Yrsel & illamående

Att uppleva yrsel och illamående kan vara både obehagligt och oroande. Därtill kan man ibland samtidigt drabbas av svettningar och en påtaglig trötthet. I denna guide går vi igenom vanliga kombinationer av dessa symtom, varför de ofta uppträder ihop samt hur de kan påverka din vardag. Vi tittar även på specifika tillstånd som nautisk yrsel (gungande yrselkänsla) och situationer som illamående och yrsel på morgonen. Slutligen beskrivs vilka behandlingar som Naprapatlandslaget erbjuder för att lindra yrsel och illamående, inklusive manuella behandlingar, rehabilitering och egenvårdsråd.

Yrsel, illamående, svettningar, trötthet

Yrsel, illamående, svettningar, trötthet – alla dessa symtom samtidigt – kan göra att man mår riktigt dåligt. Kombinationen innebär oftast att kroppen signalerar att något är i obalans. Man kan känna hur rummet snurrar eller gungar till (yrsel), må illa och kanske få kväljningar (illamående), börja kallsvettas (svettningar) och därefter bli mycket matt eller orkeslös (trötthet). Yrsel illamående svettningar trötthet upplevs ofta vid situationer där kroppen reagerar starkt på fysisk eller psykisk påfrestning. Det kan vara skrämmande när yrsel illamående svettningar trötthet slår till plötsligt, men ofta är orsakerna ofarliga.

Vanliga orsaker till kombinationen

Blodtrycksfall (ortostatisk hypotoni) – Om du reser dig hastigt upp kan blodtrycket sjunka tillfälligt. Då får hjärnan för lite blod och du kan bli yr, illamående, kallsvettig och känna svimningskänsla. Det är en vanlig orsak till yrsel illamående svettningar trötthet och symtomen släpper oftast om du lägger dig ned en stund och höjer benen.
Lågt blodsocker (hypoglykemi) – Om blodsockret är för lågt, till exempel om du inte har ätit på länge, reagerar kroppen med stresshormoner. Det kan ge bland annat svettning, yrsel och illamående, ibland även darrningar och hjärtklappning. Man kan också bli blek och matt. Efter en sådan episod känner sig många mycket trötta. En bit mat eller något sött att äta brukar hjälpa relativt snabbt.
Stress och ångest – Stark psykisk stress, panikattack eller ångestpåslag kan utlösa yrsel illamående svettningar trötthet. Vid panikångest är det vanligt med symtom som svettningar, hjärtklappning, illamående och yrsel. Kroppen hamnar i ett ”fly eller fäkta”-läge där adrenalin rusar, vilket kan göra dig yr och illamående, samt kallsvettig. Efteråt kommer ofta en utmattning när stressen släpper.
Värme och uttorkning – Om du är i en varm miljö, anstränger dig hårt eller dricker för lite kan du få värmeslag eller vätskebrist. Då orkar inte cirkulationen hålla igång som normalt. Blodtrycket sjunker och du kan drabbas av yrsel, illamående och svettningar, följt av kraftig trötthet. Kroppen signalerar att du måste svalka dig och få i dig vätska.
Infektion eller influensa – Vid feber och infektioner är det inte ovanligt att känna yrsel illamående svettningar trötthet. Hög feber kan ge yrsel och svettningar, och virus i magen kan orsaka illamående. Tröttheten kommer både från infektionen i sig och från att kroppen jobbar för att bli frisk. Oftast går detta över när infektionen läker ut.
Allvarliga tillstånd – I mer sällsynta fall kan kombinationen av yrsel, illamående, svettning och onormal trötthet signalera något allvarligt. Hjärtinfarkt kan till exempel ge illamående, trötthet, kallsvettning och yrsel samtidigt – ofta då tillsammans med bröstsmärta eller andnöd. Även Addisons sjukdom (hormonbrist från binjurarna) och vissa hormonrubbningar kan leda till liknande symtombild. Om yrsel illamående svettningar trötthet uppkommer plötsligt och kraftigt utan klar orsak, eller ihop med bröstsmärta eller neurologiska symtom, ska man söka vård akut.

