Ryggskott

Så kan det se ut. Att stå framåtlutad är vanlig position då diskarna är svullna och hindrar dig att stå upprätt.

Skillnader mellan akut och långvarigt ryggskott

Ett akut ryggskott syftar på den plötsliga, intensiva smärtan som uppstår och varar under en relativt kort period. Vanligen pågår den mest akuta fasen i några dagar upp till ett par veckor. Under de första dagarna är smärtan som värst och det kan vara svårt att röra sig, men därefter brukar symtomen gradvis lindras. Inom cirka 1–2 veckor känner sig många betydligt bättre, och inom 4–6 veckor är de flesta besvärsfria eller har bara milda känningar kvar. Akuta ryggskott har alltså en kort varaktighet och kroppen har en god förmåga att läka sådana överansträngningar relativt snabbt – särskilt om man håller sig i försiktig rörelse och får behandling eller råd tidigt.

I vissa fall kan dock ryggsmärtan bli långvarig. Långvarigt ryggskott – eller kronisk ländryggssmärta – definieras vanligen som ryggbesvär som pågår längre än tre månader. Här handlar det inte längre om en isolerad akut händelse, utan om kvarstående smärta eller återkommande episoder av ryggskott. Skillnaden ligger både i varaktighet och ofta i orsak och behandling. Vid långvariga ryggbesvär kan det finnas bakomliggande förändringar som till exempel förslitningar på diskar eller leder, långvarig muskelobalans, ärrvävnad efter tidigare skador eller ibland psykosociala faktorer som stress och oro som bidrar till att smärtan hålls vid liv.

Akuta ryggskott uppstår ofta i en annars frisk rygg och förbättras snabbt med rätt egenvård och behandling. Långvariga ryggbesvär kan kräva en mer omfattande utredning och en längre rehabiliteringsplan. Man kan behöva fler behandlingar hos naprapat eller fysioterapeut, och ett större fokus läggs på träning, livsstilsfaktorer och förebyggande åtgärder för att komma till rätta med problemen. Det är viktigt att poängtera att även om smärtan blivit långvarig finns det god hjälp att få – många blir bättre med en kombination av behandling och anpassad träning. Naprapatlandslaget behandlar både akuta och kroniska ryggproblem och anpassar insatserna efter hur länge du haft ont och vad som orsakar smärtan.

Vanliga symtom

Ryggskott ger upphov till ett tydligt och karaktäristiskt symtommönster. Det dominerande symtomet är en plötslig smärta i nedre delen av ryggen, oftast koncentrerad till ena sidan av ländryggen. Här är de vanligaste symtomen vid ryggskott:

• Huggande eller skärande smärta: Smärtan kommer akut, ofta i samband med en rörelse (t.ex. att du lyfter något eller vrider dig). Många beskriver att “det högg till” i ryggen. Smärtan kan också kännas som en intensiv molande värk efter det första hugget. Det kan kännas som att något “fastnat” i ryggen.

   

• Låsning och kramp: Ryggen känns stel och låst i ett framåtböjt läge. Ofta får du svårt att räta upp ryggen helt. Musklerna i ländryggen krampar kraftigt, vilket kan kännas som hårda, spända muskelsträngar på vardera sidan av ryggraden. Denna kramp är kroppens försvarsmekanism för att stabilisera det smärtande området, men den gör också att din rörlighet är starkt begränsad.

   

• Nedsatt rörlighet: Det blir svårt att röra sig normalt. Vanliga rörelser som att böja sig framåt, sträcka sig upp, vrida på överkroppen eller resa sig upp från sittande kan vara mycket smärtsamma eller omöjliga under det akuta skedet. Att sitta kan ofta kännas värre än att stå eller ligga, eftersom sittande position belastar ländryggen mer. Många hittar vissa ställningar som lindrar – till exempel att ligga på rygg med böjda ben kan kännas något bättre eftersom det avlastar ländryggen.

   

• Felställning av ryggen: Som nämnts kan du märka att du automatiskt intar en viss hållning för att minska smärtan. Vanligt är att du lutar överkroppen framåt och ibland lite åt sidan. Denna snedställning (ibland kallad “funktionell skolios”) beror på muskelkrampen och eventuellt svullnad i diskarna, som gör det svårt att stå rakt. Det kan se ut som att höften har hamnat snett, vilket är kroppens sätt att avlasta det ömmande området.

