven, vilket ger domningar, stickningar och smärta i handen​. Detta är ett exempel på en nervinklämning som ofta uppstår av upprepad belastning eller andra underliggande orsaker.

Vanliga diagnoser vid handsmärta

Ont i händerna är ett symptom som kan hänga ihop med många olika medicinska tillstånd. Här är några vanliga diagnoser som är kopplade till handsmärta:

• Karpaltunnelsyndrom: Detta är en av de vanligaste orsakerna till domningar och smärta i händerna. Karpaltunnelsyndrom beror på att medianusnerven hamnar i kläm i karpaltunneln (en passage i handleden). Typiska symptom är domningar och stickningar i tumme, pek- och långfinger, ibland även värk som strålar upp mot underarm eller armbåge. Besvären är ofta värst på natten när många vaknar av att handen är ”sovande”​. Karpaltunnelsyndrom är vanligt i medelåldern och drabbar oftare kvinnor.
  
  
• Tumbasartros (artros i tummens basled): En slitageförändring i leden vid tummens bas (där tummen möter handleden). Tumbasartros är vanligt, framför allt hos medelålders och äldre, och kan ge smärta vid tumrörelser samt nedsatt styrka i nypgreppet. Vardagliga moment som att öppna lock eller vrida om en nyckel kan bli svåra. Stelhet på morgonen är också typiskt​.
  
  
• Reumatoid artrit (ledgångsreumatism): En kronisk inflammatorisk ledsjukdom där kroppens immunsystem angriper lederna. Sjukdomen börjar ofta i små leder i händerna och fingrarna. Typiska tecken är svullna, ömma och stela leder i båda händerna. Ledgångsreumatism kräver läkarvård för diagnos och behandling med läkemedel, men även fysioterapi och arbetsterapi är viktiga för att behålla handens funktion.
  
  
• Tendinit och senskideinflammation: Detta innebär inflammation i en sena eller senskida i handen eller handleden. Ett exempel är de Quervains senskideinflammation, där senorna på tumsidan av handleden är irriterade; det orsakar smärta runt handleden nära tummen och kan göra det smärtsamt att till exempel lyfta upp ett barn eller vicka på handleden. Ett annat exempel är triggerfinger (snäppfinger), där en fingerböjsena är inflammerad och får fingret att haka upp sig i böjt läge för att sedan plötsligt släppa. Både de Quervains syndrom och triggerfinger är vanliga orsaker till handrelaterad smärta hos personer som överbelastat handen i monotona rörelser.
  
  
• Stukning eller fraktur: En stukning innebär att ledband i handen eller handleden är översträckta eller skadade, vilket leder till smärta, svullnad och ibland blåmärken. En fraktur är ett benbrott i något av handens ben (till exempel ett brutet finger eller en handledsfraktur). Dessa diagnoser ställs ofta efter en tydlig skada och bekräftas med röntgen. Behandling kan vara gips, skena eller i vissa fall operation beroende på skadans allvar.
  
  

När bör du söka hjälp?

Det är inte alltid lätt att veta när man ska söka professionell hjälp för handsmärta. En tumregel är att låta smärtan guida dig: om besvären är mycket intensiva, inte går över eller om handen fungerar sämre i vardagen på grund av smärtan, då är det dags att söka vård. Här är några riktlinjer:

• Akut skada eller svår smärta: Sök hjälp omedelbart om du skadat handen (t.ex. fallit på den) och har kraftig smärta, svullnad eller misstanke om benbrott. Detsamma gäller om du plötsligt får mycket ont utan klar orsak, eller om handen domnar bort helt.
  
  
• Ihållande eller tilltagande besvär: Om du har haft ont i händerna i flera veckor utan förbättring, eller om smärtan gradvis blir värre, bör du söka vård. Långvarig smärta som inte lindras av vila, egenvård eller receptfria läkemedel behöver utredas.
  
  
• Domningar och svaghet: Om du upplever bestående domningar, stickningar eller muskelsvaghet i handen är det klokt att söka hjälp. Till exempel om du börjar tappa saker för att du inte känner fingrarna eller om handen inte lyder som den ska, kan det tyda på nervpåverkan som behöver åtgärdas.
  
  
• Svullnad, rodnad eller misstanke om inflammation: Händer som är svullna, varma, röda och smärtande kan ha en pågående inflammation eller infektion. Om du dessutom känner dig allmänt sjuk eller har feber ska du söka vård snarast.
  