Påverkan på vardagen

När man ofta har yrsel illamående svettningar trötthet kan vardagen bli påfrestande. Det kan vara svårt att koncentrera sig på jobb eller skola när man när som helst kan drabbas av yrselattacker och illamående. Många känner sig otrygga med att köra bil eller att vistas i trånga, varma utrymmen av rädsla för att svimma. Tröttheten som följer i kölvattnet av en yrsel- och illamåendeepisod kan göra att man behöver vila resten av dagen. Vissa drar sig undan sociala aktiviteter för att de mår dåligt eller oroar sig för sina symtom. Yrsel illamående svettningar trötthet kan alltså leda till en försämrad livskvalitet om det inte tas om hand.

Egenvårdsråd: Det är viktigt att lyssna på kroppens signaler. Om du börjar känna av yrsel, illamående och svettning – sätt dig ner eller lägg dig innan du eventuellt svimmar. Andas lugnt och djupt. Ibland kan frisk luft hjälpa om det är varmt och kvavt. Se till att du får i dig vätska och något lätt att äta. Om stress utlöser dina symtom, försök avbryta det du gör och ta en paus. Skulle yrsel illamående svettningar trötthet vara återkommande problem i din vardag bör du uppsöka en läkare för utredning. Ofta är det ofarligt, men man ska inte behöva leva med ständiga besvär – det finns hjälp att få.

Yrsel med illamående

Att ha yrsel med illamående är mycket vanligt – de två symtomen yrsel med illamående hör nära ihop. Många gånger när man är yr mår man samtidigt illa, och omvänt kan illamående i sig göra att man känner sig lite yr. Varför kommer yrsel med illamående så ofta tillsammans? Förklaringen ligger i hur balanssinnet och hjärnan samverkar. Balansorganen i innerörat, ögonen och känseln i kroppen skickar signaler till hjärnan för att hålla oss upprätta. Om dessa signaler inte stämmer överens kan hjärnan bli förvirrad – då uppstår yrseln. Samtidigt aktiveras ofta det center i hjärnan som styr illamående och kräkningar, vilket gör att yrsel med illamående inträffar på samma gång.

En klassisk situation är åksjuka. När du till exempel åker båt eller bil och balansorganen känner rörelser som ögonen inte uppfattar (eller tvärtom), blir signalerna motstridiga. Hjärnan tolkar detta som att något är fel och utlöser illamående, ibland även kräkningar, utöver själva yrselkänslan. Yrsel med illamående kan i det fallet ses som kroppens sätt att säga ifrån – liknande reaktionen vid förgiftning, där kroppen vill göra sig av med giftet genom att kräkas. Motion sickness eller åksjuka ger alltså yrsel med illamående trots att man egentligen är frisk i övrigt.

Många sjukdomar och tillstånd som påverkar balansorganen ger yrsel med illamående som symtom. Kristallsjuka (BPPV), där små kristaller i innerörat hamnat fel, leder till kraftig snurryrsel och ofta illamående under själva yrselattacken. Vestibularisneurit (inflammation på balansnerven) orsakar plötslig intensiv rotatorisk yrsel som kan vara i dagar – i det akuta skedet är illamående och till och med kräkningar vanligt förekommande. Även Ménières sjukdom, en inneröratsjukdom, ger attacker av kraftig yrsel med illamående. Vid migrän är det vanligt att känna yrsel samtidigt som man mår illa, särskilt vid så kallad basilarismigrän eller vid vestibulär migrän där yrsel är framträdande.

Det är viktigt att komma ihåg att yrsel med illamående i de allra flesta fall är ofarligt, men det kan vara mycket obehagligt. Man kan bli så illamående av yrseln att man behöver kräkas, och även om det kan ge viss lindring att kasta upp, riskerar man att bli uttorkad och ännu tröttare efteråt. Kombinationen yrsel med illamående kan också göra att man tappar aptiten och dricker sämre under tiden man är dålig, vilket kan förlänga återhämtningen.