   

• Ömhet och lokal smärta: Trycker man över det påverkade området i ryggen är det ofta ömt. Musklerna kan kännas spända och ömma vid beröring. Ibland kan det finnas en utstrålande, diffus smärta över sätet eller höften, men vid rent ryggskott stannar smärtan oftast kring ländryggen.

   

• Eventuell utstrålning i ben (ischias-symtom): I de flesta fall av ryggskott sitter smärtan bara i ryggen. Men ibland kan även ischiasnerven påverkas, vilket ger ischiasliknande symtom. Det kan kännas som en strålande smärta, domning eller pirrning från rygg och ut i skinkan eller benet. Om smärtan strålar ända ned i underbenet och foten, eller om du får domningar/svaghet i benet, kan det röra sig om en diskbuktning eller diskbråck som kommit i samband med ryggskottet. Då bör man vara extra uppmärksam och eventuellt söka vård (mer om det nedan). Men mildare strålningar en bit ned i låret är inte ovanligt även vid vanligt ryggskott.

   

• Förbättring i vila: Under de första akuta dagarna kan det kännas mest lindrande att ligga ner och vila. Att ligga på rygg med en kudde under knäna (så att höfterna och knäna är böjda i 90 grader) är ett klassiskt knep som många med ryggskott upplever som avlastande – denna position minskar draget i ländryggen och låter musklerna slappna av något. Smärtan kan också kännas något bättre när du står upp jämfört med att sitta, eftersom stående läge avlastar diskarna. Hosta eller nysa kan däremot förstärka smärtan tillfälligt, då trycket i bålen ökar.

   

Den akuta smärtan vid ryggskott kan vara väldigt intensiv och skrämmande, men kom ihåg att symtomen vanligtvis börjar ge med sig inom några dagar. I nästa avsnitt tittar vi på vad som brukar orsaka ryggskott och vilka riskfaktorer som kan öka risken att drabbas.

Orsaker och riskfaktorer

Ryggskott uppstår oftast genom en kombination av belastning och otillräcklig tolerans i ryggens strukturer. Det kan beskrivas som en överansträngning eller ett “feltramp” för ryggen. Här går vi igenom några vanliga orsaker och utlösande faktorer, samt riskfaktorer som kan öka sannolikheten för ryggskott:

Vanliga orsaker och utlösande händelser:

• Plötslig överbelastning: En typisk situation är att ryggskottet kommer när du lyfter något tungt, särskilt om du lyfter med dålig teknik (t.ex. böjer ryggen djupt och vrider samtidigt). Att lyfta eller bära tunga föremål är en vanlig utlösare, liksom att göra en hastig rörelse som ryggen inte är förberedd på. Exempel: lyfta matkassar ur bilen, flytta möbler, lyfta ett barn, eller ta i för fullt på gymmet vid marklyft eller knäböj. Om musklerna inte hinner stabilisera ordentligt eller om belastningen på en disk eller led blir för hög, kan det resultera i akut smärta.

   

• Ovan, ensidig rörelse: Ibland kan ryggskott komma av relativt banala rörelser – många vittnar om att det högg till i ryggen när de böjde sig ned för att knyta skosnöret, när de dammsög golvet, skottade snö eller rensade ogräs i trädgården. Gemensamt är att det ofta rör sig om aktiviteter som innebär framåtböjning och vridning, gärna under en längre stund eller med ovana belastningar. Att stå framåtlutad en längre tid (som vid trädgårdsarbete) kan trötta ut ryggens stödjande muskler, och när man sedan reser sig eller gör en rörelse kan ryggen haka upp sig.

   

• Små förskjutningar eller irritationer i ryggens strukturer: Den underliggande mekanismen kan vara komplex, men ofta finns en lokal irritation eller inflammation som startar smärtprocessen. Om en disk fått en liten spricka eller buktar ut en aning, kan den reta omgivande nerver och orsaka både smärta och reflexmässig muskelkramp. En ledkapsel i en ryggled kan ha hamnat i kläm eller blivit uttänjd. Även ledbanden i ryggraden är smärtkänsliga – en plötslig sträckning där kan ge skarp smärta. Kroppen reagerar på dessa överbelastningar genom att skicka smärtsignaler och spänna musklerna, vilket vi upplever som ryggskott.