  
• Misstanke om reumatisk sjukdom: Om du har ont i flera leder i händerna samtidigt, speciellt om det är värst på morgonen och åtföljs av stelhet som varar mer än en halvtimme, kan det röra sig om en reumatisk ledsjukdom. Då är det viktigt att komma till läkare för utredning tidigt.
  
  

Tveka inte att söka hjälp om du är osäker. Det är bättre att få en professionell bedömning än att gå och dras med onödig smärta eller oro. I många fall kan tidiga insatser förhindra att problemet blir värre.

Behandling

Behandlingen av handsmärta beror på den bakomliggande orsaken. Ofta börjar man med enklare åtgärder som vila och övningar, och går vidare till mer riktade behandlingar om det behövs. Här är några vanliga behandlingsmöjligheter:

Egenvård och livsstilsförändringar

• Vila och avlastning: Ge handen tid att återhämta sig genom att undvika eller minska den aktivitet som utlöst smärtan. Ibland räcker det med några dagars vila från ensidiga rörelser för att en överansträngd hand ska börja må bättre.
  
  
• Ergonomiska anpassningar: Se över hur du använder händerna i arbete och vardag. Små justeringar kan göra stor skillnad. Till exempel kan en ergonomisk mus och tangentbord avlasta handlederna om du jobbar mycket vid datorn. Om du har tungt repetitivt arbete, försök använda hjälpmedel eller variera arbetsuppgifterna så att samma muskler inte belastas hela tiden.
  
  
• Stretching och övningar: Lätta rörelseövningar kan öka blodcirkulationen och minska stelhet. Du kan till exempel sträcka ut underarmsmusklerna genom att försiktigt böja handen bakåt och framåt med den andra handens hjälp, eller göra knytnäve – spreta med fingrarna – knytnäve, upprepat för att mjuka upp fingrarna. Styrkeövningar som att klämma på en mjuk boll kan hjälpa att bygga upp greppstyrka när det akuta onda lagt sig.
  
  
• Värme och kyla: Värme ökar blodflödet och kan hjälpa stela, överansträngda muskler att slappna av. Ett varmt handbad eller en varm vetekudde runt handen kan vara skönt vid molande värk eller stelhet. Kyla (t.ex. en ispåse insvept i handduk) kan användas vid akuta skador eller inflammation för att dämpa svullnad och domna av smärtan tillfälligt.
  
  
• Rehabiliterande träning: Om smärtan beror på en tidigare skada eller en kronisk åkomma som artros, är det viktigt att träna upp rörlighet och styrka successivt. Enkla hemmaövningar som rekommenderas av en fysioterapeut eller naprapat kan påskynda återhämtningen och förhindra att problemet kommer tillbaka.
  
  

Professionell behandling

• Naprapati och fysioterapi: En naprapat eller fysioterapeut kan hjälpa dig med en grundlig undersökning för att hitta orsaken till smärtan och sätta in riktad behandling. Naprapater är experter på muskler och leder och använder en kombination av ledjusteringar, mobilisering, massage och stretchövningar för att lindra smärtan. Till exempel kan en naprapat behandla spända muskler och triggerpunkter i underarmarna om de bidrar till handsmärtan, eller göra mobilisering av handleden för att avlasta en klämd nerv. Fysioterapeuter (”sjukgymnaster”) fokuserar ofta på rehabiliterande övningar och träningsprogram för att öka styrka och stabilitet.
  
  
• Läkemedel: Receptfria smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel (t.ex. ibuprofen eller paracetamol) kan hjälpa för stunden om smärtan är tillfälligt värre. Vid mer kroniska tillstånd som reumatism skriver läkare ofta ut läkemedel som dämpar immunsystemets angrepp på lederna. Även kortisoninjektioner kan ges lokalt i en inflammerad led eller senskida för att snabbt lindra besvär, om andra åtgärder inte hjälpt.
  
  
• Ortoser och hjälpmedel: Vid vissa handproblem kan en skena eller ortos vara till hjälp. Till exempel kan en handledsortos som håller handleden rak på natten lindra besvär av karpaltunnelsyndrom. Stöd för fingrar eller tumme används ibland vid artros för att avlasta leden. En arbetsterapeut kan hjälpa till att prova ut rätta hjälpmedel.
  