Egenvårdsråd: När du drabbas av yrsel med illamående, försök att sitta eller ligga ner i en stabil position och fäst blicken på en punkt rakt framför dig. Att fokusera blicken kan minska obalansen mellan öga och öra. Andas lugnt. Ibland hjälper det att sluta ögonen en stund om omgivningen snurrar, men för vissa kan det bli värre – prova vad som fungerar för dig. Undvik att äta tung mat just då, men drick gärna lite vatten i små klunkar så du inte blir uttorkad, särskilt om du har kräkts. Om illamåendet är väldigt kraftigt finns receptfria åksjuketabletter eller receptbelagda mediciner mot illamående som en läkare kan ordinera. Framför allt: försök ta det lugnt och vila tills yrseln klingat av. Stress och panik kan göra yrsel med illamående värre, så om du kan, lägg dig i ett mörkt och tyst rum en stund.

Illamående och yrsel på morgonen

Vissa människor upplever illamående och yrsel på morgonen, direkt i samband med att de vaknar och stiger upp. Illamående och yrsel på morgonen kan ha flera olika orsaker. En vanlig orsak är blodtrycksfall när man reser sig. Under natten ligger man ner länge, och när man snabbt sätter sig upp eller ställer sig upp ur sängen kan blodtrycket tillfälligt falla. Då hänger inte blodcirkulationen med, hjärnan får mindre blod en kort stund och man kan känna sig yr och illamående. Ofta försvinner yrseln inom några sekunder upp till en minut, men ibland kan en vag illamående- och ostadighetskänsla dröja kvar en stund. Det är vanligt att symtomen börjar på morgonen vid denna typ av lägesyrsel – till exempel kan man märka av dem när man sätter sig upp eller vänder sig om för att stänga av väckarklockan.

En annan orsak till illamående och yrsel på morgonen är lågt blodsocker efter nattens fasta. Om man kliver upp med lågt blodsocker kan man känna sig kraftlös, lite yr och må illa tills man får i sig frukost. Detta drabbar särskilt personer som kanske åt lite kvällen innan eller diabetiker som tagit insulin utan tillräckligt kvällsmål.

Dehydrering kan också spela in – under natten får man ingen vätska, och om man dessutom svettats på natten eller druckit dåligt dagen innan kan man vakna uttorkad. Då sjunker blodtrycket och man kan känna sig yr, få huvudvärk, må illa och vara väldigt trött på morgonen.

Hos kvinnor i fertil ålder är graviditet en känd orsak till illamående och yrsel på morgonen. Graviditetsillamående uppträder ofta tidigt på dagen (”morgonillamående”), och tillsammans med de hormonella förändringarna kan det ge yrselkänsla, särskilt om blodtrycket råkar vara lågt under graviditeten. Vanligen avtar dessa besvär längre fram under graviditeten, men de kan vara besvärliga under första trimestern.

Ytterligare en potentiell orsak är kristallsjuka (godartad lägesyrsel) som vi nämnde tidigare. Symtomen vid kristallsjuka utlöses ofta av lägesändringar – många beskriver att just morgonen är värst, till exempel att yrsel och illamående kommer när de vänder sig i sängen eller sätter sig upp efter att ha legat ner. Det beror på att kristallerna i innerörat förflyttar sig när man ändrar huvudläge efter att ha varit stilla över natten.

Illamående och yrsel på morgonen kan påverka starten på din dag negativt. Det är svårt att komma igång med sina morgonrutiner om man mår illa eller måste lägga sig ner igen på grund av yrsel. Man kanske blir sen till arbetet eller mår dåligt första timmarna på dagen tills symtomen ger med sig. Som tur är finns det flera saker man kan göra för att lindra problemen.