   

• Gradvis uppbyggnad med plötslig tipping point: Ibland har man känt sig lite stel eller haft en molande värk i ryggen dagar eller veckor innan, utan att det har hindrat ens aktiviteter. Ryggskottet kan då ses som slutresultatet av en längre tids fel- eller överbelastning. Till exempel kan monotont stillasittande arbete vecka ut och vecka in göra ryggmusklerna uttröttade och svaga, och när man sedan hjälper en vän att flytta soffan en hel dag så blir det droppen som får bägaren att rinna över. Ryggskott kommer då som kulmen på något ryggen inte orkat med.

   

Riskfaktorer som kan öka risken för ryggskott:

• Fysiskt tungt arbete: Yrken eller vardagssysslor som innebär mycket lyft, böjande och vridande av ryggen (till exempel byggarbetare, lagerarbete, vårdpersonal som lyfter patienter) ökar risken för att någon gång få ryggskott. Upprepad belastning sliter på strukturerna och ett felsteg i teknik en enda gång kan utlösa smärta.

   

• Stillavarande livsstil och svag bålmuskulatur: Motsatt till tungt arbete kan även stillasittande vara en riskfaktor. Att sitta mycket, ha dålig hållning och inte träna upp bål- och ryggmuskler gör att ryggen får sämre stöd. Musklerna blir mindre uthålliga, och plötsliga belastningar (även ganska måttliga) kan lättare leda till skada eftersom kroppen inte är van. Svaga mag- och ryggmuskler samt nedsatt rörlighet i höfter och ben gör att ländryggen får ta mer stryk vid rörelser.

   

• Tidigare ryggproblem: Har du haft ryggskott eller andra ryggbesvär tidigare är risken större att det händer igen. Dels kan det tyda på en underliggande svag punkt (t.ex. en degenererad disk eller en återkommande muskelobalans), dels kan rädslan för smärta göra att man rör sig mindre och hamnar i en ond cirkel. Återkommande ryggskott kan ofta förebyggas med rehabträning och ergonomiska förbättringar – något Naprapatlandslaget kan hjälpa dig med.

   

• Övervikt: Att bära på många extra kilon ökar belastningen på ryggradens diskar och leder vid både stående och rörelse. Övervikt i kombination med låg muskelstyrka innebär att ryggen får ta mer belastning än den kanske är byggd för, vilket kan predisponera för ryggskott vid plötsliga ansträngningar.

   

• Högre ålder: Med åren minskar elasticiteten i diskarna och de blir mer uttorkade (degenererade). Leder och ledband kan bli stelare. Därför ser man fler ryggproblem hos medelålders och äldre, även om ryggskott också drabbar yngre. Äldre kan få ryggskott av mindre påfrestningar än en yngre person, just för att vävnaderna är skörare.

   

• Rökning: Rökning är en känd riskfaktor för ryggbesvär. Nikotinet försämrar blodcirkulationen, bland annat till diskarna i ryggen, vilket kan påskynda degenerativa förändringar. Rökare har statistiskt sett oftare ont i ryggen än icke-rökare, och läkning av ryggskador kan gå långsammare. Att sluta röka kan därför vara en del i att förbättra ryggens hälsa.

   

• Stress och psykososociala faktorer: Det kan låta oväntat, men stress, oro och dålig sömn kan öka risken för ryggproblem. När vi är stressade spänner vi oss ofta omedvetet, särskilt i nacke och rygg. Långvarig muskelspänning kan göra ryggen mer mottaglig för smärta. Dessutom kan stress och rädsla förstärka smärtupplevelsen om ett ryggskott väl inträffar. Personer med mycket press i livet rapporterar ofta mer ryggont. Avslappning, stresshantering och att ta hand om sin mentala hälsa kan således indirekt hjälpa ryggen.

   

Övningar för ryggskott

Här är en video med information och övningar och tips för ryggskott och annan ryggsmärta:

En fantastisk övning för att skapa mer avslappning och symmetri i ryggen är ”Liggande 90”:

1. Lägg dig på golvet med underbenen på en stol, soffa eller liknande så att du får 90 graders vinkel i höft och 90 graders vinkel i knäna.
2. Låt armarna ligga längs sidan med handflatorna mot taket. Positionen påverkar spänningar och asymmetrier i höft och axlar, då dessa utjämnas genom tyngdkraften och golvet.
3. Notera att det kan vara ett mellanrum mellan ländkotorna och golvet när du påbörjar övningen. Ju längre du ligger på golvet, desto närmare golvet ska ländryggen komma och detta på grund av att höftböjarna slappnar av.
4. Jobba med övningen i 5-10 minuter.

