Åtgärder vid karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom heter diagnosen när medianusnerven kläms i handleden, mellan mellanhandsbenen och ett ledband (flexor-retinaklet). Resultatet är påverkan på handens styrka samt att det smärtar, sticker eller domnar i handen.

På denna sida kan du läsa om följande:

• Vad är karpaltunnelsyndrom?
• Symptom
• Varför får man karpaltunnelsyndrom?
• Hur testar man karpaltunnelsyndrom?
• Hur diagnostiseras karpaltunnelsyndrom?
• När försvinner karpaltunnelsyndrom?
• Hur behandla karpaltunnelsyndrom?
• Förebyggande

Vad är karpaltunnelsyndrom?

I handleden går muskelsenor, blodkärl och nerver som sköter om funktion och cirkulation i handen. Av uppenbara skäl är det begränsat med plats i det som kallas karpaltunneln (karpal carpe som betyder hand. På engelska: carpal tunnel syndrome). När medianusnerven som löper i kanalen/tunneln svullnar får den helt enkelt inte plats nog att inte påverkas så att dess funktion blir påverkad. Resultatet blir att känsel påverkas så att symptom som domning, stickning, smärta uppstår. ) Motoriken påverkas också och leder till svaghet i handgreppet och evt. sämre koordination. Smärtan och domningarna är uttalade på natten.

Man kallar ofta en inklämning av en nerv för entrapment. 

Symptom

• Smärta i handled/hand
• Känselbortfall tumme och pek-/långfinger
• Svaghet i handen (tummen är svag vid rörelse och belastning från pekfingret)
• Eventuell atrofi (minskad storlek) på tumbasens muskulatur (thenarmuskulaturen)
• Mest problem nattetid
• Hälften av patienterna med problemet får det på båda sidorna (bägge handlederna).

Varför får man karpaltunnelsyndrom?

Karpaltunnelsyndrom uppstår då en av de tre nerverna som går ned i armen (medianusnerven, de andra två heter radialas och ulnaris) svullnar och blir påverkad. Det kan finnas fler orsaker till att denna retning uppstår, från hormonell påverkan, svullnad i vävnaderna i graviditeten, reumatiska sjukdommar, överbelastning av handens muskelsenor efter hårt arbete med mera. I denna artikeln fokuserar vi på vad vi kan påverka genom manuell behandling. Medianusnerven blir ju inte svullen utan anledning, och ofta är det en retning av nerven från nacke/ axel/ armbåge som kan skapa eller förvärra situationen.

Hur testar man karpaltunnelsyndrom?

Två klassiska test är Phaléns test och volar tap:

Phaléns test: man tar händerna och pressar handryggarna mot varandra så att fingrarna pekar nedåt i en minut. Detta påverkar medianusnerven i karpaltunneln och retar ytterligare en svullen nerv. Testet är positivt om symptomen förvärras.

Volar tap (Tinels tecken): Man knackar över handleden (handflate-sidan) med fingrarna. Positivt test skapar stickningar eller smärta i handleden och ut i handen. Viktigt att anmärka är att även en som inte är drabbad av karmaptunnelsyndrom kan få symptom av detta testet då man generellt retar en nerv som ligger ytligt.

Hur diagnostiseras karpaltunnelsyndrom?

Diagnosen ställs genom sjukdomshistoria (anamnes) och kliniska fynd (se test ovan). Man kan även göra en elektroneurografi (ENG) som mäter signalerna i medianusnerven. Testet görs på sjukhuset efter remiss från läkare.

När försvinner karpaltunnelsyndrom?

Symptomen försvinner när retningen är borta. När nervens svullnad är borta och nervens diameter är normal igen, samt att andra strukturer så som muskelsenornas eventuella svullnad lagt sig, uppstår ingen retning av nerven, och symptomen går bort. Du ska då känna att kraften i handen tilltar, och att domning, smärta och stickning försvinner.

Hur behandla karpaltunnelsyndrom?

Behandlingen är såklart beroende på tillståndets orsak. Antiinflammatoriska läkemedel, cortison eller operation är använda metoder för att råda bot på problemet. Vi tycker att man i första hand kan undersöka om manuell behandling kan påverka nerven så att symptomet går bort. En svullen och irriterad nerv i handleden kan påverkas från spänningar och låsningar i nervens utbredningsområde, det vill säga från nacken till handen. Föreställ dig att en el-sladd från ljusbrytaren till glödlampan blir skadad någonstans; påverkan genom att glödlampan står och blinkar eller släcks. I metaforen är handleden glödlampan, och hela el-sladden är nerven.