Egenvårdsråd på morgonen: Försök att ta det lugnt när du vaknar. Om du ofta får illamående och yrsel på morgonen, sätt dig upp långsamt på sängkanten och pausa några sekunder innan du reser dig helt. Detta ger kroppen tid att anpassa blodtrycket. Ha gärna ett glas vatten vid sängen och ta några klunkar direkt när du vaknat, så får kroppen vätska. Om du misstänker lågt blodsocker, ät en liten bit kex eller frukt innan du stiger upp, och se till att äta frukost relativt snart. Vid graviditetsillamående kan samma råd hjälpa – att äta något litet innan man kliver upp ur sängen. Undvik plötsliga hastiga huvudrörelser direkt på morgonen om du vet att du har kristallsjuka eller tendens till morgonyrsel. Ibland kan det hjälpa att redan kvällen innan förbereda sig genom att dricka ordentligt med vätska och undvika tung mat eller alkohol som kan göra en groggy nästa dag. Om illamående och yrsel på morgonen är ett återkommande och svårlindrat problem bör du rådgöra med sjukvården, då det kan finnas behandlingsbar orsak (t ex justera mediciner, få råd kring kosthållning eller liknande).

Nautisk yrsel

Nautisk yrsel är en typ av yrsel som känns annorlunda än den klassiska snurrande karusellyrseln. Ordet nautisk syftar på sjöfart, och nautisk yrsel beskrivs ofta som en gungande eller svajande känsla – ungefär som att vara på en båt som gungar. Istället för att rummet snurrar runt upplever man vid nautisk yrsel att marken gungar eller att det är svårt att hålla balansen, som om man befinner sig på ett gungande underlag. Vissa kan också kalla det för ostadighetskänsla eller diffus yrsel.

Nautisk yrsel i sig är inte en diagnos, utan en beskrivning av yrselns karaktär. Flera olika bakomliggande orsaker kan ge upphov till detta gungande obehag. En vanlig orsak är psykogen yrsel, det vill säga yrsel orsakad av ångest eller spänning. Vid psykiskt utlösta yrselkänslor rapporterar patienter ofta just en ostadighetskänsla som om de vore på en båt. Även störningar i kroppens rörelsesensorer (proprioception) – till exempel från nacke och muskler – kan bidra till nautisk, gungande yrsel. Tillståndet PPP (persisterande postural-perceptuell yrsel), tidigare kallad fobisk postural yrsel, är ett exempel där långvarig nautisk/ostadig yrsel förekommer i samband med ångest eller efter tidigare balanssjukdom.

I vissa fall uppkommer nautisk yrsel efter att man faktiskt har varit ombord på en båt eller färja. När man stigit i land kan det kännas som att marken fortfarande gungar – detta fenomen är känt som mal de débarquement (franska för ”illamående efter avstigning”). Det är oftast övergående inom timmar eller några dagar, men hos en del kan känslan kvarstå längre tid. Även efter långa flygresor eller tågresor kan en liknande gungande yrsel upplevas en kort period.

Några neurologiska eller otologiska (öronrelaterade) tillstånd kan ge nautisk yrsel som symtom. Efter en lindrig stroke i balanscentra eller lillhjärnan kan personen uppleva ostadighet snarare än snurrande yrsel – alltså en mer nautisk känsla. Skillnaden kan bero på att skadan inte ger asymmetriska signaler som snurrar till det, utan mer generellt försämrar balansen. Också patienter med Parkinsons sjukdom eller andra neurologiska sjukdomar kan beskriva sin yrsel som gungande.

Nautisk yrsel är i regel mindre akut dramatisk än rotatorisk (snurr) yrsel, men den kan vara nog så handikappande över tid. Den konstanta ostadighetskänslan kan göra personen osäker vid gång, ovillig att röra sig fritt eller vara på platser utan stöd att hålla sig i.