Behandling och rehabilitering av ryggskott

Behandlingen av ryggskott syftar till att lindra smärtan, återställa rörligheten och främja läkning så att du snabbt kommer tillbaka till din vardag. Hos Naprapatlandslaget använder vi en kombination av metoder för att uppnå detta – bland annat manuell behandling, mobilisering av leder, muskelbehandling, träning, stötvågsbehandling och rådgivning. Nedan går vi igenom olika aspekter av behandling och rehabilitering för ryggskott:

• Initial egenvård och lindring: När ryggskottet slår till är det första dygnet ofta väldigt smärtsamt. Då gäller det att lyssna på kroppen och avlasta ryggen i den mån det behövs. Det är okej att vila kortvarigt om smärtan är outhärdlig – att tillbringa något dygn mestadels liggande kan vara nödvändigt för vissa i det akuta skedet. Använd gärna avslappnande och avlastande positioner, till exempel på rygg med kuddar under knäna som nämnts tidigare, eller på sidan med en kudde mellan knäna. Kyla eller värme kan användas för smärtlindring: En ispåse insvept i en handduk på nedre ryggen i 15–20 minuter åt gången kan dämpa akut smärta och inflammation, särskilt direkt efter att det hänt. Alternativt kan värme (värmedyna eller varm vetekudde) användas efter någon dag, vilket ökar blodcirkulationen och kan få musklerna att slappna av. Prova vad som ger bäst lindring för dig – vissa föredrar kyla initialt och värme senare. Receptfria smärtstillande läkemedel (t.ex. paracetamol eller antiinflammatoriska gel/tabletter) kan också hjälpa dig hantera smärtan så att du orkar röra på dig lättare. Tänk på att följa anvisningar och rekommenderade doser för läkemedel.
• Fortsätt röra på dig (lagom mycket): Förr i tiden ordinerades ofta sträng sängvila för ryggskott, men modern forskning och erfarenhet visar att för mycket vila kan förlänga återhämtningen. Så snart den värsta smärtan börjar ge med sig är det bra att försöka komma upp och röra på sig försiktigt. Korta promenader inomhus eller utomhus i makligt tempo kan hjälpa genom att öka cirkulationen och hålla igång rörligheten. Små, mjuka rörelser inom smärtgränsen är nyttiga – till exempel försiktig rullning av bäckenet fram och tillbaka när du ligger på rygg, eller att vagga höfterna sida till sida stående, kan hålla ryggen igång. Undvik däremot tunga lyft eller häftiga rörelser. Ett riktmärke är att rörelse inte ska öka smärtan nämnvärt – lite värk är okej, men om det gör mycket ondare behöver du backa och kanske vila lite till. Var inte rädd: att röra sig försiktigt är tryggt och hjälper läkningen, ryggen tar inte mer skada av normal aktivitet. Våra naprapater brukar säga att “rörelse är medicin” för ryggen, men den måste doseras lagom tidigt i förloppet.
• Naprapatbehandling (manuell terapi): På Naprapatlandslaget är en central del av behandlingen att med händerna påverka de strukturer som krånglar. Naprapater är experter på manuell terapi för rygg och leder. Vid ryggskott utför naprapaten ofta en kombination av justering/manipulation och mobilisering av ryggradens leder. Justering innebär en specifik snabb, liten rörelse (man kan höra ett litet “knak”) i en led som har låst sig – detta syftar till att återställa normal rörlighet i leden. Många patienter upplever en omedelbar lättnad och förbättrad rörelse efter en lyckad justering. Mobilisering är liknande men görs mer försiktigt och repetitivt, utan knyck, ifall en mjukare teknik behövs. Genom att få upp rörligheten i kotleder och bäckenleder avlastas den klämda struktur som orsakade smärtan, och nervsystemet lugnar sig.
• Stötvågsbehandling: En behandlingsmetod Naprapatlandslaget tillhandahåller är stötvåg (shockwave therapy). Stötvågsbehandling används framförallt vid kroniska muskel- och senskador, men kan i vissa fall vara ett bra komplement även vid ryggproblematik – särskilt om det finns långvariga ömmande muskelknutor eller sensmärta kring fästen i ländryggen. Behandlingen går ut på att mekaniska tryckvågor appliceras i det smärtande området med en särskild apparat. Tryckvågorna ökar lokalt blodflöde och stimulerar kroppens läkningsprocess. Vid kroniska ryggsmärtor, till exempel muskelfästen som är överansträngda eller senfästen vid bäckenet som har dålig cirkulation, kan stötvåg bidra till att inflammation läks ut och smärtan minskar. Alla Naprapatlandslagets kliniker i Sverige är utrustade med moderna stötvågsapparater. Om din naprapat bedömer att stötvåg är en lämplig del av din behandling (oftast vid mer långdragna besvär) kan du därför få det på plats. Stötvågsbehandling känns oftast som små snabba slag mot huden och muskeln; det kan ömma lite under behandlingen men varar bara några minuter. Många upplever förbättring efter 3–5 behandlingar med ungefär en veckas mellanrum, ifall stötvåg sätts in som en del av rehabiliteringen.
• Träning och rehabiliteringsövningar: En avgörande faktor för att bli bra från ryggskott – och undvika framtida återfall – är individanpassad träning. När den akutaste smärtan lagt sig kommer naprapaten att ge dig övningar och rörelser att göra hemma. Dessa kan inkludera rörlighetsövningar för ryggraden, till exempel kontrollerade bakåtböjningar (extensioner) om det är lämpligt, eller rotationer för att mjuka upp. Du kan också få stretchövningar för höftböjare, säte och baksida lår, eftersom dessa muskelgrupper påverkar ländryggens position. En enkel övning som ofta rekommenderas vid ryggskott är “liggande 90-graders position”: du ligger på rygg med underbenen uppe på en stol eller soffkant så att höfter och knän är böjda 90°. Denna position avlastar ryggen och kan hjälpa musklerna att slappna av – perfekt att kombinera med andningsövningar.