Vi undersöker strukturerna runt nerven från nacke till handen. Både nacke, axel, armbåge och handledens ben påverkar nervens funktion i handleden. Det vill säga, att om man har dålig rörlighet i nacken, kan retningen från nerven ledda till problem i handleden. I tillägg till lederna påverkas funktionen i arm och hand av muskler. Eftersom svullnad i handleden är en viktig del av problematiken, vill man behandla så att man minskar svullnaden. Detta kan man uppnå genom att behandla de strukturer som påverkar cirkulation och lymfflödet från den arm/ hand som är påverkad.

Muskelbehandling, ledjusteringar och medicinsk akupunktur är de metoder Naprapatlandslaget använder sig mest av. Om problemet inte kan påverkas av manuell behandling, skickar vi dig vidare via din läkare till rätt instans.

Karpaltunnelsyndrom övningar

Innan du börjar med övningar på egen hand är det viktigt att först få en bedömning. Alla besvär i handen beror inte på karpaltunnelsyndrom, och felaktigt utförda rörelser kan förvärra problemen. Naprapatlandslagets terapeuter kan hjälpa dig att få rätt diagnos och vägledning innan du startar träningen.

För att lindra besvären och förebygga karpaltunnelsyndrom kan olika övningar och egenvård vara till stor hjälp. Regelbundna rörlighets- och styrkeövningar för hand, handled och underarm kan minska trycket på medianusnerven och förbättra cirkulationen. Typiska övningar fokuserar på stretch av underarmens muskler, ökad rörlighet i handen och nervglidningsövningar för medianusnerven.

Nedan följer exempel på övningar och tips som kan fungera vid karpaltunnelsyndrom:

• Nervglidningsövningar: Utför kontrollerade rörelser för medianusnerven genom att exempelvis sträcka ut armen rakt fram med handflatan uppåt. Böj sedan handleden försiktigt nedåt med hjälp av den andra handen tills det drar lätt i underarmen. Denna typ av övning kan minska retningen på nerven genom att förbättra nervens rörlighet.
  
• Stretch för handled och underarm: Regelbunden stretch av underarmens framsida och baksida hjälper till att öka utrymmet i karpaltunneln. Sträck ut armen och böj handleden bakåt (som en “stoppsignal”) för att töja underarmens insida. Böj sedan handleden nedåt för att stretcha underarmens utsida. Håll varje position i 15–30 sekunder och upprepa några gånger dagligen.
  
• Finger- och greppövningar: Enkla övningar som förbättrar handens styrka och cirkulation kan vara att knyta handen och sedan spreta ut fingrarna upprepade gånger. Du kan även använda en mjuk boll eller stressboll att klämma i handen för att träna greppstyrkan. Dessa rörelser ökar blodflödet och motverkar stelhet i fingrar och handleder.
  
• Pausgympa för händerna: Om du arbetar mycket med händerna (till exempel vid datorarbete) är det viktigt med korta pauser. Passa på att rulla axlar och handleder, sträcka på armarna och skaka loss händerna då och då. Det hjälper till att släppa på spänningar och förhindra att symtomen förvärras under dagen.
  
• Tejpning och handledsstöd: Att tejpa handleden med sporttejp eller använda ett handledsstöd kan hålla handleden i neutralt läge vid karpaltunnelsyndrom. Detta avlastar trycket på medianusnerven, särskilt vid belastande aktiviteter eller under natten. Rådgör gärna med en terapeut om bästa tejpteknik och vilket stöd som passar just dig.
  

Våra terapeuter på Naprapatlandslaget kan hjälpa dig att sätta upp en personlig plan med övningar att göra hemma. Vi visar dig korrekta tekniker, ger råd om tejpning av handleden och ser till att övningarna anpassas efter din nivå och dina besvär. Med rätt upplägg av hemmaträning ökar chansen att du blir av med besvären snabbare och minskar risken för att de kommer tillbaka.

Ole A. Haslestad – Naprapat och Medgrundare Naprapatlandslaget

Ole är legitimerad Naprapat sedan 2003, och har skrivit 4 publikationer/ böcker om hälsa. Han är i dag Marknadschef och skriver artiklar för Naprapatlandslaget, och vidareutbildar även terapeuter. Kontakta Ole här.

Artikelförfattare Ole A. Haslestad

Referenser

1. Calandruccio, J. H., & Thompson, N. B. (2018). Carpal Tunnel Syndrome. Orthopedic Clinics of North America, 49(2), 223–229.
2. Klokkari, D., & Mamais, I. (2018). Effectiveness of surgical versus conservative treatment for carpal tunnel syndrome: A systematic review, meta-analysis and qualitative analysis. Hong Kong Physiotherapy Journal, 1–24.
3. Wang, L. (2018). Guiding Treatment for Carpal Tunnel Syndrome. Physical Medicine and Rehabilitation Clinics of North America.
4. Neurologi av Aquilinius och Fagius
5. Smärtfri av Naprapatlandslaget.