Behandling och råd: För nautisk yrsel beror åtgärderna på orsaken. Om ångest och spänningar ligger bakom kan avslappningsövningar, andningsträning och i vissa fall samtalsterapi/kognitiv beteendeterapi vara till hjälp för att minska yrseln. Är det nacke eller muskulatur som bidrar (cervikogen yrsel med nautisk karaktär) kan behandling hos fysioterapeut eller naprapat som adresserar muskelspänningar och förbättrar balansinformationen hjälpa. Naprapater kan till exempel behandla spända nackmuskler som kan ge upphov till ostadighet. Efter att ha varit på båt kan man prova vänja bort nautisk yrsel genom att gradvis utsätta sig för stabil mark – promenera korta sträckor på land och successivt öka, så anpassar sig balanssystemet. Balansövningar kan också vara bra. Ett exempel är att stå med fötterna ihop och blunda en kort stund för att träna balans (men se till att ha något att ta tag i ifall balansen sviktar!). Om nautisk yrsel kvarstår under lång tid eller förvärras, bör man söka vård för en utvärdering. Ibland behövs undersökningar för att utesluta sjukdom som kan behöva medicinsk behandling.

Yrsel och kräkningar

Kombinationen yrsel och kräkningar tyder på att yrseln är mycket kraftig. När balanssinnet är tillräckligt upprört mår man inte bara illa utan kroppen utlöser kräkreflexen. Yrsel och kräkningar förekommer till exempel vid vestibularisneurit, en plötslig inflammation på balansnerven. Den drabbade blir oftast helt utslagen av rotatorisk yrsel under ett till två dygn och mår så illa att hen kräks upprepade gånger. Även Ménières sjukdom kan leda till yrsel och kräkningar under en yrselattack, liksom en svår migrän med yrsel. Personer med kraftig kristallsjuka kan ibland kräkas vid ett akut anfall av snurryrsel (särskilt om man inte hunnit lägga sig ner i tid).

En annan situation där yrsel och kräkningar uppstår är förstås vid åksjuka och sjösjuka. Som nämnts tidigare är det vanligt att behöva kräkas om man är mycket åksjuk på båt eller i bil. Detta beror på konflikt i balansinformationen och är kroppens sätt att försöka återställa balansen – även om det inte hjälper mot rörelsens orsak så kan illamåendet tillfälligt minska efter att man kräkts. Även vid alkoholpåverkan förekommer kombinationen yrsel och kräkningar; när man druckit för mycket blir man yr (balanssinnet bedövas av alkoholen) och mår illa, vilket ofta leder till kräkningar. Kroppen försöker då göra sig av med alkoholen.

Yrsel och kräkningar är en besvärlig kombination eftersom kräkningarna kan leda till uttorkning och svaghet, och det kan vara svårt att få behålla medicin som man eventuellt tar mot yrseln. Därför är det viktigt att hålla sig hydrerad – om man kräks många gånger under en dag kan man behöva vätskeersättning eller i svåra fall dropp hos sjukvården.

När bör man söka vård?

Om yrsel och kräkningar pågår i flera timmar utan förbättring bör man kontakta sjukvården. Det gäller särskilt om man inte får behålla vätska, eller om yrseln är så kraftig att man inte kan stå eller gå utan stöd. Har man samtidigt feber, svår huvudvärk, nackstelhet, hörselnedsättning eller andra symtom (till exempel dubbelseende eller svårigheter att prata) ska man söka vård akut, då det kan röra sig om något allvarligare som hjärnhinneinflammation eller stroke. I de allra flesta fall är dock yrsel och kräkningar kopplade till perifera vestibulära orsaker (innerörets balansorgan) eller migrän, vilka går över med tiden och behandling. Läkare kan skriva ut läkemedel mot illamående och kräkningar för att lindra besvären vid svår yrsel – exempelvis vestibulära dämpande mediciner eller åksjukemedicin. Dessa gör en ofta trött, men kan bryta den värsta illamåendespiralen. Det är viktigt att också försöka få i sig lite vätska och salt efter upprepade kräkningar, så undviker man följdproblem som uttorkning.