Hur Naprapatlandslaget kan hjälpa dig

Naprapatlandslaget är världens största naprapatkedja och en ledande expertinstans när det gäller behandling av ryggskott och andra muskel- och ledbesvär. Med över 70 kliniker runtom i Sverige har vi byggt upp en bred kompetens och erfarenhet – våra legitimerade naprapater, fysioterapeuter och andra terapeuter utför tillsammans hundratusentals behandlingar varje år. Om du drabbats av ryggskott eller lider av återkommande ryggproblem kan du känna dig trygg med att Naprapatlandslaget har både kunskapen och resurserna att hjälpa dig tillbaka till en smärtfri vardag.

Naprapatlandslaget hjälper dig genom snabb, kunnig och omsorgsfull vård av ditt ryggskott. Vi lindrar det akuta onda, stöttar dig genom läkningsprocessen och ger dig verktyg att undvika framtida problem. Vår filosofi är att hitta och behandla grundorsaken, inte bara symtomet. Med vårt team vid din sida får du en partner i din rygg-hälsa – vi hjälper dig hela vägen från första akuta hjälpen till full funktion och förebyggande rådgivning.

F.A.Q.

Q: Hur vet man att man har ryggskott?

A: Det hugger till och man har svårt att röra på sig, och det gör ont. Ställningen blir gärna att man lutar sig framåt och evt lite åt sidan

Q: Hur lång tid tar det för ett ryggskott att läka?

A: Som regel går det över på några dagar, men det förutsätter att man gör rätt övningar och eventuellt får behandling

Q: Hur vet man om man har diskbråck eller ryggskott?

A: Ett diskbråck strålar ofta ut på baksidan av låret, och påverkar som regel muskelstyrkan i foten, med eventuella käanskelnedsättningar i huden i benet/ foten.

Q: Kan man promenera vid ryggskott:

A: Ja, men ta det lugnt, vila är bra initialt, och att röra på sig är bra medicin, men ska inte överdrivas om man har väldigt ont eller svårt för att röra på sig. Är det halt borde du inte gå utomhus, så det är stor risk för att halka.

Q: Når ska man söka vård för ryggskott?
A: Man kan ta behandling for att bli snabbare bra. Det är ingen anledning att söka primärvården för detta, om inte det är symptom som tyder på något annat, som exempelvis ett centralt diskbråck, som leder till att man inte kan hålla urinen, och att insidan av låren domnar bort. I detta tillfälle uppsöker man akutvård.

Här hittar du oss

Har du en annan typ av ryggont, som strålar ner från ländrygg till skinka, ben och/eller fot? Läs i så fall vår artikel om ischias.

Artikelförfattare

Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget

Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter.

Artikelförfattare Ole A. Haslestad