  
• Kirurgi: I enstaka fall kan operation behövas. Exempelvis om nervinklämningar är mycket svåra och inte blir bättre med konservativ behandling kan en kirurgisk åtgärd frigöra nerven (som vid avancerat karpaltunnelsyndrom). Vid svår tumbasartros som inte lindras av något annat kan man operera och ersätta den skadade leden. Kirurgi är dock oftast sista utvägen när andra behandlingar inte gett resultat.
  
  

Det viktiga är att behandlingen anpassas efter just din situation. Ofta är en kombination av egenvård och professionell hjälp det bästa. Till exempel kan du själv göra övningar dagligen hemma samtidigt som du går hos en naprapat eller fysioterapeut för mer avancerad behandling.

Förebyggande tips

För att minska risken att drabbas av ont i händerna finns det flera saker du kan tänka på i din vardag:

• Ergonomi i vardagen: Se över hur du sitter, står och använder händerna under dagen. Använd redskap som är skonsamma för händerna – till exempel verktyg med bra grepp, en bekväm datormus och ett tangentbord där du inte behöver anstränga handlederna onödigt. Justera stolen och bordet så att du sitter med avslappnade axlar och raka handleder när du skriver.
  
  
• Variera och ta pauser: Undvik att göra samma handrörelser under lång tid utan avbrott. Om du måste utföra monotont arbete, försök ta korta pauser varje timme där du sträcker på fingrarna, rullar med axlarna och låter händerna vila. Variation är nyckeln – försök använda båda händerna till olika uppgifter om möjligt, så att inte en hand blir överbelastad.
  
  
• Styrka och rörlighetsträning: Håll musklerna i händer och underarmar starka och smidiga genom regelbunden träning. Det behöver inte vara något avancerat – kläm en stressboll några gånger om dagen, gör handledscirklar och sträck ut fingrarna ofta. Starkare muskler tål belastning bättre och bra rörlighet gör att lederna inte stelnar till.
  
  
• Lyssna på kroppen: Ignorera inte tidiga signaler på överbelastning. Om du känner att händerna börjar bli ömma eller trötta, ta en paus eller byt aktivitet innan det blir värk på allvar. Genom att vila i tid kan du förhindra att en lindrig irritation utvecklas till en allvarlig skada.
  
  
• Håll värmen: Kyla gör händerna stela. Använd handskar i kallt väder så håller sig fingrarna varma och rörliga.
  
  
• Hjälpmedel vid behov: Om du vet med dig att vissa uppgifter är ansträngande för händerna, tveka inte att använda hjälpmedel. Det kan vara allt från en enkel greppkloss för att öppna burklock till en ergonomisk penna om du skriver mycket för hand. Sådana hjälpmedel kan förhindra onödig belastning.
  
  

Genom att ta hand om händerna i vardagen och vara uppmärksam på hur de känns, kan du minska risken för problem. Många gånger räcker det långt med sunt förnuft: lagom är bäst, så undvik både total inaktivitet och överdriven belastning.

Hur kan Naprapatlandslaget hjälpa dig?

Naprapatlandslaget är en av Sveriges ledande aktörer inom naprapati och rehabilitering. Vi har mångårig erfarenhet av att behandla handrelaterade besvär, vare sig det handlar om akuta skador eller långvarig värk. När du kommer till oss för att få hjälp med ont i händerna börjar vi alltid med en noggrann undersökning. Vi kartlägger dina symptom, undersöker rörlighet och styrka i händer, handleder och armar samt testar eventuella nervpåverkan. Utifrån denna bedömning identifierar vi troliga orsaker till din smärta.

Därefter lägger våra naprapater upp en individuell behandlingsplan för dig. Behandlingen kan till exempel inkludera mjukdelsbehandling (massage av spända muskler och triggerpunkter), ledjustering eller mobilisering för att öka rörlighet i stela leder, samt stretching och specifika övningar för att stärka underarms- och handmuskulaturen. Vi ger även råd kring ergonomi och hur du kan sköta om händerna på jobbet och hemma för att undvika att besvären kommer tillbaka.

Målet är att du ska bli smärtfri och återfå full funktion i händerna. Samtidigt vill vi att du känner dig trygg och får ökad förståelse för din kropp under behandlingens gång. Om du har ont i händerna – vänta inte på att det ska bli värre. Hör av dig till Naprapatlandslaget så hjälper vi dig på vägen mot en smärtfri vardag.

Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget

Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter. 

Artikelförfattare Ole A. Haslestad