Egenvård: Vid yrsel och kräkningar bör du vila med huvudet stilla. Lägg dig gärna plant på rygg eller lutat mot några kuddar i en ställning där du känner dig minst yr. Ha en hink eller liknande i närheten om du behöver kräkas. Efter att du har kräkts, skölj munnen med lite vatten och försök dricka en liten mängd vätska (ett par klunkar) med några minuters mellanrum. På så vis kan du kanske behålla lite vätska. Undvik att äta fast föda tills illamåendet har gett med sig något. Ibland kan det hjälpa att ta en receptfri åksjuketablett (innehåller antihistamin) om sådana finns till hands, för att dämpa illamåendet. De kan göra dig sömnig, vilket inte är dåligt – sömn hjälper hjärnan att återhämta sig från yrseln. När kräkningarna avtar, försök få i dig något salt (som en salt kex eller soppa) och mer vätska. Känn dig inte stressad att stiga upp för tidigt; ligga kvar tills du känner att du kan sitta upp utan att bli mycket yr. Om kräkningarna fortsätter okontrollerat eller om du börjar må allt sämre, sök vård.

Behandlingar hos Naprapatlandslaget

Naprapatlandslaget erbjuder flera behandlingar mot yrsel och illamående. En naprapat är en expert på rörelseapparaten – muskler och leder – men kan också hjälpa till med balansrelaterade problem. Ofta finns det en muskuloskeletal komponent i yrselproblematik som går att behandla, till exempel spänningar i nacke eller störningar i nackleder som påverkar balansinformationen. Naprapatlandslaget har legitimerade naprapater med erfarenhet av att utreda yrsel och illamående, och hos dem får du en noggrann undersökning för att hitta orsaken till dina besvär. Därefter lägger de upp en individanpassad behandling. Här är några av de behandlingar och metoder som Naprapatlandslaget använder:

Manuell behandling av nacke och rygg: Om undersökningen visar att stelhet eller muskelspänningar i nacken bidrar till yrseln (s.k. cervikogen yrsel) kan naprapaten behandla detta manuellt. Det kan inkludera mjukdelsbehandling som massage och triggerpunktsbehandling, mobilisering eller justering av låsta leder i halsryggen samt stretching av strama muskler. Syftet är att förbättra rörligheten och normalisera de nervsignaler från nackens muskler och leder som påverkar balanssinnet. När spänningar släpper och blodflödet normaliseras kan yrseln minska. Träning och behandling av nackbesvär hos en fysioterapeut eller naprapat hjälpa om yrseln orsakas av nackmusklerna. Naprapatlandslaget har naprapater som är väl förtrogna med dessa tekniker.
Rörelseövningar och balansrehabilitering: Naprapaten kan ge dig specifika övningar för balans och koordinationsförmåga. Ofta handlar det om att träna ögon- och huvudrörelser i olika riktningar för att vänja hjärnan vid de signaler som utlöser yrseln. Att upprepa de rörelser som orsakar yrsel kan faktiskt hjälpa hjärnan att anpassa sig och snabbare återfå balansen. Du kan få med dig hemövningar, till exempel enkla balansövningar eller övningar för nacke/ögon, som du ska göra dagligen. Denna typ of vestibulär rehabilitering är väldigt viktig efter till exempel en balansnervsinflammation eller vid kronisk yrsel, så att du gradvis blir bättre. Naprapater använder ofta rörelseövningar i sin behandling av yrsel, och Naprapatlandslaget ser till att du får ett träningsprogram anpassat efter just din situation.
Repositionering vid kristallsjuka: Kristallsjuka (BPPV) behandlas genom specifika huvudrörelser som får kristallerna i innerörat att falla tillbaka på plats. Hos Naprapatlandslaget kan naprapaterna utföra den klassiska Epleys manöver på behandlingsbänken för att avhjälpa kristallsjuka. Faktum är att Naprapatlandslaget Kungsholmsgatan i Stockholm även har en modern TRV-stol, ett avancerat hjälpmedel designat för att behandla kristallsjuka och andra balansproblem. Med hjälp av TRV-stolen kan naprapaten göra mycket precisa och kontrollerade lägesändringar av ditt huvud, vilket ger en snabb och säker behandling av BPPV. Fördelen med en sådan stol är att även svårare fall av kristallsjuka kan behandlas effektivt och att patienten sitter säkert fastspänd under proceduren. Enligt Naprapatlandslaget själva kan de med den nya TRV-stolen erbjuda en trygg och effektiv lösning för balans- och yrselbesvär. Du behöver alltså inte bli remitterad till en sjukhusspecialist för kristallsjukan – naprapaterna på Naprapatlandslaget kan hjälpa dig direkt med repositionering.
Akupunktur och andra metoder: Naprapatlandslaget erbjuder även akupunktur som komplement vid behov. Akupunktur kan användas för att dämpa muskelspänningar men även illamående. Det finns akupunkturpunkter, till exempel på handledens insida, som traditionellt används för att lindra illamående (ibland används liknande tekniker som akupressurarmband mot åksjuka). Även om evidensen kan variera från person till person kan en del patienter uppleva att illamåendet minskar med akupunkturbehandling. Naprapaterna är utbildade i akupunktur och ser detta som ett verktyg bland flera. Dessutom kan avslappningstekniker och andningsövningar läras ut, vilket är särskilt värdefullt om stress och spänning bidrar till dina yrsel- och illamåendesymtom.
Rådgivning och egenvård: En viktig del av behandlingen hos Naprapatlandslaget är rådgivning. Efter undersökningen får du veta vad naprapaten tror orsakar din yrsel och illamående, och du får råd för hur du själv kan hantera eller förebygga symtomen. Till exempel om du ofta får yrsel vid snabb uppstigning, kommer naprapaten råda dig att resa dig långsammare (som vi nämnde tidigare). Om uttorkning misstänks ge yrsel får du råd om vätskeintag. Naprapaten kan även ge tips på balansövningar att göra hemma, eller råd om hållning och ergonomi om det är relevant (dålig hållning kan orsaka nackbesvär som i sin tur ger yrsel). Livsstilsfaktorer som sömn, motion och stress diskuteras också – leva sundare kan förebygga yrsel i många fall. Naprapatlandslaget arbetar holistiskt, vilket innebär att de ser till hela personen och inte bara symtomen. De hjälper dig att identifiera triggers för dina besvär och hur du ska undvika dem.

Hur Naprapatlandslaget kan hjälpa dig

Naprapatlandslaget kan hjälpa till att lindra yrsel och illamående genom en kombination av behandlingar. Naprapaterna där utför alltid en grundlig undersökning av muskler och leder, ställer specifika frågor om dina symtom och gör nödvändiga tester för att ställa en korrekt bedömning. Därefter kan de, med manuella tekniker och rehabilitering, behandla bidragande orsaker som spända muskler eller kristaller i örat, och ge dig verktyg att själv hantera symtomen. I de fall där yrseln beror på något som kräver annan vård (t.ex. misstänkt neurologisk sjukdom eller behov av medicinjustering) är naprapaterna på Naprapatlandslaget noga med att hänvisa dig rätt – de vet när man bör söka husläkare eller akut vård. Oftast kan dock en stor del av yrselbesvär behandlas eller lindras av Naprapatlandslaget. Genom deras behandlingar får du minskade symtom och lär dig dessutom övningar och vanor som förebygger att yrseln och illamåendet kommer tillbaka. Du får helt enkelt stöd att ta kontroll över din yrsel och återfå balansen i vardagen.

Yrsel och illamående, med åtföljande symtom som svettningar och trötthet, är något de flesta upplever någon gång. I denna guide har vi gått igenom flera vanliga scenarion – från yrsel med illamående generellt, till specifika fall som illamående och yrsel på morgonen, fenomenet nautisk yrsel samt svårare episoder av yrsel och kräkningar. Oftast finns det lugnande förklaringar och effektiva egenvårdsmetoder. Skulle besvären vara svåra eller långvariga finns hjälp att få inom vården. Naprapatlandslaget erbjuder specialiserade behandlingar för yrsel och illamående, där man med manuella tekniker, träning och modern utrustning (som TRV-stol för kristallsjuka) kan behandla många orsaker till yrsel. Tveka inte att söka hjälp om du är orolig – du behöver inte leva med yrsel och illamående i onödan. Med rätt insatser kan balansen och välmåendet återställas, så att du kan leva ditt liv utan att begränsas av dessa symtom.